Svenskt ”elöverskott” på export – Energiföretagen förklarar

Sverige är ett exportberoende land. Idag exporterar vi varor och tjänster till ett värde som motsvarar 46 procent av BNP. Det är naturligt då vi är ett litet land. Grunden är tillgången på råvaror som skog och malm, som kunnat förädlas tack vare tillgång till billig energi i form av vattenkraft. Elsystemet har sedan kompletterats med kärnkraft, bioenergi i kraftvärmeverk och på senare år även vindkraft.

Resurseffektiv handel

Handel mellan länder uppstår när vissa länder kan producera varor billigare än andra, vilket både köpande och säljande land tjänar på. Resurseffektiviteten ökar också eftersom alla länder inte behöver vara självförsörjande på alla varor.

Tack vare den svenska elproduktionens låga klimat- och miljöutsläpp innebär den svenska exporten av energiintensiva varor också en minskad global miljöpåverkan, jämfört med om varorna tillverkats i andra länder där elen produceras med större andelar fossila bränslen. Svensk elproduktion är till 98 procent fri från fossila bränslen.

El också en handelsvara

När Sverige exporterar bilar, malmpellets, sågade trävaror, papper och pappersmassa handlar det inte om att det finns ett överskott på dessa produkter. De efterfrågas i utlandet då det är billigare att importera från Sverige än att producera dem själva.

På samma sätt har Sverige inte något ”elöverskott”. Den el som inte används i Sverige exporteras till grannländerna som på så sätt tillgodoser sitt elbehov till en lägre kostnad än om de producerat elen själva. Den svenska elexporten innebär också att elproduktion baserad på kol och naturgas trängs undan i importlandet med miljövinster som följd.

Och exporten av el har ökat. Sedan år 2011 har vi haft en kraftigt positiv elbalans över året, med högsta notering någonsin år 2015 på 22,6 TWh (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar). Exportvärdet av svensk el mellan 2011 och 2018 är 70 miljarder kronor.

Den stora exportframgången beror främst på utbyggnaden av förnybar vindkraft. Den installerade effekten av vindkraft har ökat från 2 200 MW (Megawatt = tusen kilowatt) år 2011 till 8 200 MW i slutet av 2019. El kan naturligtvis exporteras även när det inte blåser, tack vare den stora andelen planerbar elproduktion.

Mer vind och sol kan ge ökad export

Den pågående utbyggnaden av vindkraft och solkraft innebär en förstärkning av elförsörjningen. Men då denna elproduktion inte är helt förutsägbar krävs förhållandevis mer installerad effekt (fler vindkraftverk) – jämfört med planerbar elproduktion – för att kunna bidra när efterfrågan är som störst (vintertid).

Under perioder med låg efterfrågan, som på sommaren, kan därför elproduktionen tidvis blir mycket högre än det inhemska behovet, vilket öppnar för mer export av elenergi och därmed ytterligare klimat-och miljövinster från svensk el.

Dock finns det begränsningar för svensk elexport. Dels är överföringskapaciteten till grannländerna begränsad, dels byggs vindkraft och solkraft ut även i omvärlden, vilket kan begränsa efterfrågan på import från Sverige. På sikt kan också utvecklingen av energilager bidra till att tillfällen med hög elproduktion och samtidig låg efterfrågan på el kan hanteras inom respektive land.

Läs också Energiföretagens förklaring om olika former av elbrist