Svk bör ges ett tydligare ansvar

Energimarknadsinspektionen (Ei) levererade den 1 oktober sin slutrapport inom ramen för sitt regeringsuppdrag om kapacitetsutmaningen i näten. I likhet med länsstyrelsernas redovisning den 7 september konstaterar Ei att det i närtid finns kapacitetsbrist i främst Uppsala och Stockholm, vilket gör det svårt att ansluta nya kunder i dessa områden. Men även Malmö, vars akuta problem är avvärjda, och Västerås kan få nätkapacitetsbrist om förfrågningar om nya etableringar övergår till skarpa bokningar.

Även i norra Sverige finns nätkapacitetsutmaningar, bland annat kopplat till biltestverksamhet i Arvidsjaur och Arjeplog, där en tredjedel av alla bilar är laddbara. Trots många osäkerheter om framtida efterfrågan i ljuset av bland annat tillväxt och elektrifiering, tror Ei att nätkapacitetsbristen på nationell nivå kommer vara avvärjd till 2030, förutsatt att alla planerade investeringar genomförs.

Förslagsmässigt står Ei fast vid de preliminära förslag som levererades i juni. Stor tilltro fästs till nätutvecklingsplanerna som lanseras i Ren energi-paketet och som ska leda till ökad samordning kring nätutbyggnad mellan nätföretag, Svenska kraftnät och kommuner och regioner. Här står Ei, trots kritik från bland andra Energiföretagen, fast vid att alla DSO:er oavsett storlek ska omfattas av kravet. Flexibilitetstjänster framhålls allmänt också av Ei, då de antas minska behovet av nätutbyggnad, som är behäftat med långa ledtider. Se Energiföretagens kommentar från i juni.

En fråga som marknadsaktörerna återkommande lyft som den mest centrala för att komma till rätta med kapacitetsbristen är ansvarsfrågan och vem som ska stå för kostnaderna i de fall när orsaken till bristen ligger någon annanstans än i det nät där bristen uppstår. Här adresserar Ei problemet genom förslaget att nätföretag inte får säga nej till nyanslutningar på grund av nätkapacitetsbrist om kapacitetsbristen kan åtgärdas med andra samhällsekonomiskt motiverade åtgärder än utbyggnad av elnätet.

- Det är en besvikelse att Ei inte lyckats fördjupa sin analys sedan de preliminära förslagen lades fram, säger Sara Emanuelsson, projektledare för Samling för nätkapacitet. Det är svårt att se att den föreslagna skärpningen av anslutningsplikten skulle förändra något jämfört med situationen idag. Elnätsföretagen är inte främmande för att söka flexibilitetslösningar för att kunna ansluta fler kunder, men i de hårdast drabbade områdena är det oftast otillräckligt. Med förslaget riskerar istället processerna långbänkas när företag tvingas göra samhällsekonomiska analyser.

Det instrument som har bidragit till att lösa de mest akuta situationerna i Stockholm och Malmö, det vill säga nätkapacitetsreserven, föreslås inskränkas i framtiden. Den tillåter elnätsföretag att undantagsvis upphandla produktion för nätdriftsändamål, men finansieringen av dessa åtgärder har varit omdiskuterad eftersom kostnaderna för att åtgärda bristen ofta hamnar där behovet uppstått, snarare än där felet ligger (vanligen stamnätet).

- Energiföretagen har hela tiden argumenterat för att Svenska Kraftnät bör ges ett tydligare ansvar för nätkapacitetsbrist när försörjningen till kunder hotas på grund av fel som ligger bortom den lokale nätägarens kontroll och ansvar. Svk har en större verktygslåda och kan fördela kostnaderna på hela kundkollektivet, istället för att kunderna till den nätägare som drabbats av överliggande flaskhalsar eller bortfallande produktionen ska betala för en nytta som kommer långt fler elkunder till del, avslutar Sara Emanuelsson.