Röj hinder för fossilfri energiproduktion

Publicerat av: Annika Johannesson ·

För att möta den ökade efterfrågan på fossilfri energi på ett kostnadseffektivt sätt behöver hinder för energiproduktion röjas. Den 22 september presenterade Energiföretagen Sverige tre del-tidslinjer inom detta område, för vattenkraft, vindkraft samt fjärr- och kraftvärme. Vilka är de viktigaste besluten och åtgärderna för att säkra produktionen inom dessa sektorer?

Den 22 september presenterades ett antal del-tidslinjer, varav tre handlar om hinderröjning för energiproduktion.

Att hindren tas bort ska minska trösklarna för att marknaden ska bygga ny produktion och reinvestera i befintlig. Med så få hinder som möjligt kommer marknaden kunna realisera ett så kostnadseffektivt energisystem som möjligt. Det skapar goda förutsättningar för att vi ska få konkurrenskraftiga energikostnader, vilket i sin tur underlättar klimatomställningen.

Hinderröjning för vattenkraftsproduktion

Vattenkraften är ett betydelsefullt kraftslag, både idag och i framtidens energisystem. Dess förmåga att vara flexibel i sin produktion tillsammans med leverans av stödtjänster blir särskilt viktig när andelen väderberoende kraft ökar. För att nå klimatmålen med bland annat en ökad elektrifiering inom industrin och fordonssektorn krävs ett förutsägbart och ändamålsenligt regelverk och tillämpning av densamma för vattenkraften. Det ska uppfylla framtidens krav på leverans- och driftsäkerhet, flexibilitet, miljö och säkerhet. Deltidslinjen lyfter fram att regeringen i närtid behöver ta beslut om att införa Vattenförvaltnings­utredningens förslag i lagstiftningen. Den behöver också säkerställa att berörda myndigheter genomför den nationella planen på det sätt regeringen har beslutat och följa upp detta.

För att säkra att utvecklingen går åt rätt håll bör regering och riksdag besluta om kontrollstationer vart femte år, med start år 2023. Det är också viktigt att det svenska perspektivet på energisystemet förs fram av företrädare för svenska staten inom EU. De många inblandade myndigheterna behöver säkra att den nationella planen för vattenkraften genomförs effektivt. Det betyder bland annat en strävan efter att förenkla regelverk och processer och att utveckla metoder för att förutse och värdera miljönyttan i relation till regler och beredskapsförmågan hos vattenkraften.

Tidslinje för hinderröjning vattenkraftsproduktion

Titta närmare på del-tidslinjen för hinderröjning vattenkraftsproduktion.

Vill du bidra med inspel till hinderröjning för vattenkraften kan du mejla Johan Bladh, ansvarig för vattenkraft på Energiföretagen.


Hinderröjning för vindkraftsproduktion

För att den stora efterfrågan på fossilfri el ska kunna mötas behöver dels befintlig vindkraft förnyas och ny vindkraft byggas. Det kräver både kortare och mer förutsägbara tillståndsprocesser. Idag är det problem att hitta områden med bra vindresurser där det är möjligt att få tillstånd.

För att röja hindren för vindkraften visar del-tidslinjen som tagits fram att regeringen behöver ta fram en reviderad form för kommunal tillstyrkan. Tillstyrkan bör gälla platsen för vindkraftsverksamhet, lämnas tidigt i processen och vara bindande under hela tillståndsprocessen. Regeringen behöver lämna en proposition till riksdagen redan vid årsskiftet så att lagändringen kan gälla från 1 januari 2022.

En annan åtgärd för regeringen är att genomföra Nätkoncessionsutredningens förslag om hur tillståndsprocesserna kan kortas. Just nu pågår Klimaträttsutredningen (Dir. 2019:101), som bland annat ska se över hur miljöbalken kan anpassas för att vara ”ett effektivt verktyg för att nå klimatmålen”. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 maj 2022. Förslaget bör innehålla en ändring av miljöbalkens portalparagraf och regeringen bör snarast ta förslaget vidare i en proposition för beslut i riksdagen.

Ett annat hinder för vindkraftsutbyggnaden är den lokala acceptansen. Regeringen behöver redan i år ge Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur den kan öka. En annan myndighet som har stor betydelse för vindkraftsutbyggnaden är Försvarsmakten. Myndigheten måste agera enligt skrivningarna i regleringsbrev för 2020 och återkomma till regeringen med förslag bland annat om hur dialogen vid nyetableringar kan hanteras snarast möjligt.

Den vindskraftsstrategi som tas fram av Energimyndigheten och Naturvårdsverket bör resultera i en tydlig planeringsram om cirka 100 TWh, potentiellt realiserbar vindkraft.

Tidslinje för hinderröjning för vindkraftsproduktion

Titta närmare på del-tidslinjen för hinderröjning vindkraftsproduktion.


Hinderröjning för fjärr- och kraftvärmeproduktion

Fjärr- och kraftvärmen har stor betydelse för energisystemet. Sveriges väl utbyggda fjärrvärme avlastar elsystemet när effektbehovet är stort och kraftvärmen, med samtidig el och värmeproduktion, bidrar med fossilfri el. Kraftvärmen ger dessutom lokal elproduktion. För att klimatmålen ska nås behöver fjärr- och kraftvärmen fortsatt bidra starkt till effektbalansen, den cirkulära ekonomin och en leveranssäker och trygg energiförsörjning.

Regeringen behöver omgående starta arbetet med en sammanhållen strategi för fjärr- och kraftvärme. Strategin bör utgå från propositionen om energipolitikens inriktning och EU:s energieffektiviseringsdirektiv och vara klar under år 2022.

Målet i färdplanen för uppvärmning är att fjärrvärmebranschen ska var helt fossilfri och dessutom vara en kolsänka senast år 2045.

Redan i år, 2020, bör regeringen ansöka om energi- och koldioxidskattbefrielse för grödebaserade biooljor på samma sätt som biodrivmedel eftersom dessa oljor i hög utsträckning har ersatt fossil olja i många fjärr- och kraftvärmeanläggningar. Regeringen behöver också bevaka detta fortsatt inför och under översynen av EU:s statsstödsregler och EU:s energiskattedirektiv.

Ett annat hinder för fjärr- och kraftvärmen är avfallsförbränningsskatten. Efter Skatteverkets utredning bör det stå klart att den ska tas bort år 2022. Då bör regeringen även revidera plan- och byggförordningen enligt förslag från den pågående utredningen som görs av Boverket och Energimyndigheten.

För att fjärrvärmen även ska kunna bli en kolsänka, som bidrar med minusutsläpp, behöver regeringen genomföra förslagen från utredningen Vägen till en klimatpositiv framtid (SOU 2020:4), så att bio-CCS kan genomföras i stor skala.

Tidslinje för hinderröjning för fjärr- och kraftvärme

Titta närmare på del-tidslinjen för hinderröjning fjärr- och kraftvärmeproduktion


Bakgrund

De 21 färdplanerna som hittills tagits fram inom Fossilfritt Sverige beskriver hur Sveriges mål om nettonollutsläpp år 2045 ska uppnås. Många branscher vill ersätta sina fossila bränslen med fossilfri energi, men det framgår sällan exakt vilka beslut som behövs och när de behöver tas. Därför tar Energiföretagen Sverige fram Tidslinje Färdplan Energi, som ska peka ut hur rätt förutsättningar skapas inom energiområdet för att samhället ska kunna ställa om. Den ska visa
- vad som behöver göras
- när det behöver göras
- och av vem.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Anna Regnstrand (f.d. Odenbrand Linder)

Anna Regnstrand (f.d. Odenbrand Linder)

Strategisk projektledare energisystem och elnät
Enhet: Politik och kommunikation
Telefon: 08 677 26 37
E-post: anna.regnstrand@energiforetagen.se

Per Holm

Per Holm

Ansvarig klimatpolitik
Enhet: Politik och kommunikation
Telefon: 08-677 26 08
E-post: per.holm@energiforetagen.se