Rubrik och ingress till innehållet på sidan

2.2 Mätförordning och föreskrift

Huvudinnehåll

Den 1 oktober 2012 trädde den nya lagen ikraft. Ändringen innebär att aktiva elkonsumenter får en möjlighet att ingå nya former av avtal som förutsätter att elanvändningen timmäts, utan att behöva betala någon eventuell merkostnad för mätningen.

Timmätning ökar möjligheten för elkunden att minska sin totala elanvändning och att ändra sitt användningsmönster. Förhoppningen är att det gör det möjligt för en ny marknad för tjänster och produkter riktade mot konsumenters elanvändning att växa fram.
Här kan du ladda ner dokumentet som pdf-fil.  

Energimarknadsinspektionen har sett över Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om mätning, beräkning och rapportering av överförd el (det vill säga STEMFS 2011:3) och uppdaterat föreskriften. Den uppdaterade föreskriften gäller från den 1 oktober 2012, paragrafen rörande avräkning trädde ikraft 1 april 2013. Här kan du ladda ner föreskrifen som pdf-fil.  

Den nya föreskriften innebär en rad förändringar i elnätsföretagets rutiner, och bland nyheterna kan följande nämnas: 

  • En ny kundtyp tillkommer: timmätta schablonavräknade kunder
  • Förändringar av reglerna om andelstal 
  • Nya rapporteringskrav för mätvärden 
  • Kortare rapporteringsfrister 
  • Krav på utformningen av rapporteringen, inklusive statistik till kund 
  • Nya krav på rapportering vid leverantörsbyte
  • Krav på personnummerregister 

 
SWEDAC har tagit över tillsynen av elmätarutrustning 

Den 30 oktober 2006 tog SWEDAC över Energimarknadsinspektionens (Ei) föreskrifts- och tillsynsansvar över elmätarutrustning. I och med detta upphävde Ei Kap 2. (”Krav på mätsystemets mätnoggrannhet”) i den gamla föreskriften STEMFS 2001:3. Detta område behandlas heller inte i den nya föreskriften, STEMFS 2007:5, från Ei utan ansvaret har helt överlämnats till SWEDAC.
 
SWEDAC är det nationella ackrediteringsorganet. Tillsynen består bland annat i att övervaka att elnätsföretagen kontrollerar sina elmätarsystem för elproducentanläggningar för att säkerställa att systemen mäter på ett riktigt sätt.

Tillsynen ska inte förväxlas med Energimarknadsinspektionens tillsyn som avser elnätsföretagens avläsning av elkunders elmätare vid elhandlarbyten, flyttar och månadsvis avläsning.


SWEDAC:s föreskrifter

SWEDAC:s regelverk omfattar alla mätare och mätsystem i in- och utmatningspunkter till koncessionspliktigt nät samt i gränspunkter mellan nät med olika ägare. Det betyder att endast mätare som används av ett elnätsföretag omfattas av reglerna. Fördelningsmätare eller undermätare - sådana mätare som fördelar kostnader i exempelvis bostadsrätter eller hyresrätter – omfattas därför inte. 

Elmätare omfattas av ett EG-direktiv (2004/22/EG) om mätinstrument (MID) vars tillämpningsområde är begränsat till elmätare i mätpunkter med säkringsstorlek upp till och med 63A. För övriga mätsystem gäller nationella regler. 

SWEDAC:s föreskrifter som rör elmätning är:

Författning

Beskrivning

STAFS 2006:4

Om mätinstrument

STAFS 2006:7 Om mätare för aktiv elenergi  (och STAFS 2009:12, SWEDAC:s föreskrifter om ändring i 2006:7 om elmätare)
STAFS 2009:8 Om mätsystem för mätning av överförd el
STAFS 2009:9 Om återkommande kontroll av mätare för aktiv elenergi
STAFS 2012:16 SWEDAC:s föreskrifter och allmänna råd för år 2011 om tillsynsavgifter för mätare för aktiv elenergi

STAFS 2009:8 kan ses som den övergripande författningen som omfattar alla mätsystem vad gäller mätvärdesregistrering. Därutöver finns i huvudsak bestämmelser om mätsystem i kategori 2 - 5 vad avser krav på delkomponenter, största tillåtna fel för mätsystemet, kontroll vid idrifttagande samt återkommande kontroll. 

STAFS 2006:4 och STAFS 2006:7 är författningar som är baserade på EG-direktivet och innehåller tekniska krav på elmätare upp till och med 63 A. För att en ny elmätare ska få säljas och användas för exempelvis mätning av hushållsförbrukning måste den alltså uppfylla kraven i båda föreskrifterna. Dessa krav är gemensamma i hela EU. Medlemsstaterna får inte ställa högre krav på mätarna än vad direktivet medger.

STAFS 2009:9 tillämpas endast på elmätare i kategori 1 upp till och med 63A och innehåller bestämmelser om största tillåtna fel som en mätare får ha i drift samt hur elnätsföretagen ska säkerställa att mätaren fortsättningsvis uppfyller föreskrivna krav genom så kallad återkommande kontroll. 
 
SWEDAC:s föreskrifter 2009:8 och 2009:9 trädde i kraft den 1 maj 2009 men började tillämpas den 1 juli 2010. Föreskrifterna innebar en rad nya skärpta krav för elnätsföretagen, som exempel på de nya kraven kan följande nämnas:

STAFS 2009:9 - Kategori 1 mätare: 

  • Krav på ackreditering för att få utföra verifiering
  • Mätnoggrannheten skärps till ± 3,5%
  • Ny Europeiskstandard (ISO 2859-2) för stickprovsuttag
  • Möjlighet till att verifiera enligt allkontroll efter 10 år för små mätpartier (dock max 1200 elmätare)
  • Verifiering enligt allkontroll eller stickprov (fortsatt möjlighet med gemensamt nationellt stickprov)  
  • Tätare verifieringsintervall, första verifiering 3 år efter tillverkningsår
  • Verifiering inklusive nytt testmoment för mätarens Imin
  • Krav på utförligare dokumentation, inklusive dokumentation på alla nedplockade elmätare  

STAFS 2009:8 - Kategori 2-5 mätare: 

  • Krav på ackreditering för att få utföra verifiering.
  • Verifiering tillåts vid 20% till 100% av mätsystemeffekten.
  • Ett mätsystem skall kontrolleras i sin helhet innan det tas i drift.  
  • Återkommande kontroll skall ske efter revision, vid bruten mätteknisk försegling eller när det av annan orsak kan antas att de metrologiska egenskaperna hos mätsystemet har förändrats. 
  • SWEDAC har även infört en övergångsbestämmelse som innebär att nya tekniska krav inte ställs på mätsystem som tagits i drift enligt äldre föreskrifter. Däremot förändras kraven i kontrollordningen, bland annat genom ackrediteringskrav vilket innebär att den aktör som utför återkommande kontroll av ett mätsystem vara ackrediterad för uppgiften, oavsett när mätsystemet togs idrift.