Hur svårt kan det vara att säga “el” egentligen?

Emil Molander och Sofi Tegsveden Deveaux är läromedelsförfattare och lärare i svenska som andraspråk och yrkessvenska. Våren 2021 höll Sofi Tegsveden Devaux en kurs i yrkessvenska för ett antal personer som praktiserade på fjärrvärmeverk:
– Det var inte en vanlig språkkurs utan vi dokumenterade allt vi gjorde och försökte identifiera vad som gjorde ett sådant här projekt så framgångsrikt som möjligt. Jag kunde se att ett stort ansvar för praktikanternas språkutveckling landade på handledaren. En helt ny arbetsuppgift för dem, som de inte är utbildade för. De var alla väldigt engagerade men det är inte lätt, om man inte är van vid uppgiften, säger hon.

Emil Molander konstaterar att det är skillnad på att läsa andraspråk som vuxen och att lära sig ett språk som liten. Han visar med exempel på ord som används i energibranschen. En del av dem är ganska enkla att förklara för en femåring, medan andra mer tekniska ord är ganska obegripliga. För en vuxen med annat modersmål kan det istället vara tvärtom; att tekniska termer liknar ord på deras originalspråk.

Vad heter generator på polska?

Med ett pedagogiskt utformat språktest med polska som exempel visar Emil Molander tydligt att det är lättare att komma ihåg ord som liknar dem man redan kan.

– Vi ska akta oss för att tro att ett ord som är svårt för svenskt barn även är det för en yrkesutbildad vuxen. Det är ibland lätt att vi förklarar på ett barnsligt sätt för andraspråkstalare och glömmer att personen redan kan en massa ord som kommer från grekiska och latin. En yrkesperson kan förmodligen redan ordet generator men kan behöva hjälp med uttalet, säger Emil Molander.

Hjälp med uttalet kan vara extra viktigt, även om personen förstår ordet. Hen vill ju bli förstådd av andra också. Vissa uttalsjud finns bara i vissa språk och det kan vara svårt för personer med annan språkbakgrund att ens höra skillnaden. Svenskar kan exempelvis ha svårt att uppfatta skillnaden mellan tonande ”s” och vanliga s-ljud i engelskan.

På arabiska är det ingen skillnad på E och I och i spanskan skiljer man inte på V och B, medan L och R är desamma i Kina. I svenskan har vi både långa och korta ljud, där betydelsen kan bli helt olika, till exempel tal/tall och glas/glass. Detta finns inte i andra språk, så andraspråkstalare kanske inte ens hör det. Eller inte tycker att det verkar så viktigt.

– Feedback vi fick från handledarna i vårens projekt bekräftar att det var just uttalet som gjorde att det ibland var svårt att kommunicera med praktikanterna. Men ingen av dem påpekade att det var svårt att förstå vad praktikanterna sa på grund av grammatiska fel, konstaterar Sofi Tegsveden Deveaux.

Emil Molander och Sofi Tegsveden Deveaux delar med sig av fler insikter från språkkursen med fjärrvärmepraktikanterna; som att många satsar på ordförståelse, och missar eller prioriterar bort uttal. Och att den som är ny i ett språk väljer olika strategier för att göra ett gott intryck. En kanske pratar jättemycket, för att visa att hen kan, medan en annan väljer att vara tyst för att inte ”avslöja sig”.

Erfarenheterna från projektet har sammanställts i olika material, riktade till praktikanter, arbetsgivare och handledare. Dessa och annat material för att jobba med språkutveckling på arbetsplatsen finns samlade på Energiföretagens webbplats. Här kan du botanisera bland dem och lära mer.

Utveckla språket på arbetsplatsen

– Personer från utlandet har ofta god yrkeskompetens och språket är det största hindret. Därför är det viktigt att vi kan dela med oss av kunskapen från projektet till dem som är på arbetsplatsen. I ett fjärrvärmeverk är ju säkerheten viktig och den bygger på att man kan kommunicera med varandra. Då fungerar oftast inte heller engelska, även om vi svenskar tycker att vi kan det. Men vi är nog inte så bra på engelska som vi tror, särskilt inte när det gäller att utföra sitt yrke på engelska, förklarar Sofi Tegsveden Deveaux.

Emil Molander ger tre tips till den som får en andraspråkstalande praktikant till arbetsplatsen:

1. Lär känna individen. Två praktikanter kan ha olika kunskap och förmågor.
2. Se över vilka språkliga krav som finns på arbetsplatsen.
3. Ta hjälp av kompetenta språklärare vid starten som kan bedöma hur bra praktikanten kan. Det finns annars en risk för att vi överskattar kunskapen – de flesta klarar enkel kommunikation, men att kommunicera i kommunikationsradio eller skriva en komplicerad text är svårare.

Här kan du se hela föreläsningen med Sofie Tegsveden Deveaux och Emil Molander, LYS förlag.

Se powerpointpresentationen (pdf)