Trånga elnät - ett hot mot klimatomställning och tillväxt
Publicerat av: Anna Lejestrand ·
Elnätet är en av våra viktigaste infrastrukturer. Säker tillgång på el, oavsett var man befinner sig, är en förutsättning för hela vårt moderna samhälle. Men i ett antal svenska städer och tillväxtregioner är det fullt i elnäten. Utan snabba åtgärder som bidrar till att lösa problemet på både kort och lång sikt riskerar kapacitetsbristen att bli ett hinder för både klimatomställning och tillväxt.
Stora delar av det svenska elnätet byggdes på 1960-, 70- och 80-talen och står därför inför stora upprustningsbehov. Samtidigt ställer en kraftig befolkningstillväxt i många städer, tillsammans med introduktionen av både elfordon, ny elintensiv industri, solceller och vindkraft, helt nya och utökade krav på elnäten.
Kapacitetsbristen i elnäten består till största del på begränsningar i det statligt ägda stamnätet. När regionnätsbolagen vill utöka uttaget från stamnätet till de underliggande regionnäten nekas de ofta av Svenska kraftnät på grund av flaskhalsar och begränsningar i stamnätet. Svenska kraftnät arbetar hårt för att bygga bort flaskhalsarna men ledtiderna för att förstärka stamnätet är idag orimligt långa, ofta mellan 10 och 15 år från inledande undersökningar till driftsättning. På regionnätet är ledtiderna något kortare men upp till 10 år i ledtider är inte ovanligt.
Vid anslutning av ny elproduktion leder de långa ledtiderna till att framförallt nya vindkraftsprojekt försenas vilket både försenar och fördyrar energiomställningen.Vi kan redan nu se att detta händer på flera ställen i landet och för att inte problemet ska öka, måste åtgärder vidtas snabbt.
Energiföretagen Sverige föreslår:
- Att regeringen tar initiativ till blocköverskridande samtal om hur förenklingar i tillståndsprocesserna kan genomföras. Regeringen bör också ge den statliga nätkoncessionsutredningen förlängd tid och tilläggsuppdrag att komma med konkreta förslag som i detta hänseende underlättar hanteringen av kapacitetsbegränsningar i elnätet.
- Att regeringen ställer sig bakom, och vid behov vidtar åtgärder för att genomföra ett delegerat funktionsansvar till regionnätsföretagen inom dagens regelverk, eventuellt kompletterat med nödvändiga ändringar av förordningar, instruktioner och föreskrifter. Ett delegerat funktionsansvar innebär t.ex. att regionnätbolagen ska få upphandla lokal elproduktion för att säkra elförsörjningen vid kapacitetsbrist.
- Att regeringen genom instruktioner och regleringsbrev ger Svenska kraftnät direktiv att i sina investeringsplaner föreslå investerar i sådan omfattning och tid att flaskhalsar kan undvikas.
- Att dagens elnätreglering görs om för att bli mer långsiktig, juridiskt hållbar, rimlig och stabil över tid. Dagens elnätsreglering är alltför kortsiktig, volatil och stimulerar inte nödvändiga investeringar i elnäten.
- Att regeringen verkar för att forskning om intäktsreglering för elnätsföretag kommer till stånd, som långsiktigt leder till önskad utveckling av elnäten.