Branschvalideringens betydelse för kompetensförsörjningen

Pär Sellberg arbetar på enheten för arbetslivets kompetensförsörjning, på Myndigheten för Yrkeshögskolan. Enheten hanterar flera frågor, varav branschvalidering är en. Myndigheten stödjer branscherna i deras arbete med att utveckla och kvalitetssäkra samt informera om modeller för validering på två sätt. Dels driver den ESF-projektet BOSS, Branschvalidering – Operativ och Strategisk Samverkan, dels handlägger den ansökningar om utvecklingsmedel för branschvalidering.

Inom det EFS-finansierade projektet (BOSS) ingår flera branschen som arbetar med att utveckla och kvalitetssäkra validering av yrkeskompetens. BOSS startade den 1 januari 2018 och avslutas den 31 december 2021. Inom projektet har man bland annat tagit fram en film, Branschvalidering – en nyckel till kompetensförsörjning, som ska informera och inspirera fler branscher att komma igång.

Vad är vitsen med branschvalidering?

Kompetensvalidering möjliggör kompetensförsörjning inom och över gränser, mellan branscher och över nationsgränser, berättar Pär. Den gör det till exempel enklare att jämföra baskompetenser med en annan bransch eller att hitta kompetensutveckling för nuvarande medarbetare. På Sobonas webbplats kan du läsa mer om branschvalidering.

Arbetet med branschvalidering följdes upp i mars 2021. Då omfattade det 29 olika modeller, cirka 100 yrkesområden, varav 69 operativa, där validering pågår.

– Vi har sett en stadigt ökande trend fram till 2018, men sedan såg vi ett litet brott. Det beror sannolikt på att vissa offentliga satsningar som man hade gick ner. Tillväxtverket hade bland annat en satsning som avslutades och Arbetsförmedlingen införde en ny upphandlingsmodell. Sedan kom då Corona 2020 och där ser man ett tydligt trendbrott. Men vi hoppas att det här är tillfälligheter och att det ökar igen, säger Pär Sellberg.

Kriterier för en branschmodell för validering av yrkeskompetens:

• Är förankrad och legitim i branschen och hos parterna, har ett tydligt huvudmannaskap, samt organisatoriska förutsättningar för att säkerställa modellens hållbarhet och operationalitet.
• Utgår från relevant kompetensstandard för respektive yrkesroll eller kompetensområde med observerbara och mätbara kompetenskrav.
• Har ett system för att godkänna valideringsleverantörer och/eller yrkesbedömare, där krav på utförarkompetens och plan för kompetensuppdatering ingår.
• Har tillgänglig och individanpassad information om valideringens syften, genomförande, resultat och hur den personliga integriteten värnas.
• Anvisar metoder och verktyg, för att identifiera och bedöma individens reella kompetens, som är relevanta och tillförlitliga för sitt ändamål.
• Definierar de dokument som efter genomförd validering ger relevanta underlag för anställning, kompetensutvecklingsinsatser och erhållande av kvalifikationer.
• Följer en plan för systematiskt kvalitetsarbete på både system- och genomförandenivå, samt kan tillhandahålla statistiska underlag för uppföljning och utveckling.

Branschvalidering en nyckel till strategisk kompetensförsörjning

Förhoppningen grundar sig på att det kommer positiva signaler från företagen, att de alltmer börjar använda branschvalidering som ett verktyg för sin strategiska kompetensförsörjning. Sobona är ett tydligt bevis för det menar Pär Sellgren.

– Antalet yrkesområden där validering kan genomföras ökar och så även den geografiska täckningen. Med tanke på förutsättningarna, att det inte är så stora volymer, är den tämligen god. Över hälften av de 100 yrkesområdena kan nu valideras i landets samtliga åtta NUTS 2-regioner, som är en lite större indelning som EU har. Vi har också sett att spridningen över SeQF-nivåer ökar.

Tidigare har det varit väldigt stort fokus på nivå 4, som kan jämföras med gymnasieskolans utgångar, berättar Pär Sellgren. Nu ökar intresset även för nivå 3 och 5-6, som kan jämföras med högskoleutbildningar:

– Det här är ju mycket intressant för då blir ju karriärtrapporna mycket tydligare i sammanhanget, förklarar han.

Pär Sellgren poängterar att det är ett omfattande åtagande branscherna gör när de tar fram en valideringsmodell. Varför lägger de då ner så mycket tid?

Det finns flera orsaker; en är att det ger ett gemensamt språk, så att man kan kommunicera mellan flera parter, som arbetsgivare, arbetstagare, utbildningssektorn och med andra branscher. När man har en yrkesroll och uttrycker den som en kompetensstandard för läranderesultat, så är det ganska lätt att ansöka om en nivåplacering.

– Har man de här kompetensprofilerna så kan man ju också göra uppföljningar. Man kan se vad har vi, och vad behöver vi, så att man kan bli skarpare i sina arbetsmarknads­analyser. Sammantaget ger arbetet med branschvalidering grunden för ett helt nytt sätt att se på kompetensförsörjningen i branschen, konstaterar Pär Sellgren.

Tre konkreta råd till branschen

• Jobba med att ta fram kompetens- och yrkesprofiler, det är en viktig nyckel både till utbildning och validering.
• Använd valideringsverktyget för strategisk kompetensförsörjning i företaget.
• Låta kompetensprofilerna i högre grad styra de formella utbildningarna.

Se hela föredraget.

Ta del av Pär Sellgrens presentation (pdf).