Kraftvärmeuppropet - Energiföretagen och Svebio uppmanar till samling
Det talas en del om hur vi ska säkra elförsörjningen i Sverige och hur viktigt det är med väderoberoende energikällor som komplement till vind- och solkraft. Allra viktigast är att klara effektbehovet; att vi klarar att producera lika mycket el som vi använder, varje sekund. Här har kraftvärmen en viktig funktion.
Kraftvärme är samtidig produktion av el och fjärrvärme, som gör att man får ut extra mycket energi från bränslet som används. En relativt stor andel av den svenska elen kommer från kraftvärme, cirka 10 procent. Ungefär i samma storleksordning som vindkraft.
Fördelen med kraftvärme är att den producerar el när den behövs som mest. Det är just det som är så viktigt för vår energiförsörjning - att kraftvärmen ger pålitlig energi under alla förhållanden. När vi behöver el och värme som mest på vintern när det är mörkt och kallt, levererar kraftvärmeverken bådadera. De ger dessutom lokalt producerad el och hjälper därmed till med att säkra eltillförseln i städerna.
Mycket kraftvärme riskerar att gå förlorad
Kraftvärmen i Sverige står idag inför stora hot om nedläggningar. Många av dagens större kraftvärmeverk faller snart för åldersstrecket och verkar inte ersättas av nya. Istället byggs anläggningar som enbart producerar värme. Anledningen är att det är svårt att få investeringen att gå ihop när elpriserna är låga och man inte får betalt för de systemtjänster som är nödvändiga för att elsystemet ska fungera. Dessutom hotas fjärrvärmen av nya skatter. Konsekvensen blir mindre väderoberoende el, istället för mer.
För att elsystemet ska fungera måste det hela tiden vara balans mellan produktion och förbrukning av el. Att vädret varierar och påverkar både produktion och förbrukning är en av utmaningarna för att hålla balansen. Kraftvärmen kan bidra med systemtjänster som behövs för att balansera elsystemet, till exempel effekt, och har med sina egenskaper stor potential att bidra till stabiliteten i ett alltmer väderberoende elsystem.
Den senaste analysen från Svenska kraftnät visar att den svenska effektbalansen kommer att bli allt svårare att få till, när väderberoende källor som sol och vind ökar, samtidigt som planerbar produktion från kärnkraft och kraftvärme fasas ut. Men kanske kraftvärmen kan räddas?
Nu krävs politiska åtgärder
Idag saknas en tydlig politisk vision för fjärr- och kraftvärme. Politiker är i allmänhet är positiva till kraftvärme men ska vi få en konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och mer effektiv elanvändning i uppvärmningen krävs även konkreta åtgärder för att förverkliga ambitionerna.
Vi har därför bildat Kraftvärmeuppropet, samlat i åtta förslag för att säkra kraftvärmen. Nu och för framtiden:
- Ta fram en strategi för kraftvärme och fjärrvärme utifrån uttalade ambitioner i regeringens energipolitiska proposition (2017/18:228)
- Värna kraft- och fjärrvärmens konkurrenskraft genom att undvika ytterligare skatter och pålagor
- Säkerställ teknikneutrala regelverk och styrmedel som en generell grundregel
- Ge marknadsmässig ersättning för systemtjänster för elsystemet
- Uppmuntra användningen av ny kraftvärmeteknik i små fjärrvärmesystem
- Förtydliga kraftvärmens roll i krisberedskapen som lokal elproduktions- och ö-driftsresurs
- Renodla styrmedlen – anpassa styrmedlen så att de bidrar till att klara effektutmaningen i elsystemet
- Utveckla kraftvärmens roll som en flexibel resurs i energisystemet när andelen volatil sol- och vindkraft ökar och avveckling av kärnkraftsreaktorer sker
Vill du/din organisation ansluta till kraftvärmeuppropet?
Läs foldern om Kraftvärmeuppropet (pdf).
