Elnätsreglering

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

Energiföretagen Sverige arbetar för att elnätsföretagen ska få en intäktsreglering som är stabil över tid och som möjliggör investeringar för framtiden, samtidigt som kundernas intressen ska tillvaratas. Utrymme att fortsätta investera är kritiskt då hela energisystemet, inklusive elnätet, står inför stora utmaningar i och med elektrifieringen. I augusti 2018 presenterade den ansvariga myndigheten Energimarknadsinspektionen en ny lagstiftning som innebär en kraftig minskning av elnätsföretagens tillåtna intäkter. Den stora förändringen som elektrifieringen mot ett fossilfritt Sverige till år 2045 innebär, ställer krav på en elnätsreglering som kan understödja de investeringar som krävs.

Läs mer om regelverket (kräver inlogg).

Sveriges elnät är en samhällskritisk infrastrukturer som nu står inför stora investeringsbehov. Samtidigt fick Energimarknadsinspektionen, Ei, i uppdrag att under 2017 se över metoden för hur elnätsföretagens intäkter bestäms. I augusti 2018 presenterade regeringen ny lagstiftning som innebär en kraftig minskning av elnätsföretagens tillåtna intäkter. Läs mer om hur intäktsregleringen fungerar och vad som hänt historiskt.

Vi behöver investera i och utveckla elnätet

Kraven på de svenska elnäten ökar. Till stor del kan det förklaras av många pågående förändringar i samhället. När fler människor flyttar in till städerna, varor och människor rör sig över hela världen och möjligheterna med digitalisering ökar – mer IT-teknik används till exempel i näten när de blir smartare – innebär det förändringar i kraven på elnäten. Den stora förändringen är dock den elektrifiering som ska ske till år 2045 då Sverige ska vara fossilfritt vilket kräver stora investeringar i elnät och elproduktion. 

Det ligger i såväl samhällets som elnätsföretagens intresse att få till en tydlig metod som ger utrymme för både den pågående utvecklingen och en fortsatt hög leveranskvalitet till kunderna.

Småskalig elproduktion och flexiblare kunder

Vi ska också få in mer förnybar elproduktion, inte bara från vindkraftverk utan också från riktigt små anläggningar exempelvis i form av solceller på ett villatak. Denna utveckling sammantagen ställer nya krav på flexiblare elnät.

Det ska också bli möjligt för de kunder som vill, att reagera snabbt på prisändringar när efterfrågan på el stiger och att välja när man vill använda sin el i hemmet. Syftet är att hålla nere kostnaderna för kunden men det får också fördelar för hela systemet eftersom det minskar tillfällena då elnäten är hårt ansträngda, om kunder väljer att skjuta på sin elanvändning tills efterfrågan på el viker neråt.

Samhällskritisk infrastruktur som måste fungera

Ett annat faktum är att de svenska elnäten i många fall byggdes på 1950-talet och under 20 år framåt, vilket gör att det idag finns stora behov att rusta näten inför dagens och framtidens krav. Elnätsföretagen gör redan stora investeringar. Sedan millennieskiftet har de satsat ungefär 50 miljarder kronor på att förstärka eldistributionen mot vädrets makter – oftast genom att ersätta ledningar i luften med elkablar i marken.

För att fortsätta upprustning, vädersäkring, utbyggnad och modernisering  krävs investeringar – utöver vardagens drift och underhåll. Elnätsföretagen behöver därför en stabil och långsiktig reglering  som möjliggör dessa nödvändiga investeringar.

Läs om Ei:s reglering av elnätsverksamheten på Ei:s webbplats.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Ronald Liljegren

Ronald Liljegren

Senior jurist
Enhet: Medlemsrelationer & juridik
Telefon: 070-344 56 42
E-post: ronald.liljegren@energiforetagen.se