Renodla skatter, subventioner och styrmedel

Genom Energikommissionens och Miljömålsberedningens arbete och besluten om nya energi- och klimatpolitiska mål i Sverige och i EU har det lagts en bra grund för politikens framtida inriktning. Energiföretagen Sverige bejakar Sveriges och EU:s långsiktiga inriktning mot minskad klimatpåverkan, effektivare resursanvändning, en ökad andel förnybar energi och cirkulär ekonomi. Vi står också bakom fempartiuppgörelsen om energipolitiken som helhet.

Energiföretagen Sverige anser att:

Vi behöver en helhetssyn och långsiktiga spelregler

Vi anser att styrmedel behöver utformas utifrån en helhetssyn som balanserar de övergripande energipolitiska målsättningarna om försörjningstrygghet, konkurrenskraft och hållbarhet. Vi bejakar samtidigt enskildas bidrag och konkreta handlingar likväl som den informerade kundens val. Det behöver finnas en öppenhet för att styrmedel kan behöva omfatta såväl produktions- som användningssidan genom till exempel åtgärder för ökad användar­flexibilitet.

Energibranschen bygger och förvaltar samhällskritisk infrastruktur med stort kapitalbehov och ofta långa tidshorisonter. Branschen är därmed beroende av långsiktiga spelregler från samhället lika väl som att själva bygga långsiktigt förtroende för vår verksamhet.

Styrmedel bör vara samordnade för att bli effektiva

För att energibranschen även fortsättningsvis ska kunna vara en motor för omställning även för andra sektorer, behöver styrmedel utformas på ett långsiktigt hållbart sätt. Antalet skatteregler, skatteundantag, teknikspecifika styrmedel och subventioner på klimat- och energiområdet har nått en nivå som både försvårar och fördyrar möjligheten att nå de energi- och klimatpolitiska målen. Det måste bli enklare för både kunder och producenter att delta i omställningen. Genom mer samordnade styrmedel kan högre kostnads- och samhällsekonomisk effektivitet uppnås samtidigt som det blir enklare för kunder och producenter att förhålla sig till regelverken. Den breda floran av styrmedel på klimat- och energiområdet gör det onödigt svårt för både kunder och producenter att delta i energiomställningen. Den riskerar också att leda till ineffektiva och inbördes motverkande styrmedel och därmed minskad kostnadseffektivitet i måluppfyllelsen.

Styrmedel ska ha tydligt syfte, faktiskt stödbehov och garantera lika villkor

Styrmedel och subventioner måste ha ett uttalat och specifikt syfte för att det dels ska vara möjligt att avgöra om stödet har varit effektivt, dels kunna avgöra när och i vilken takt stödet ska fasas ut. Stöd och subventioner kan vara motiverade för oetablerad teknik i ett marknadsintroduktionsskede men dessa behöver utformas utifrån faktiska stödbehov som regelbundet följs upp. Att ha tydliga kriterier för utfasning av stöd är också viktig information för kunder och investerare, som då kan anpassa sina beslut därefter. Stöd som inte fasas ut i takt med att dess mål eller syfte är uppnått riskerar att få en onödig marknadspåverkan och leda till höga kostnader för skattebetalare och kunder. Att ha tydliga kriterier för utfasning är dock inte möjligt eller önskvärt för alla styrmedel utan gäller främst direkta stöd och subventioner. Breda långsiktiga styrmedel som syftar till att prissätta externaliteter, såsom utsläppshandelsystemet (EU-ETS), koldioxidskatt eller kväveoxidavgiftssystemet, bör finnas kvar under överskådlig framtid. 

På en öppen och integrerad marknad är det viktigt att alla aktörer kan verka på lika villkor. Det är viktigt att skatter och styrmedel inte bidrar till en snedvridning mellan olika aktörer och produktionsmetoder, att nyinvesteringar inte hämmas och som bejakar efterfrågesidans bidrag.

Läs mer: Ytterligare synpunkter på skatter, subventioner och styrmedel