Renodla skatter, subventioner och styrmedel
Publicerat av: Anna Lejestrand
Antalet skatter, skatteundantag, teknikspecifika styrmedel och subventioner på klimat- och energiområdet har nått en nivå som både försvårar och fördyrar möjligheten att nå de energi- och klimatpolitiska målen. Genom mer samordnade styrmedel kan högre kostnads- och samhällsekonomisk effekt uppnås, samtidigt som det blir enklare för kunder och producenter att förhålla sig till regelverken och därmed bidra till energiomställningen.

Genom Energikommissionens och Miljömålsberedningens arbete och besluten om nya energi- och klimatpolitiska mål i Sverige och i EU har det lagts en bra grund för politikens framtida inriktning. Energiföretagen Sverige bejakar Sveriges och EU:s långsiktiga inriktning mot minskad klimatpåverkan, effektivare resursanvändning, en ökad andel förnybar energi och cirkulär ekonomi. Vi står också bakom fempartiuppgörelsen om energipolitiken som helhet.
Energiföretagen Sverige anser att:
Vi behöver en helhetssyn och långsiktiga spelregler
Vi anser att styrmedel behöver utformas utifrån en helhetssyn som balanserar de övergripande energipolitiska målsättningarna om försörjningstrygghet, konkurrenskraft och hållbarhet. Vi bejakar samtidigt enskildas bidrag och konkreta handlingar likväl som den informerade kundens val. Det behöver finnas en öppenhet för att styrmedel kan behöva omfatta såväl produktions- som användningssidan genom till exempel åtgärder för ökad användarflexibilitet.
Energibranschen bygger och förvaltar samhällskritisk infrastruktur med stort kapitalbehov och ofta långa tidshorisonter. Branschen är därmed beroende av långsiktiga spelregler från samhället lika väl som att själva bygga långsiktigt förtroende för vår verksamhet.
Styrmedel bör vara samordnade för att bli effektiva
För att energibranschen även fortsättningsvis ska kunna vara en motor för omställning även för andra sektorer, behöver styrmedel utformas på ett långsiktigt hållbart sätt. Antalet skatteregler, skatteundantag, teknikspecifika styrmedel och subventioner på klimat- och energiområdet har nått en nivå som både försvårar och fördyrar möjligheten att nå de energi- och klimatpolitiska målen. Det måste bli enklare för både kunder och producenter att delta i omställningen. Genom mer samordnade styrmedel kan högre kostnads- och samhällsekonomisk effektivitet uppnås samtidigt som det blir enklare för kunder och producenter att förhålla sig till regelverken. Den breda floran av styrmedel på klimat- och energiområdet gör det onödigt svårt för både kunder och producenter att delta i energiomställningen. Den riskerar också att leda till ineffektiva och inbördes motverkande styrmedel och därmed minskad kostnadseffektivitet i måluppfyllelsen.
Styrmedel ska ha tydligt syfte, faktiskt stödbehov och garantera lika villkor
Styrmedel och subventioner måste ha ett uttalat och specifikt syfte för att det dels ska vara möjligt att avgöra om stödet har varit effektivt, dels kunna avgöra när och i vilken takt stödet ska fasas ut. Stöd och subventioner kan vara motiverade för oetablerad teknik i ett marknadsintroduktionsskede men dessa behöver utformas utifrån faktiska stödbehov som regelbundet följs upp. Att ha tydliga kriterier för utfasning av stöd är också viktig information för kunder och investerare, som då kan anpassa sina beslut därefter. Stöd som inte fasas ut i takt med att dess mål eller syfte är uppnått riskerar att få en onödig marknadspåverkan och leda till höga kostnader för skattebetalare och kunder. Att ha tydliga kriterier för utfasning är dock inte möjligt eller önskvärt för alla styrmedel utan gäller främst direkta stöd och subventioner. Breda långsiktiga styrmedel som syftar till att prissätta externaliteter, såsom utsläppshandelsystemet (EU-ETS), koldioxidskatt eller kväveoxidavgiftssystemet, bör finnas kvar under överskådlig framtid.
På en öppen och integrerad marknad är det viktigt att alla aktörer kan verka på lika villkor. Det är viktigt att skatter och styrmedel inte bidrar till en snedvridning mellan olika aktörer och produktionsmetoder, att nyinvesteringar inte hämmas och som bejakar efterfrågesidans bidrag.
Läs mer: Ytterligare synpunkter på skatter, subventioner och styrmedel
- Vi bejakar Sveriges och EU:s långsiktiga inriktning mot minskad klimatpåverkan, effektivare resursanvändning, en ökad andel förnybar energi och cirkulär ekonomi och de beslutade energi- och klimatpolitiska målen för åren 2030-2045.
- Vi verkar för en snabbare utsläppsminskningstakt och regelbunden översyn av ambitionsnivå i klimatpolitiken i linje med Parisöverenskommelsen m.m.
- Att regeringen och myndigheter genomför konsekvensanalyser av nya initiativ till energi- och klimatpolitiska åtgärder med ett helhetsperspektiv, så att de på ett effektivt sätt bidrar till uppsatta klimat-, miljö- och energipolitiska mål.
- Införandet av nya styrmedel bör inkludera en plan för uppföljning och utvärdering och vid behov tillhörande kriterier för utfasning.
- Övergång till nya regelverk bör ske successivt för att ge tid till anpassning.
- Styrmedel för att nå beslutade mål ska ha redovisade syften, riktas mot det som ska styras, vara teknikneutrala och stabila. Styrmedel ska utformas och bedömas ur ett helhets- och energisystemperspektiv.
- EU:s utsläppshandelsystem bör vara det primära styrmedlet för att minska utsläppen av koldioxid i den handlande sektorn eftersom det är ett kostnadseffektivt och marknadsbaserat system för att minska utsläppen. Andra styrmedel för att påverka utsläppen bör i första hand fokusera på den icke-handlande sektorn. Värna gemensamma styrmedel inom EU och globalt i klimatpolitiken.
- Fiskala skatter ska vara konkurrensneutrala för att inte störa konkurrensen på energimarknaden. Styrande skatter ska tas ut vid källan som genererar utsläpp, vanligtvis i producentledet.
- Nationella styrmedel på en gemensam marknad behöver harmoniseras för att inte snedvrida marknaden. Harmonisering bör ske på nordisk, EU eller global nivå beroende på marknad och beroende på vilket problem styrmedlet avser lösa. Påverkan utifrån effekter på svenska (energi)företags konkurrenskraft ska redovisas.
-
Dubbla styrmedel ska undvikas eftersom de bland annat innebär att politikens effekt minskar. Dubbla styrmedel inom den handlande sektorn innebär ökade kostnader för svenska anläggningar utan motsvarande kostnadsökning för motsvarande anläggningar i övriga EU.
- Subventioner av oetablerad teknik för energiproduktion kan rätt utformade vara motiverade i ett marknadsintroduktionsskede. Stöd till forskning och utveckling av omogen teknik bör utökas.
- Det ska vara enkelt att vara mikroproducent. Samordna stöd och styrmedel för en effektivare styrning mot uppsatta målsättningar, till exempel vad gäller mikroproduktion av förnybar el, i likhet med vad Riksrevisionen föreslagit. I dagsläget finns flera parallella, och delvis motverkande, stöd för solel: investeringsstöd för solceller, skattereduktion på inkomstskatten, energiskattebefrielse per anläggning, nedsatt elnätsavgift, elcertifikat och stöd för lagring av egenproducerad el. Det blir komplext för kunden och riskabelt för marknadens aktörer.
- Styrmedel för ökad efterfrågeflexibilitet på marknadsmässiga villkor kan vara motiverade men de behöver vara enkla, med tydligt uppsatt syfte och ge lika villkor för olika aktörer.
-
En stoppregel bör införas i elcertifikatssystemet för att ge förutsägbara villkor för marknadens aktörer. Energiföretagen förordar ett datumstopp som innebär att inga anläggningar kommer bli tilldelade elcertifikat efter 31 december 2021. På så vis kan elcertifikatssystemet avslutas 2035, det vill säga 10 år i förtid.
- Stödregler för energilager bör utformas så att det blir neutralt om energilagret används för eget bruk eller för utmatning av el på nätet.
- Regeringen bör göra en samlad översyn av lagen om skatt på energi för att göra den mer överskådlig, lättillgänglig och anpassad utifrån dagens och kommande omvärldsförutsättningar.
- ”Frivilligt skatteskyldiga” för energiskatten på el samt den så kallade Norrlandsskattesatsen för tjänsteföretag bör hanteras direkt mellan företagen och Skatteverket – utan inblandning av elhandlare eller nätföretag. Denna fråga är angelägen inför den framtida elhandlarcentriska marknadsmodellen.
- Ett eventuellt styrmedel med kvotplikt för effekt- och/eller energieffektivisering behöver ge additionalitet i förhållande till marknaden och övriga styrmedel, styra mot kostnadseffektiva åtgärder och vara konkurrens- och teknikneutralt utformat.
- Avfallsförbränningsanläggningar och de allra minsta värmeproduktionsanläggningarna bör inte omfattas av utsläppshandelssystemet eftersom avfallsförbränningsanläggningar inte är inkluderade i systemet i andra länder och för de minsta anläggningarna blir systemet för administrativt tungt. Om det beslutas att avfallsförbränningsanläggningarna ändå ska ingå i utsläppshandeln i Sverige bör det ske genom ett opt-in-förfarande som skulle vara mer förenligt med övriga EU:s tillämpning av EU ETS-regelverket.
- Förbränningsskatteutredningens förslag (SOU 2017:83) på att införa avfallsförbrännings- respektive kväveoxidskatter bör ej genomföras då de inte skulle bidra till uppsatta energi-, klimat- och avfallspolitiska mål utan i praktiken bli fiskala.
- Att öka den fiskala beskattningen av kraftvärme genom att införa nya t.ex. förbrännings- och fastighetsskatter på värme skulle minska dess konkurrenskraft på elmarknaden och minskar därmed kraftvärmens potential att bidra till effekt i energisystemet (exempelvis vintertid). En ökad beskattning strider även mot EU:s ambitioner i energieffektiviseringsdirektivet (2012/27/EU) att öka användningen av kraftvärme som en energi- och miljöeffektiv produktionsform
- Öka satsningarna på forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet för att underlätta och påskynda energiomställningen.
Kontakta mig om du vill veta mer

Erik Thornström
Ansvarig skatter och styrmedel - resurseffektivitet och energianvändning
Enhet: Politik och kommunikation
Telefon: 08-677 27 08
E-post: erik.thornstrom@energiforetagen.se