Elektrifiering viktig för att minska industrins utsläpp

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

ALMEDALEN Vilka möjligheter ger elektrifieringen för industrin att kunna minska sina utsläpp? Trion basindustrin, energisektorn och politiken gav sig i kast med frågan under en timme i Almedalen.

Svensk industri måste minska sina utsläpp för att Sverige ska nå klimatmålen, här är elen en möjliggörare. Lars Hjälmered (M), vice ordförande i näringsutskottet, sade i inledningen av seminariet att elen ger fantastiska förutsättningar att minska utsläppen och att det samtidigt handlar om att hitta nya sätt att ge avsättning för el.

- Vi måste fundera över hur vi kan få till en ökad elanvändning, sade han.

Värdet av att använda svensk utsläppssnål el för att tackla klimatfrågan är ett område som svensk industri redan jobbar med på flera fronter. Seminariet ställde upp en industritung panel med Johan Söderström, vd ABB Sverige, Per Lyrvall, Sverigechef Stora Enso, Michael Staffas, direktör Boliden gruvor, Sören Eriksson, ansvarig för raffinaderiutveckling på Preem och Martin Pei, teknisk direktör SSAB. Samtliga gav konkreta exempel på hur elen är värdefull i deras verksamhet och att de arbetar med projekt som ska öka elektrifieringen för att minska utsläppen.

- Inom gruvindustrin jobbar vi hårt med elektrifiering. Dels ger det klimatnytta och sedan löser det problemet med avgaser nere i gruvan. Vi har bland annat borriggar som går på el och personfordon under jord som går på el. Ett problem för oss är att vi måste jobba med hybrid med diesel och då är det begränsade möjligheter, hybrider är oftast med bensin och det kan vi inte använda i gruvan för att det är brandfarligt. Vi kan därför bara jobba med ren eldrift och det gör det svårare, sade Michael Staffas.

Ett av de mest intressanta elektrifieringsprojekten just nu arbetar SSAB, LKAB och Vattenfall med. Det går ut på att i stålindustrin få bort fossil energi ur masugnsprocessen genom att ersätta dagens kolbaserade process med en vätgasbaserad järnproduktion.

- Det handlar om att ersätta en masugnsteknik som har använts under 1000 år och som är tekniskt oerhört långt fram. Det här projektet kommer att ta lång tid och om vi lyckas kommer vi att behöva ytterligare 20 TWh el, sade Martin Pei och berättade att minska utsläppen är en fråga som SSAB jobbar hårt med i sin affär och där är masugnsprocessen den viktigaste delen.

Energiföretagens vd Pernilla Winnhed beskrev energibranschens förutsättningar att möta den ökade efterfrågan på el. Hon är - trots tuffa tider för branschen med låga elpriser och ett dåligt investeringsklimat - optimistisk till att energibranschen ska kunna möta en ökad efterfrågan.

- Energiöverenskommelsen ger oss de stabila spelreglerna och ramverket som vi behöver och med det har vi mycket bättre förutsättningar att möta ökad efterfrågan på el från industrin. Det vi ser är ett driv och en efterfrågan på el och det är bra, vi behöver avsättning för vår el.

Och om hon fick önska sig en sak av politiken vad skulle det vara, undrade moderatorn Bo Diczfalusy.

- Att man tar ett helhetsgrepp och ser möjligheten med elektrifieringen, det kan behövas en form av elektrifieringsstrategi, sade hon. 

Jennie Nilsson (S) (ovan bild), näringsutskottets ordförande lyfte EU-perspektivet som en viktig del för Sveriges och industrins förutsättningar. Det handlar om att i närtid se vilka regler och förordningar som är på gång och hantera dem.

- Det gäller att ta ledningen i de frågor som är viktiga frågor i EU, för vi kommer inte att kunna säga nej, det är ingen framgångsrik väg framåt. Vi behöver identifiera vad som är viktigt och ta ledartröjan i dessa frågor så att det blir bra för Sverige, sade hon.

Bo Diczfalusy passade också på att fråga Jennie Nilsson och Lars Hjälmered om vilken plats energifrågan och elektrifieringen kommer att få i valrörelsen.

- Min bedömning är att det inte kommer att bli en jättestor konfliktfråga, i alla fall inte mellan mig och Lars, sade Jennie Nilsson.

Lars Hjälmered (ovan bild) höll med och sade att hade de inte haft energiöverenskommelsen hade det säkert varit annorlunda.

Text: Daniel Löfstedt / Foto: Annika Johannesson