Totalförsvar

Energisystemet behöver fungera och vara robust vid kris för att även kunna fungera vid höjd beredskap och krig. Vi kan öka den fossilfria elproduktionen. Men då behövs en snabbare utbyggnad av elnäten. Det behövs även mer stöd och långsiktiga marknadsförutsättningar som en del i ett skydd av Sveriges energiförsörjning. En ökning av elproduktionen skulle också sänka elpriserna och öka arbetstillfällena.

Kriget i Ukraina har tydligt visat vikten av att förbereda sig på förhand, så att det finns planer att sätta i verket vid behov. I Sverige behöver myndigheterna skapa prio-ordning om det smäller samtidigt på flera håll. Cyberangrepp och militära attacker kan slå ut delar av eller hela energiförsörjningen. Mer samordning bör ske med privata näringslivet, samt samordning mellan myndigheter om scenarier och beredskapsplaner. Energitjänster måste få styras av marknaden i normalläge, men vi måste ha tydliga mål gällande prio-ordning av tjänster vid nationell kris och krig.

Mer personal behövs för att öka takten och bygga ut den fossilfria elproduktionen och bibehålla försörjningstryggheten i Sverige. Vi behöver även stärka upp genom en återaktivering av civilplikten inom energisektorn när personal faller ifrån samtidigt som arbetsbördan ökar i kriser och krig.

Energiföretag är starkt beroende av leverantörer och underentreprenörer utanför den egna organisationen. För att hantera nationella storstörningar och ge företag förutsättningar att planera för personaltillgång vid höjd beredskap och krig behöver civilplikten återinföras. En aktivering av civilplikten innebär att grundutbildning, repetitionsutbildning och beredskapstjänstgöring blir en naturlig del i beredskapsarbetet, vilket är en viktig del i att vara förberedda. 

Försvaret av Sverige är i grunden en statlig uppgift. Med ansvarsprincipen följer att elföretag har en skyldighet att upprätta en beredskapsplan för höjd beredskap och krig. Med en förväntan att aktörer ska finansiera detta själva riskeras en snedfördelning i den nationella försörjningstryggheten. Det civila försvaret behöver vila på lika konkurrens på en fri marknad som gynnar alla företag, både regionalt och lokalt, och därför behöver det statliga ansvaret och finansiella stödet tydliggöras.

Den nationella lagerhållningen, samt fördelning, behöver förstärkas för både råvaror och reservkraft, samt för drivmedel och bränslen. Brist på samordning påverkar försörjningstryggheten negativt. Sverige behöver bygga internationellt samarbete och kunna ta emot stöd, både civilt och militärt.

Det är svårt att förutsäga precis vilken materiel som behövs (beror på typ av angrepp och vilka sektorer som berörs). Ett förslag här är att ta fram avtalsberedskap för flexibilitet för den civila beredskapen.

Kriget i Ukraina startade med cyberangrepp där landets elförsörjning slogs ut. Det är nödvändigt att cyberangrepp samordnas nationell vid kaskadeffekter hos företag och i samhället. Det vore positivt om Nationella cybersäkerhetscentret (NCSC) knyter an till det privata näringslivet för att tillsammans skapa en motståndskraft att hantera storskaliga cyberangrepp. Privata företag har expertis på detta område och kan bidra.

Energisektorns beroende av högriskleverantörer i länder utanför Europa för kritiska komponenter skapar både kritiska försörjningskedjor och cybersårbarheter i energisystemet. Myndigheter och privata aktörer behöver aktivt bevaka och analysera kritiska råvaror och komponenter samt bränslen som är av stor betydelse för motståndskraft och konkurrenskraft.