Omfattande (regel)förändringar på elmarknadsområdet

Den 27 februari lämnade Ei över rapporten, Ren energi inom EU – ett genomförande av fem akter, till regeringen. Rapporten avslutar Ei:s regeringsuppdrag Genomförande av ny EU-lagstiftning inom elområdet. I rapporten föreslår Ei hur elmarknadsdirektivet, elmarknadsförordningen, byråförordningen, riskberedskapsförordningen och vissa bestämmelser i förnybartdirektivet ska genomföras i svensk rätt.

För elhandels- och elnätsföretagen är det framför allt ändringar inom tre områden som får konsekvenser för verksamheten – ökat konsumentinflytande och konsumentskydd, flexibilitet i systemet och precisering av elnätsföretagets roll.

Se förslaget i sin helhet här.

Konsumentinflytande och konsumentskydd

Ambitionen med EU-regelverket är att uppnå en energimarknad med kunderna i centrum, där kunder tar ansvar för energiomställningen genom aktivt deltagande i marknaden och nyttjande av ny teknik för att sänka sin energianvändning och sina energikostnader, samtidigt som det upprättas tillräckliga kundskydd. Dessutom vill man skapa faktiska valmöjligheter för kunderna genom ökad konkurrens, nya affärsmöjligheter och högre kvalitet på tjänsterna.

• Förslag om avtalsenliga rättigheter för kunder
  Det införs nya minimikrav för innehåll i elleveransavtal mellan alla typer av kunder och elhandelsföretag, krav som tidigare endast gällde konsumenter. Exempelvis ska ändrade avtalsvillkor underrättas kunder som då ges rätt att säga upp avtalet.
  
  Det införs även minimikrav för innehåll av elnätsavtal mellan alla typer av kunder och elnätsföretagen som tidigare bara gällt konsumenter. Även kraven om installation av mätare ändras till att och omfatta samtliga elanvändare.  
  
  Dessutom införs bestämmelser som gäller för både för elhandelsföretag och elnätsföretag om att inte missgynna kunder på grund av det betalningssätt som kunden valt, om att tillämpa system med förskottsbetalning för kunder om det är skäligt och att kunderna ska debiteras utifrån uppmätta värden minst en gång per kvartal.
• Förslag om brytkostnader
  Nya krav införs kring avgifter i samband med avtal som sägs upp i förtid med konsumenter och ”små företag”, det vill säga mindre än 50 anställda och vars årsomsättning eller årliga balansomslutning inte överstiger 100 miljoner kronor. Dessa avgifter kan endast tas ut för avtal med fast löptid och fast pris och avtal med fast löptid där priset för uppmätta mängder el innehåller en fast och en rörlig del.
• Förslag om fakturainformation
  Nya krav på tydliga fakturor inkluderar både elhandels- och elnätsfakturans information och utformning. Fakturan till elanvändare ska vara tydlig med information om betalningsbelopp uppdelat på komponenter, den uppmätta förbrukningen och aktuella priser samt förfallodag på fakturan. Ytterligare föreskrifter ska tas fram om vilken information ett elhandelsföretags och ett elnätsföretags faktura ska innehålla och hur fakturan ska utformas.
• Förslag om energigemenskaper
  En ny lag om energigemenskaper införs för förnybara eller medborgar-energigemenskaper. En energigemenskap är ekonomisk förening som syftar till att ge sina medlemmar miljömässiga, ekonomiska eller sociala samhällsfördelar. En förnybar energigemenskap driver verksamhet inom förnybar energi till skillnad från en medborgarenergigemenskap vars verksamhet kan vara inom all form av produktion, leverans eller förbrukning av el, aggregering, energilagring, eller att tillhandahålla laddningspunkter för elfordon, energieffektivitetstjänster eller andra energitjänster till sina medlemmar. Dock tillåts energigemenskaper inte att äga egna elnät.

Flexibilitet i systemet

Det nya regelverket syftar till att skapa en marknadsram som belönar flexibilitet och innovation för att uppnå målen för förnybar energi. Man ser att övergången från produktion i stora centrala produktionsanläggningar till decentraliserad produktion av el från förnybara energikällor kräver en anpassning av de nuvarande bestämmelserna om elhandel och ändringar av befintliga marknadsroller. Därmed ser man behov av att organisera elmarknaderna på ett mer flexibelt sätt och att integrera alla marknadsaktörer – inklusive producenter av förnybar energi, nya energitjänsteleverantörer, energilagring och flexibel efterfrågan.

• Förslag om aggregatorer
  En ny typ av verksamhet, aggregering, och aktör, aggregator införs i lagstiftningen. Med aggregering avses en sammanslagning av flera kundlaster eller producerad el för försäljning, inköp eller auktionering på elmarknader. En aggregator är en fysisk eller juridisk person som tillhandahåller tjänster för aggregering. En aggregator kan även vara oberoende dvs inte ansluten till kundens elhandelsföretag.
  
  Kunderna ska ha rätt att ingå avtal om aggregering utan godkännande från tredje part men aggregatorn ska vara ekonomiskt ansvariga för de obalanser de orsakar i elsystemet. Därmed ska aggregatorer vara balansansvariga aktörer eller delegera sitt balansansvar i uttags- eller inmatningspunkten. Den balansansvariga aktören i punkten är skyldig att ingå avtal med aggregator, om det inte finns särskilda skäl emot att ingå avtal, och avtalsvillkoren ska godkännas av Energimarknadsinspektionen samt offentliggöras. Energimarknadsinspektionen ska meddela föreskrifter om offentliggörandet.
• Förslag om användning av flexibilitet i elnät
  Elnätsföretagen ska ges möjlighet och incitament att anskaffa flexibilitetstjänster. För att kunna göra detta ska elnätsföretagen ta fram specifikationer för flexibilitetstjänster och en förteckning med standardiserade marknadsprodukter för tjänsterna som ska upphandlas på ett öppet, icke-diskriminerande och marknadsorienterat sätt.
  Dessutom föreslås att intäktsramen tar hänsyn till i vilken utsträckning flexibilitetstjänster utnyttjas för att förbättra effektiviteten i nätverksamheten på så vis att det får medföra en ökning eller en minskning av intäktsramens storlek. Energimarknadsinspektionen ska i föreskrifter klargöra närmare vad som avses med att flexibilitetstjänster förbättrar effektiviteten i nätverksamhet.
  
  Slutligen ska elnätsföretagen vartannat år publicera nätutvecklingsplaner för sin verksamhet. Det ska tas fram föreskrifter som anger hur planerna tas fram och vad de ska innehålla.

Elnätsföretagets roll

Det nya regelverket tydliggör på ett övergripande plan olika aktörers roller och ansvar på elmarknaden för att undanröja oklarheter och skapa förutsättningar för en effektiv drift av elnäten. Elnätsföretagen ses som systemansvariga distributionssystem som genom effektiv drift och på ett kostnadseffektivt sätt ska integrera ny elproduktion och undvika dyra utbyggnader av näten. Därför vill man ge elnätsföretagen möjlighet och incitament att genom marknadsförfaranden använda tjänster från distribuerade energiresurser i form av till exempel efterfrågeflexibilitet och energilager. Det tydliggörs att tjänster kring energilagring, flexibilitet och laddningspunkter ska vara marknadsbaserade och konkurrenskraftiga, det vill säga  att korssubventioner bör undvikas mellan sådana tjänster och den reglerade funktionen distribution eller överföring.

• Förslag om uppgifter som åligger elnätsföretagen
  Det tydliggörs att, utöver de uppgifter som elnätsföretagen haft, ska elnätsföretag ansvara för att upphandla stödtjänster (inklusive icke-frekvensrelaterade stödtjänster) som behövs för elnätets effektiva, tillförlitliga och säkra drift. Upphandlingen ska ske på ett öppet, icke-diskriminerande och marknadsorienterat sätt med undantag för helt integrerade nätkomponenter.
  
  Metoderna som används för att utforma avtalen kring stödtjänster ska godkännas av Energimarknadsinspektionen och villkoren ska offentliggöras. Dessutom ska elnätsföretagen samarbeta med Svenska kraftnät så att aktörerna som är anslutna till nätet kan delta på marknaderna.
  
  Dessutom sker en skärpning i regelverket avseende elnätsföretagens verksamhet så att det endast är nätverksamhet som får bedrivas. Det finns dock fortsatt möjlighet att driva andra nät än elnät och vid elavbrott får man producera el tillfälligt för att ersätta utebliven el men det är inte längre tillåtet att ha elproduktion för nätförluster. Vidare tillåts elnätsföretag att utföra underhåll eller reparationer åt andra nätföretag.
• Förslag om energilager och laddpunkter
  Huvudregeln i förslaget är att elnätsföretag inte får äga eller driva energilagrings-anläggningar och laddpunkter då dessa tjänster ska erbjudas av aktörer på den konkurrensutsatta marknaden.
  
  I förslaget medges dock undantag för elnätsföretaget att äga lagringsanläggningar som är helt integrerade nätkomponenter. Dessutom medges undantag för elnätsföretag att äga lagringsanläggningar om inga marknadsaktörer tillhandahåller sådana tjänster men i det fallet ska Energimarknadsinspektionen undersöka marknadsintresset minst vart femte år. Om marknadsaktörer är intresserade av att erbjuda tjänster ska elnätsföretagens lagringsanläggning fasas ut inom 18 månader mot skälig ersättning.
• Förslag om tillträde för tredje part
  Det införs en ny bestämmelse att om anslutning vägras på grund av bristande nätkapacitet ska elnätsägare på begäran informera om åtgärder som krävs för nätförstärkning mot skälig avgift. Men om anslutningen gäller laddningspunkter ska informationen alltid tillhandahållas utan kostnad.
• Förslag om slutna distributionssystem
  Bestämmelserna om slutna distributionssystem preciseras i direktivet på så vis att om de överför el för annans räkning betraktas dessa slutna distributionssystem som elnätsföretag med de skyldigheter som följer (med vissa undantag). Det innebär enligt Energimarknadsinspektionen att icke koncessionspliktiga nät (IKN), där överföring sker för annans räkning, inte kan undantas från bestämmelser i ellagen på det sätt som sker idag, det vill säga att det krävs omfattande förändringar i IKN-reglerna.
  Därmed föreslås en särskild utredning för att analysera vilka nät som ska regleras och hur. Detta gäller inte för IKN nät inom byggnad, till exempel nät inom en hyresfastighet eller bostadsrättsfastighet, för dessa är bedömningen att reglerna inte behöver ändras.

*Fakta: Detta är ”Ren Energi-paketet”

”Ren energi för alla i Europa” är ett europeiskt lagstiftningspaket som omfattar åtta rättsakter – förnybarhetsdirektivet, energieffektiviseringsdirektivet, direktivet om byggnaders energiprestanda, elmarknadsdirektivet, elmarknadsförordningen, krisberedskap, förordning för ACER, styrning av EU:s energipolitik – och som syftar till att underlätta övergången till ett mer förnybart energisystem och uppfylla EU:s åtaganden enligt Parisavtalet.

Det är framför allt ändringar i elmarknadsdirektivet och elmarknadsförordningen som påverkar aktörerna på elmarknaden.

Nyfiken på mer, läs här.