Energiföretagen Sverige kritisk i nytt remissvar om Boverkets byggregler

Den aktuella remissen är begränsad till förändringar i BBR (A), som gäller krav för nära-nollenergibyggnader, och BEN, med föreskrifter om hur man fastställer byggnaders energiprestanda. Enligt EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda ska alla nya offentliga byggnader vara nära-nollenergibyggnader, senast den 31 december 2018. Detsamma gäller för alla nya byggnader, senast den 31 december 2020.

Regeringen beslutade i december om ändringar i plan- och byggförordningen, PBF, för att ange ramverket för nära-nollenergibyggnader. Den ändrade förordningen träder i kraft den 1 april 2017. Boverkets uppdrag är att anpassa de svenska byggreglerna till ändringen i PBF. Myndigheten skickade ut förslag på remiss med svarstid i slutet av februari. Energiföretagen Sverige och många andra remissinstanser var kritiska i sina remissvar.

Boverket bjöd sedan in till samtal om nära-nollenergireglerna med olika intressenter, innan det var dags för nästa remiss, den nu aktuella ”Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016”, med sista svarsdag den 19 maj. 

- Ska jag lyfta fram något som är positivt, så är det förslaget att tillämpa olika primärenergifaktorer för el, fjärrvärme, fjärrkyla, pellets, olja och naturgas, respektive övrig uppvärmning, Det reflekterar de olika energibärare som finns på svenska värmemarknaden. Däremot tycker vi att Boverket redan nu bör införa rätt nivåer på faktorerna för dessa, säger Gunilla Andrée, energisystemanalytiker på Energiföretagen Sverige.

I remissvaret konstaterar Energiföretagen Sverige att inte heller detta förslag till nya energikrav blir teknikneutralt vad gäller valet av uppvärmningsform. Eftersom viktningsförhållande mellan el och övrig uppvärmning från den 1 juli 2017 föreslås vara i praktiken oförändrat kommer elbaserade uppvärmningslösningar i den enskilda byggnaden även i fortsättningen gynnas, framför gemensamma som fjärrvärme.

- Vi lyfter återigen att energikraven bör utgå ifrån hur mycket energi en byggnad använder, inte hur mycket som köps in. Den storskaliga optimering som görs i energisystemet med hjälp av ledningsburna el- och värmelösningar behöver värderas på samma sätt i energiprestandakravet som individuella lösningar inom tomtgräns, menar Gunilla Andrée.

Energiföretagen Sverige avstyrker också undantaget från energikraven för energi från sol, vind mark, luft och vatten som alstras inom tomtgräns. Boverket hävdar att direktivet för byggnaders energiprestanda skulle kräva detta medan Energiföretagen menar att det är precis tvärtom. Undantaget motverkar ett energisystemperspektiv eftersom förnybar energi värderas olika beroende på var i energisystemet den har producerats.

- Undantaget snedvrider dessutom konkurrensen på värmemarknaden, och i takt med att energikraven skärps ökar skillnaden. Vi vill inte se några sådana här undantag, varken i den svenska förordningen eller i de svenska föreskrifterna, fortsätter Gunilla Andrée.

Energiföretagen skriver i remissvaret; ”Vår bedömning, baserad på rättsutredningar branschen låtit göra, är att systemgränsen ”använd energi” är förenlig med EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. Det kan också konstateras att EU-kommissionen i förslaget till reviderat EU-direktiv om byggnaders energiprestanda föreslår en ändring av beräkningsmetoden för en byggnads energiprestanda som innebär att ledningsbunden tillförd förnybar energi ska behandlas lika med förnybar energi inom tomtgräns.” 

Läs hela Energiföretagen Sveriges remissvar.

Läs mer om Boverkets arbete med föreskrifter om nära-nollenergibyggnader.