Europas miljöproblem med deponi

Publicerat av: Eva Rydegran

Varje år läggs 122 miljoner ton avfall på soptippar, deponi, i Europa. Det är ett miljöproblem, bland annat på grund av att de läcker metangas. Metan är en kraftfull växthusgas som, näst efter koldioxid, bidrar mest till den globala uppvärmningen. Förutom metangas, läcker även gifter ut i mark och grundvatten. Bränder är heller inte ovanliga, vilket leder till att bland annat dioxiner frigörs och släpps ut i luften.

Inom EU deponerades 122 miljoner ton avfall 2020 (EU), varav 54 miljoner ton var kommunalt avfall (EU). I 10 av EU:s medlemsländer slängs idag mer än 50 procent av det kommunala avfallet på soptippar. Länder med hög andel energiåtervinning från avfall, som Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Schweiz, Österrike och Nederländerna, har även en hög andel materialåtervinning och/eller biologisk behandling från avfall. (Källa: CEWEP).

I Sverige har vi sedan 2002 haft deponeringsförbud för brännbart avfall och sedan 2005 för återvinningsbart och biologiskt nedbrytbart avfall. Det har visat sig mycket effektivt - mindre än 1 procent av hushållsavfallet deponeras i dagsläget. Detta har uppnåtts genom ökad återvinning och genom att tillåta energiåtervinning från avfall under förutsättning att de mycket höga miljökraven som ställts upp efterlevs.

Tack vare högeffektiva kraftvärmeverk kan vi i Sverige utvinna el och värme ur det avfall som inte återvinns på annat sätt. På så vis gör vi miljön en tjänst genom att deponering undviks. Dessutom minskar det behovet av annat bränsle för energiproduktionen.

År 2021 tog svenska kraftvärmeverk emot cirka 1,4 miljoner ton avfall från Europa. Det är ungefär en procent av den totala mängden som deponeras. Trots den kanske låga procentsatsen, gör åtgärden likväl nytta.

Många EU-länder har idag inte anläggningarna för att ta hand om avfall som inte återvinns på annat sätt, och kanske inte ens något utbyggt fjärrvärmenät för att distribuera producerad värme på ett effektivt sätt. De svenska kraftvärmeverken kan alltså minska mängden avfall som går till deponi även i Europa och samtidigt skapa nytta i form av el och värme.

Om fler länder i Europa byggde ut sin infrastruktur för energiåtervinning skulle vi komma fram snabbare på vägen mot ett Europa fritt från soptippar. Så kan övriga EU både bli bättre på att återvinna och komma tillrätta med det miljöproblem som deponierna utgör. Under tiden det arbetetet pågår kan Sverige göra en viktig insats.

En dag har vi förhoppningsvis knappt några avfallsmängder kvar att hantera. Tills det blir verklighet gör energiåtervinning verklig nytta för miljön.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Raziyeh Khodayari

Raziyeh Khodayari

Ansvarig miljö, hållbarhet, energitillförsel och energiaskor
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 27 13
E-post: raziyeh.khodayari@energiforetagen.se