Fem energi- och klimatreformer för kommande regering
Under innevarande mandatperiod har den sittande regeringen tillsammans med andra partier fattat kloka blocköverskridande beslut som lagt en grund för klimat- och energipolitiken. Men om Sverige ska fortsätta hålla sig i framkant och klara målet nettonollutsläpp 2045 är det hög tid för nästa steg. Energiföretagen Sverige föreslår därför fem viktiga klimat- och energireformer för kommande regering att genast ta tag i.
Tack vare att vi i Sverige under decennier fasat ut kol och olja ur vår energimix har vi idag en närmast utsläppsfri elproduktion och ett fjärrvärmenät som ersatt oljeuppvärmda hus med förnybara och återvunna värmelösningar.
Samtidigt ser vi en ökad efterfrågan på el för industriella processer exempelvis inom stål- och cementindustrin. Elintensiva industrier, som datahallar och batteriparker, vill placera sina verksamheter i Sverige. Vi ser hur efterfrågan på tillvaratagande av spillvärme och restavfall ökar. Vi ser en transportsektor som vill ställa om till el, biogas och biodrivmedel och hur allt fler kunder vill engagera sig i sin egen el- och värmeproduktion.
Denna utveckling är båda önskvärd och möjlig. Men utvecklingen går för långsamt, på alla plan. Sverige ska, enligt den nya klimatlagen, senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären och energipolitiken ska förena tre övergripande mål: försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet.
Naturvårdsverkets senaste statistik visar dock att de svenska koldioxidutsläppen behöver minska fyra till sex gånger snabbare än idag för att vi ska kunna nå nettonollutsläpp år 2045. Och även om Sverige idag har ett energisystem i världsklass så kommer elförsörjningen sannolikt att ställas på prov de kommande åren, bland annat å¨på grund av minskad prouduktion från kärnkraft och kraftvärme.
Energiföretagen Sverige föreslår därför fem viktiga klimat- och energireformer för kommande regering att ta tag i.
1. Sätt ett mål för leveranssäkerheten i elsystemet.
Svenska kraftnäts senaste prognos av effektbalansen i det svenska elsystemet pekar på en mycket ansträngd situation redan för vintern 2020/21, framförallt i södra Sverige. Vid en så kallad tioårsvinter, det vill säga en vinter med sträng kyla, bedöms underskottet blir så stort att elkunder riskerar att kopplas bort om inte ytterligare åtgärder vidtas. Att i ett modernt välfärdsland som Sverige ransonera tillgången på el är en oacceptabel lösning som skulle leda till stora kostnader.
Huvudförklaringen till en möjlig effektbrist är att delar av kärnkraften och kraftvärmen läggs ned på grund av bristande lönsamhet. Nyss meddelade Uniper att man planerar att stänga gaskraftverket Öresundsverket, som öppnade så sent som 2009 i syfte att trygga energiförsörjningen i södra Sverige. Bakgrunden uppges vara att elpriserna under flera år varit låga och att försäljningen av fjärrvärme helt gått förlorad.
På sikt kan en kombination av innovationer lösa effektutmaningen. Men där är vi inte än och nästa regering måste agera i tid. Vi kan heller inte planera för en hundraprocentig leveranssäkerhet eftersom det skulle innebära en kostsam beredskap för en rad väldigt osannolika händelser. Men vi måste få ett regelverk på plats som är anpassat efter de utmaningar vi står inför idag – och inte för tjugo år sedan då storleken på den så kallade effektreserven beslutades.
Energiföretagen föreslår därför att regeringen ser över villkoren för effektreserven och utreder ett mål för leveranssäkerheten. Det är inte de enda åtgärderna som behövs för att säkra leveranssäkerheten, men det är ett första viktigt steg för att sända rätt signaler till marknaden och något för Sveriges nästa regering att omedelbart initiera.
2. Utveckla en strategi för fjärr- och kraftvärmens roll i energisystemet
De kommande åren riskerar uppemot 1 500 MW kraftvärme (el- och värme) att fasas ut och ersättas med enbart värmeproduktion. Detta på grund av bristande lönsamhet. Fjärr- och kraftvärmen har under åren ålagts en rad skatter och styrmedel, så som koldioxidskatten under senaste mandatperioden och tidigare införda regelverk som Boverkets byggregler, vilka ensidigt försämrar konkurrenskraften gentemot andra tekniker. Fjärr- och kraftvärmen är en viktig bidragande orsak till Sverige låga klimatutsläpp och är samtidigt en central del i ett cirkulärt, resurseffektivt system, då bränslet framför allt utgörs av spillvärme och restavfall från skog och hushåll. Utan rättvisa villkor riskerar vi att dra undan mattan för en uppvärmningslösning som dessutom är mycket viktigt för att avlasta elsystemet vintertid - då det är som mest ansträngt och behovet av effekt som störst.
Kommande regering behöver ta ett samlat grepp om fjärr- och kraftvärmens villkor, utifrån dess viktiga roll i energisystemet och för effektbalansen – och anpassa styrmedel och regelverk därefter.
3. Förenkla och snabba på utbyggnaden av elnäten
Väl utbyggda och underhållna elnät är en förutsättning för att vi ska kunna möta den ständigt ökande efterfrågan på el till nya bostadsområden, från växande elintensiv industri och elbilar. Samtidigt börjar det bli ”fullt” i elnäten på många håll i landet. Utan snabba åtgärder som bidrar till att lösa problemet på både kort och lång sikt riskerar kapacitetsbristen att bli ett hinder för både tillväxt och klimatomställningen.
Ledtiderna för att förstärka stamnätet är orimligt långa, ofta mellan 10 och 15 år och på regionnätsnivå tar tillståndsprocesserna upp till 10 år.
Energiföretagen Sverige föreslår därför, att kommande regering tar initiativ till blocköverskridande samtal om hur förenklingar i tillståndsprocesserna kan genomföras och att regionnätsägarna ges ett ökat ansvar och befogenhet att upprätthålla stabiliteten i sina nät.
4. Det ska vara lätt att göra rätt - renodla skatter, styrmedel och subventioner
Antalet skatteregler, skatteundantag, teknikspecifika styrmedel och subventioner på klimat- och energiområdet har nått en nivå som både försvårar och fördyrar möjligheten att nå de energi- och klimatpolitiska målen. Idag finns det till exempel fem olika, och delvis motverkande, stöd för solel vilket gör det alldeles för svårt för konsumenter att ta reda på vad som gäller.Det måste bli enklare för både kunder och producenter att delta i omställningen.
Energiföretagen föreslår att nästa regering gör det enklare att vara mikroproducent av el. Genom färre och mer samordnade styrmedel kan en högre kostnads- och samhällsekonomisk effektivitet uppnås samtidigt som det blir enklare för kunder och producenter att förhålla sig till regelverken. För att säkerställa att de styrmedel och subventioner som införs är effektiva bör regeringen också inkludera en plan för uppföljning och utvärdering och vid behov tillhörande kriterier för utfasning av stödet.
5. Peka ut ett tydligt ansvar för fossilfrihet i transportsektorn
Utvecklingen går fort inom transportsektorn och under det senaste året har en rad beslut fattats som tar oss närmare 2030-målet; 70 procents minskade koldioxidutsläpp i transportsektorn. Även på EU-nivån har det tagits initiativ som styr mot förbättrad CO2-prestanda och en snabbare utbyggnad av laddinfrastruktur. Från politiskt håll är det nu viktigt att hålla en teknikneutral och konsekvent linje i lagstiftning och utformning av stöd så att marknadens aktörer känner trygghet i vad som gäller. Ansvaret för de åtgärder som är nödvändiga för att transportsektorn ska kunna ställa om har hittills varit fördelat mellan en rad statsråd och flertalet myndigheter vilket ökar osäkerheten för alla aktörer på marknaden. El och biogas får inte gå samma öde till mötes som etanolen.
För att säkerställa ett tydligt ansvar föreslår Energiföretagen att den kommande regeringen utser en minister som får ansvar för framdriften av en sammanhållen strategi för fossilfrihet i transportsektorn. Denna strategi bör bland annat innehålla en ny miljöbilsdefinition, utökade kommunala befogenheter att gynna miljöbilar och en tydlig ansvarsfördelning mellan myndigheter och regioner för att tankning- och laddinfrastruktur ska finnas i hela Sverige.