Elnätsdagarna 2018: stor publik och späckat program

Tema för årets elnätsdagar var Elnät för framtiden i en föränderlig omvärld och Henrik Wingfors, moderatorn för dagen, inledde med att måla upp en karta över alla de regelverk och frågor som nu är aktuella för elnätsföretagen. Det blev en diger lista med allt från ny intäktsreglering, nya funktionskrav på mätare och nätkoder till utredningen om nätkoncessioner och ny EU-lagstiftning; ”Clean energy for all Europeans”, det så kallade vinterpaketet. Också hos Energiföretagen pågår förändringsarbeten, som med att modernisera och digitalisera EBR-erbjudandet och introducera en helt ny konferens om det allt viktigare ämnet elsäkerhet, nämligen Elsäkerhetsdagen – med premiär 21 februari 2019.

Stora samhällsförändringar inget nytt

På Elnätsdagarna konstaterades att det inte är första gången energibranschen står inför stora förändringar.

Elisabet Falemo, GD Elsäkerhetsverket och ansvarig för nätkoncessionsutredningen, berättade att Sverige i början av 70-talet använde lite drygt 60 TWh el för att drygt 15 år senare använda mer än dubbel så mycket el, 140 TWh. En nivå som varit ganska konstant sedan dess, trots stor befolkningstillväxt och urbanisering. Idag ser vi fortsatt tillväxt samtidigt som klimathotet är mer närvarande, men delar av lösningen är nu som då effektiva värmelösningar, att ersätta fossil användning med el och att energieffektivisera alla sektorer. Skillnaden är att vi nu också pratar om digitalisering. 

En annan följd av samhällstillväxt och energiomställning, som ganska nyligen seglat upp på dagordningen, är bristen på utrymme i elnäten.  Energiföretagen Sverige beställde därför en rapport som undersökte vilka hinder detta kan innebära för bland annat etablering av nya elintensiva företag. Mats Wang Hansen, från Pöyry, drog resultaten i korthet och diskuterade också möjliga lösningar för att möta utmaningarna så som; ökad flexibilitet, differentierade tariffer som en slags ”trängselskatt”, en intäktsregering som ger incitament för att hantera problemet, men också på längre sikt kortare tillståndsprocesser och styrmedel för att samordna utbyggnaden med annan kritisk infrastruktur.

En del av lösningen är ett moderniserat elnät, med mer IT-funktionalitet, eller smarta elnät som vi brukade prata om tidigare. Peter Söderström, som dagligdags arbetar på Vattenfall, berättade om Energiforsks arbete på området under åtta år och uppmuntrade alla att ta del av den ganska omfattande lista av rapporter som finns på Energiforsks webb. Peter Söderström flaggade dessutom för det nya projekt som är i uppstartsfasen med fokus på digitalisering och IT-säkerhet där fler är välkomna att anmäla intresse för att delta.

Säkerheten i fokus

Elisabet Falemo berättade om den nätkoncessionsutredning som pågår och där ett betänkande ska lämnas 10 juni nästa år. Koncessionssystemet har funnits i över 100 år och nu undersöks om det behöver moderniseras, bland annat avseende hur koncessionspliktiga respektive icke-koncessionspliktiga nät regleras.

I sin roll som GD för Elsäkerhetsverket betonade Elisabet Falemo att antalet anmälda olyckor ökat. Hon betonade att även i de fall som entreprenörer och underleverantörer används så är det är nätinnehavarens ansvar att säkerhetsanvisningarna följs enligt paragraf 6, elsäkerhetslagen (2016:732). Vidare pratade Elisabet om det viktiga arbete som nu pågår med att anpassa elsäkerhetsarbetet, eftersom klimatforskare säger att skyfall, åska och bränder kommer att bli vanligare.

Även Christer Gruber, som jobbar med EBR hos Energiföretagen, talade säkerhet. Denna gång med anledning av sommaren som var och hur bränderna påverkade elnät i skog och mark. Ett resultat är att EBR startar ett arbete med att summera lärdomar av händelserna och hur vi kan skapa en bättre beredskap för framtida händelser.

Pågående nät-projekt

Från Svk deltog Niclas Damsgaard och berättade om ett antal frågor som man jobbar med från myndighetens sida. Dels låter man göra en översyn av nuvarande tariffstruktur för att säkerställa att den är ändamålsenlig och kostnadsriktig och i februari 2019 ska den utsedda konsultfirman redovisa sin analys, varefter Svk jobbar vidare med frågan. Svk jobbar också vidare med elmarknadshubben och har upphandlat en prototyp för tester. Den skarpa hubben kommer dock inte driftsättas förrän tidigast mitten, slutet av 2021.

Niclas Damsgaard kom också in på arbetet med nätkoder vilket även Anne Vadasz-Nilsson, generaldirektör Energimyndigheten, pratade om i samband med att hon gjorde en större dragning om aktuella regelverk från EU. För en översyn av nätkoderna och konsekvenserna för svenska elnätsföretag så finns material att tillgå på Ei:s hemsida, bland annat denna broschyr.

Vad gäller det senaste paketet, ”Clean energy for all Europeans”, så är det främst elmarknadsförordningen och elmarknadsdirektivet som påverkar elnätsföretagen. Det är också de enda delar som inte är färdigförhandlade utan triloger pågår. Förhoppningen är att hela paketet ska vara färdigförhandlat vid årsskiftet men sedan tar det upp till 10 år att genomföra all lagstiftning. Nätkoderna är till exempel inte genomförda ännu och var ju en del av det förra lagstiftningspaketet, det så kallade tredje paketet.

Intäktsreglering – såklart

Ingen elnätsdag utan intäktsreglering och denna gång delade Per Agrell, professor vid Louvain School of Management, med sig av reglering ur ett europeiskt perspektiv. Och det ser väldigt olika ut i de olika länderna vilket givetvis är en av utmaningarna när vi pratar harmonisering och en gemensam inre marknad för el. Ett land som lyckats väl menade Per Agrell är Norge, i det avseende att man skapat en reglering som fått acceptans från kunder och företag. Detta menade Per Agrell beror på att man valt en modell tidigt, hållit fast vid den, och sedan utvecklat den över tid. Norges modell ger dessutom incitament för avkastning i relation till prestation. Tony Rosten, som även han talade för Ei:s räkning, bekräftade att man från svenskt håll studerat bland annat den norska modellen. Och kanske får vi se en reglering framöver som inspirerats vad gäller incitament och liknande?