Färdplan för fossilfri uppvärmning presenteras

Sverige ska bli en av världens första fossilfria välfärdsnationer. En gigantisk utmaning men förutsättningarna är goda. El- och värmesektorn står globalt för ungefär en fjärdedel av de totala utsläppen av växthusgaser men i Sverige är elproduktionen redan i huvudsak fossilfri och enligt den blocköverskridande energiuppgörelsen ska Sverige ha 100 procent förnybar elproduktion 2040.

För värmesektorn startade resan mot fossilfrihet redan på 1970-talet i och med oljekrisen. Trots att boendeytorna sedan dess har ökat med 50 procent har värmesektorns utsläpp av koldioxid minskat med 90 procent sedan 1970. Det har flera orsaker.

Ökade oljepriser i kombination med världens första koldioxidskatt som infördes 1991 lade grunden till ett byte från olja till biobränsle. Stora insatser gjordes för energihushållning i bostadsbeståndet samtidigt som fjärrvärmen byggdes ut till nästan samtliga tätorter. Statens teknikupphandling av värmepumpar sänkte priserna och ökade effektiviteten vilket är förklaringen till att många hushåll i dag värmer sina hus på det sättet. Riktade klimatinvesteringsstöd har i kombination med ökad koldioxidskatt och skarpare kundkrav inneburit att över 90 procent av fjärrvärmeleveranserna nu kommer från biobränsle och återvunnen energi, som restvärme eller avfall.

Fjärrvärmeföretagen håller på att fasa ut eller konvertera sina kvarvarande kol- och oljepannor. Samtidigt används cirka 1,8 TWh fossila bränslen i småhus, lokaler och flerfamiljfastigheter. Även dessa behöver fasas ut.

Trots dessa stora framsteg står värmesektorn inför nya utmaningar och fortfarande släpps det ut 5,2 miljoner ton koldioxid från värmesektorn, vilket är nästan 10 procent av de svenska växthusgasutsläppen. Av fjärrvärmens drygt 3 miljoner ton fossila utsläpp kommer drygt hälften från energiåtervinning ur plastavfall. Även dessa behöver fasas ut.

Vi vill se en fossilfri uppvärmning. Därför har värmesektorn tillsammans med hela värdekedjan av olika aktörer tagit fram en färdplan för fossilfri konkurrenskraft inom ramen för Fossilfritt Sverige. Det nya målet från branschen är att värmesektorn ska vara helt fossilbränslefri (exklusive avfall) 2030 och därutöver vara klimatpositiv 2045.

För att nå det nya målet har branschens aktörer bland annat åtagit sig att:

• Helt fasa ut användningen av fossila bränslen för att i stället satsa på att i första hand basera värmen på återvunnen energi, till exempel restvärme från industrier, verksamheter och byggnader.
• Genom teknikutveckling effektivisera värmepumpar och systemlösningar samt att med hjälp av styrning och nya affärs- och samverkansmodeller minska elförbrukning och toppeleffektbehov.

Med hjälp av nya effektivare biobränslepannor och smarta systemlösningar minska utsläppen av skadliga ämnen samt att, genom en ökad verkningsgrad, bättre hushålla med biobränslet från vårt miljöanpassade skogsbruk.

Intensifiera arbetet med energieffektivisering som minskar uppvärmnings- och effektbehovet i nyproducerade och renoverade fastigheter. Vi kommer att driva på teknikutvecklingen vad gäller minskade effekttoppar, energilagring, solel och solvärme. Det gäller också att bättre utnyttja överskottsvärme.

IPCC:s senaste rapport visar att det inte kommer att räcka med att nolla utsläppen i världen till 2050 utan att världssamfundet också måste börja binda utsläppen och minska koncentrationen av växthusgaser i atmosfären för att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader.

Värmesektorn är beredd att ta sig an denna utmaning. Det innebär att branschen behöver binda utsläppen av koldioxid, till exempel med hjälp av CCUS-teknik (Carbon Capture Utilisation and Storage). Detta skulle potentiellt kunna neutralisera utsläppen från det kvarvarande fossilbaserade innehållet i avfallet som förbränns. För det biobaserade bränslets del skulle effekten kunna bli klimatpositiv eftersom kolatomer som redan ingår i det naturliga kretsloppet då plockas bort. Dessutom kan det totalt sett bidra till klimatnegativa utsläpp i Sverige som helhet.

Det finns dock ännu hinder som måste undanröjas för att färdplanen ska kunna förverkligas. Därför är vår rekommendation till nästa regering att besluta om följande förslag: 

Efter energiöverenskommelsen behövs fokus på effektfrågan i hela energisystemet, inklusive uppvärmningssektorn och kraftvärme.

Formulera byggreglerna så att de inte styr valet av uppvärmningsform.

Skapa incitament för ökad kraftvärmeproduktion genom att värdera effekt och inte bara energi.

Inför styrmedel som ger incitament ”högt upp i kedjan” till exempel redan vid produktdesign och upphandling för att styra bort plast från restavfall.

Ge stöd till forskning, utveckling och demonstration av ny teknik som till exempel bio- och avfalls-CCS, biokol, solvärme, säsongsvärmelager, kraftvärme med högre elutbyte, småskalig kraftvärmeteknik, fjärde generationens fjärrvärme och plastreturraffinaderi.

Konvertera bort från elvärme till fjärrvärme, värmepump eller biobränsle.

I arbetet med uppvärmningssektorns färdplan för fossilfrihet ser vi tydligt behovet av ökad samverkan i hela värdekedjan för att fortsätta den hållbara utvecklingen och hantera den komplexa problematik det kan innebära. Tillsammans har vi kraft att förändra!

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige 
Pernilla Winnhed, vd, Energiföretagen Sverige
Kerstin Lindberg Göransson, vd, Akademiska Hus
Marc Hoffmann, vd, E.ON Sverige
Reinhold Lennebo, vd, Fastighetsägarna
Andres Muld, styrelseordförande, föreningen Energikontoren Sverige
Martin Blixt, tillförordnad vd, Förvaltnings AB Framtiden
Alf Engqvist, vd, Göteborg Energi AB
Anders Lago, förbundsordförande, HSB 
Ulf Andersson, vd, Kungälvs Rörläggeri AB
Niklas Gunnar, vd, Mälarenergi AB
Leif Linde, vd, Riksbyggen
Anders Nordstrand, vd, SABO
Anders Egelrud, vd, Stockholm Exergi
Gustav Melin, vd, Svebio 
Per Jonasson, vd, Svenska Kyl & Värmepumpföreningen
Jan-Olof Dalenbäck, sekreterare, Svensk Solenergi
Charlotta Sund, vd, Tekniska verken i Linköping AB
Ulrika Jardfelt, chef Värme Sverige, Vattenfall
Anders Östlund, vd, Öresundskraft

Läs artikeln på Dagens industris webbplats.