Statsbudgeten 2019: beslut inom energi och miljö

Minskade anslag för investeringsstödet för solceller, avveckling av vindkraftspremier till kommuner och ökat energiforskningsanslag

Anslaget för investeringsstödet för solceller minskas med 440 miljoner kronor 2019, i förhållande till övergångsregeringens förslag. Näringsutskottet uttalar att en stegvis utfasning av stödet till solceller bör göras. Utskottet anser samtidigt att subventionsgraden för stöd till solceller ska sänkas snarast möjligt till 15 procent. Denna sänkning överensstämmer med Energimyndighetens rekommendationer i rapporten ”Förenklad administration av solcellstödet” (ER 2018:19). Näringsutskottet framhåller att stödet därigenom dels kan räcka till fler sökanden, dels kommer i nivå med subventionen i ROT-avdraget.

När det gäller anslaget för planeringsstöd för vindkraft minskas anslaget med 70 miljoner i förhållande till övergångsregeringens förslag till 15 miljoner kronor för 2019. Näringsutskottet anser att de premier till kommuner, som installerar vindkraft som finansierats inom anslaget, bör avskaffas.

Anslaget för insatser för energieffektivisering minskas med 20 miljoner kronor 2019 i förhållande till övergångsregeringens förslag. Det innebär att den tidigare aviserade ökningen av det statliga stödet till kommunal energi- och klimatrådgivning avvisas. Energieffektiviseringsanslaget ökas samtidigt med 15 miljoner kronor 2019 kopplat till Energistegs-stödet. Näringsutskottet framhåller att satsningen på Energisteget är en följd av Energiöverenskommelsen och syftar till att stödja energieffektivisering i industrin som står för en stor del av Sveriges totala energianvändning.

Anslaget för energiforskning ökar med 70 miljoner kronor i förhållande till övergångsregeringens förslag. Anslagsökningen görs för att justera för de anslagsförändringar som uppstått för energiforskningen till följd av de särskilda budgetprinciperna som gällt för utformningen av budgetpropositionen för 2019.

Stora anslagsminskningar inom miljöområdet men nytt anslag för laddinfrastruktur

Inom miljöpolitiken föreslås omfattande anslagsminskningar jämfört med övergångsregeringens budgetförslag för 2019. Bland annat minskas myndighetsanslaget för Naturvårdsverket med 50 miljoner kronor, naturvårdsanslaget med 600 miljoner kronor och elbusspremieanslaget med 20 miljoner kronor. Anslaget för Klimatklivet minskas med 840 miljoner kronor till 750 miljoner kronor för 2019. Det kvarvarande anslaget syftar till att infria redan fattade beslut om stöd som ännu inte har utbetalats.

Därutöver kommer ladda-hemma-stödet avvecklas, vilket medför en besparing på ytterligare 90 miljoner kronor. Anslaget för elfordonspremie, som finansierat bidrag till elcyklar och elutombordare, minskas med 310 miljoner kronor till 40 miljoner kronor. Regeringens förslag dras därmed ned så mycket som är möjligt givet den anslagskredit som beviljats Naturvårdsverket. Även investeringsstödet för gröna städer minskas med 67 miljoner kronor till 33 miljoner kronor.

Även vissa ökningar i statsbudgeten

Anslaget för havs- och vattenmiljö ökas med 200 miljoner kronor, klimatanpassnings­anslaget ökas med 145 miljoner kronor och anslaget för insatser för internationella klimatinvesteringar ökas med 80 miljoner kronor. Det ökade anslaget för internationella klimatinvesteringar motiveras av att flera rapporter pekar på att ett av de mest kostnadseffektiva verktygen inom klimatpolitiken är internationella klimatinvesteringar genom exempelvis Clean Development Mechanism (CDM). Dessa mekanismer har gett goda resultat på flera plan, som klimatpåverkan, luftkvalitet och hälsa samt tekniköverföring och teknikutveckling. CDM har varit knutet till Kyotoprotokollet och kommer att ersättas av nya mekanismer knutna till Parisavtalet. När dessa finns på plats bör investeringarna övergå till dem, enligt Miljö- och jordbruksutskottets betänkande.

Vidare ökas forskningsanslaget för miljö och klimat som disponeras av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande med 203 miljoner kronor.

Ett nytt anslag på 50 miljoner kronor införs för teknikneutral laddinfrastruktur. Anslaget motiveras av att laddinfrastrukturen bör byggas ut längs våra vägar, och det är av stor vikt att stödet inte begränsas till enbart batteridrivna fordon utan även omfattar exempelvis tankstationer för vätgas- och bränslecellsdrivna fordon. Anslaget ska disponeras av Naturvårdsverket. Detta väntas innebära att det tidigare stödet för investeringar i laddinfrastruktur inom Klimatklivet överförs i en ny stödform under nästa år.

Investeringsstöden för energirenovering respektive hyres- och studentbostäder avvecklas

Riksdagen beslutade den 17 december om anslagen inom bostadspolitiken där en rad subventioner till byggsektorn kommer avvecklas under 2019.

Anslaget för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer minskas med 760 miljoner kronor. Medel på anslaget ska endast få användas för att hantera redan ingångna åtaganden och inga nya åtaganden ska få göras. Civilutskottet motiverar detta med att s­­­­­­­tödet är kontraproduktivt till sin karaktär eftersom förväntningar från fastighetsägare om statliga bidrag medför en risk för att planerade renoveringsprojekt skjuts upp. Det skickar även fel signaler till de fastighetsägare som varit aktiva i arbetet med renovering och energieffektivisering men som inte premieras, medan fastighetsägare som inte bedrivit ett lika ambitiöst arbete med att renovera och rusta upp sina fastigheter får ta del av statliga stöd. För att fullfölja redan utställda åtaganden ska anslaget enligt Civilutskottet minska successivt.

Anslaget för investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande minskas med 200 miljoner kronor. Anslaget ska endast få användas för att uppfylla redan ingångna åtaganden och inga nya åtaganden ska göras från och med 2019. Civilutskottet framför i sitt betänkande att det har visat sig att investeringsstödet är ett dyrt och ineffektivt stöd som inte nämnvärt har bidragit till ett ökat bostadsbyggande. Subventionerna går i första hand till projekt som ändå skulle ha genomförts. Avvecklingen av stödet ska ske successivt för att marknaden ska kunna anpassa sig till en återgång till ett bostadsbyggande utan subventioner. Detta innebär även att den så kallade energibonusen inom detta stöd slopas, vilket Energiföretagen Sverige under hösten hemställt om, bland annat utifrån att det gett stöd till individuella bergvärmepumps­lösningar som vida överstigit de tillkommande investeringskostnaderna.

Vidare minskas anslaget förinnovativt och hållbart byggandemed 15 miljoner kronor. Medel på anslaget ska endast få användas för att hantera redan ingångna åtaganden. Inga nya åtaganden ska göras. För att fullfölja redan ingångna åtaganden ska minskningen av anslaget ske successivt.