Energi- och miljörelaterade förslag i budgetpropositionen för 2018

Här har vi samlat det som kan vara till nytta för medlemsföretagen att känna till. Notera att förslagen listas utan inbördes ordning. Den som vill fördjupa sig kan läsa mer i budgetpropositionen på regeringens webbplats.

Läs också gärna vår kommentar Ris och ros till regeringens klimatbudget.

Klimatklivet förstärks

Investeringsprogrammet klimatklivet förstärks med 800 Mkr 2018. Syftet med programmet är att minska växthusgasutsläppen och bidrag ges till sådana projekt som ger största möjliga utsläppsminskning per investerad krona. Mycket av bidragen har gått till laddinfrastrukturprojekt.

Programmet har ifrågasatts bland annat av Konjunkturinstitutet som menar att stöd inte bör ges till redan lönsamma projekt, stöd bör inte ges till projekt inom den handlande sektorn, tilldelning av medel bör ske utifrån bidrag till måluppfyllelse och då måste man ha bestämt sig för vilket mål som står i fokus, bidrag bör inte ges utifrån hur många arbetstillfällen projektet leder till m.m.

Industriklivet ersätter regeringens tidigare beslut om utsläppsbroms

I samband med försäljningen av delar av Vattenfalls kolverksamhet gjordes en överenskommelse i regeringen att från 2018 och framåt köpa utsläppsrätter från EU ETS till ett värde av 300 Mkr årligen för att sedan annullera dessa. Detta beslut ersätts nu av en ny satsning kallad Industriklivet och uppgår till samma årliga summa. Satsningen är planerad att fortsätta fram till 2040. Satsningen ger stöd till förstudier och investeringar för att minska industrins processutsläpp.

Energiföretagen är positiva till detta förslag, som också mottagits positivt av basindustrin. Även om Energiföretagen brukar framhålla att extra styrmedel ovanpå EU ETS inte bara är samhällsekonomiskt ineffektivt utan också riskerar att urvattna utsläppshandelssystemet som sådant så är det i det här fallet uppenbart att kostnaderna för de åtgärder som behöver vidtas i processindustrin för att minska utsläppen är så pass höga och heller inte färdigutvecklade varför ny forskning behövs. Och dessa åtgärder blir mycket kostsamma att driva fram enbart via utsläppshandeln.

Energi- och klimatrådgivning

Regeringen föreslår att det statliga stödet till den kommunala klimat- och energirådgivningen förlängs och förstärks.

Klimatanpssning

Regeringen kommer att ta fram en nationell strategi för klimatanpassning under 2018. Stödet till klimatanpassning stärks under 2018.

Ökat stöd till solceller

Investeringsstödet för solceller förstärks med 200 Mkr 2017. Stödnivån ökas från 20% till 30% för hushåll. Regeringen vill öka satsningen på solinvesteringsstödet med 525 miljoner kronor år 2018 från dagens 390 miljoner. Det är en ökning med 135 procent. Totalt kommer stödet ligga på 915 mkr per år 2018-2020.

Energiföretagen Sverige konstaterar att det under de senaste åren införts åtskilliga styrmedel och ändrade regler för att främja byggnadsanknuten mikroproduktion av förnybar el, bland annat skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, bidrag till lagring av egenproducerad elenergi och införandet av en omsättningsgräns för mervärdes-skatteregistrering. Utöver detta finns sedan tidigare elcertifikatsystemet investeringsstödet för solceller och möjligheter för privatpersoner att ansöka om ROT-avdrag.

Energimyndigheten konstaterar i en rapport från 2016 att i och med införandet av skattereduktionen tillsammans med möjligheten att utnyttja möjligheten till ROT-avdrag skulle investeringsstödet kunna slopas helt för villor och bostadsrättsföreningar. Därmed frigörs medel som kan användas till investeringar av aktörer som inte kan använda sig av ROT-avdrag. Det skulle även bli mer pengar över till de aktörer som inte kan utnyttja skattereduktionsmöjligheten. Detta skulle leda till att de olika stödsystemen, skattereduktion och investeringsstöd, för solceller skulle komplettera varandra. Investeringsstödet för villor och bostadsrättsföreningar föreslås fasas ut vid årsskiftet 2016/2017 men att alla ansökningar som gjorts innan årsskiftet bör berättiga till stöd enligt nu gällande stödnivå (eller enligt tidigare stödnivå ifall anläggningen köptes tidigare).

Energiföretagen anser att eftersom det redan idag en rad styrmedel för att främja småskalig solelproduktion så finns det egentligen inga skäl till att förstärka dessa styrmedel eller införa nya utan snarare rensa i styrmedelsfloran så att styrmedlena kompletterar varandra snarare än överlappar varandra. Energiföretagen Sverige anser också att det är viktigt att följa upp hur stöd till småskalig produktion påverkar energisystemet och energimarknaderna när det blir fråga om större volymer än idag och vilken grad av samverkan med andra energislag som sker.

Fossilfria transportlösningar

En satsning görs på fossilfria transportlösningar för att ställa om till elektrifierad transportsektor och för att stötta biogas.

Laddning av elfordon

Ett nytt stödsystem för laddning av elfordon i hemmet införs om 150 Mkr per år.

Det här är välkomna steg i rätt riktning. Att satsa på fossilfria fordon ska vara en trygg investering för konsumenten och satsningarna på laddinfrastruktur banar väg för elfordon, som hittills haft svårt att konkurrera. Trots flera positiva nyheter i årets budgetproposition, efterlyser Energiföretagen fortfarande en mer samlad strategi för transportsektorn som helhet.

Stödsystemet för laddning tillsammans med satsningarna inom klimatklivet kommer enligt Power Circle att innebära att räckviddsångesten är ett minne blott.

Gröna städer

Ett nytt stöd för framförallt kommuner för att främja grönska i städer, barns utemiljöer och urbana ekosystemtjänster.

Elfordonspremie

Regeringen avsätter 2018 350 Mkr för en premie vid köp av elcykel eller elmoped. Utgångspunkten är en 25%-ig premie om max 10 000 kr per fordon.

Rent hav

600 Mkr satsas på sanering av miljöfarliga vrak, åtgärder mot bottnar som har förorenats av gamla industriutsläpp, åtgärder mot övergödning och att stärka skyddet av marina områden. I paketet ingår också ett plastpaket med insatser om drygt 100 miljoner kronor per år till 2020 som syftar till att minska spridning av mikroplaster och andra plastprodukter och att minska nedskräpningen av plastprodukter samt strandstädning.

Energiföretagen anser att det är positivt att regeringen uppmärksammar och försöker åtgärda de problem som kan uppstå vid användning av plastprodukter. Energiföretagen har själva uppmärksammat problematiken och skulle vilja peka på behovet av mer materialåtervinning eller andra materialval men även att plastavfallet får nyttiggöras som el och värme och det inte kan tas om hand på annat sätt. Det förhindrar att det sprids i naturen. Energiföretagen har bjudit in till en rundabordssamtal i höst i syfte att hitta sätt att minska plasten i avfallet.

Skydd av skogar

Regeringen stärker anslagen till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen med 150 respektive 100 miljoner kronor per år till och med 2027.

Cirkulär ekonomi/ hållbar produktion och konsumtion

En del av satsningen rör produktion och konsumtion av ekologisk mat. En annan del rör konsumtionen av textila varor som har ökat betydligt under de senaste årtiondena.

Klimatbistånd

Nu ökar regeringen insatserna för klimat, miljö och hav i 2018 års biståndsbudget motsvarande 742 Mkr per år.

Bonus Malus och reduktionsplikt

För att öka andelen miljöanpassade fordon och på sikt bidra till en fossilfri fordonsflotta, föreslår regeringen att miljöanpassade fordon med låga utsläpp av koldioxid får en bonus på upp till 60 000 kr, vilket är högre än dagens supermiljöbilspremie på 40 000 kr och det remitterade förslaget på 45 000 kr. Nya fordon med höga utsläpp av koldioxid föreslås få en högre skatt de första tre åren. Från 1 januari 2020 föreslås beskattningen baseras på den nya testkörcykeln.

Regeringen föreslår en sk reduktionsplikt som innebär att alla som säljer drivmedel successivt ska blanda in mer biobränsle i den bensin och diesel som säljs. Plikten blir världens hittills mest ambitiösa och målsättningen är att ska utsläppen minska med 40 % till 2030, vilket innebär att ungefär hälften av all bensin och diesel som säljs då ska vara förnybar.

Energiföretagen Sverige står bakom förslaget att utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010. En så radikal omställning kräver en samlad strategi och en bred palett av åtgärder. Energiföretagen välkomnar de båda initiativen, men saknar en analys av hur bonus-malus och reduktionsplikten samverkar och förhåller sig till andra styrmedel och åtgärder som styr mot transportmålet. Det är glädjande att regeringen lyssnat på kritiken från Energiföretagen och andra remissinstanser om att bonusnivåerna var för låga för att ha någon egentlig styrande effekt. Att fordonsbeskattningen hålls oförändrad för befintliga fordon är rimligt med tanke på att systemet riktar in sig på att få konsumenten att fatta rätt beslut vid köptillfället. Vid sidan av el, kommer biobränslen vara de huvudsakliga bränslealternativen till bensin och diesel. Att satsa på biobränslen innebär stora investeringar för producenterna. En långsiktigt säkrad spelplan är nödvändig för att nå en stabil efterfrågan på biodrivmedel. Energiföretagen välkomnar att ett förslag till reduktionspliktsystem nu läggs fram. 

Nytt PFE

Ett nytt program för energieffektivisering i industrin (PFE) kommer att tas fram. Detta är en följd av energiöverenskommelsen.125 Mkr satsas under perioden 2018-2020.

Nytt stöd för kommuner för att underlätta vindkraftsetableringar

En satsning motsvarande 70 Mkr per år görs från och med 2018. Syftet är att underlätta planering och tecknande av avtal hos kommuner.

Utvidgat uppdrag för Svenska kraftnät

Regeringen avser att komplettera det uppdrag som Svenska Kraftnät har med en bedömning av förutsättningarna att långsiktigt upprätthålla kraftbalansen.

Positiva slutsatser om Prisdialogen

Regeringen bedömer att Fjärrvärmenämndens och Prisdialogens verksamhet kompletterar varandra väl. Prisdialogen har snabbt fått stor spridning och regeringen noterar att såväl konsumenter som leverantörer är eniga om att initiativet stärkt konsumentens ställning och förbättrat förtroendet för fjärrvärmeföretagen.

CO2-skatt

Höjningar föreslås av koldioxidskatten i värmesektorn för att minska utsläppen av koldioxid från svenska anläggningar. Höjningar sker från noll till 11 procent av den generella koldioxidskattenivån för kraftvärmeanläggningar samt från 80 procent till 91 procent av den generella koldioxidskattenivån för fjärrvärmeanläggningar.

Energiföretagen är strakt kritiska till förslaget att återinföra koldioxidskatten för kraftvärmeproduktion inom ETS och att höja den för annan värmeproduktion. Förslaget föregriper den utredning som regeringen tillsatt för att utreda bl.a. frågan om CO2-skatt. Anledningen till att skatten togs bort för några år sedan var att det inte ansågs samhällsekonomiskt effektivt att ha dubbla styrmedel riktade mot kraftvärmeanläggningar då dessa redan omfattas av EU ETS. Detta faktum gäller fortfarande. En höjd skatt kan förväntas ha mycket begränsad styrande effekt då de flesta anläggningar redan fattat beslut om att övergå till fossilfria bränslen.

Nedsättning energiskatt mindre datacenter

Regeringen föreslår att skattenedsättningen för förbrukning av el i datorhallar utvidgas. Detta genom att kravet på att anläggningens sammanlagda installerade effekt sänks till 0,1 megawatt. Från och med den 1 januari 2017 gäller en lägre skattenivå om 0,5 öre per kilowattimme för el som förbrukas i datacenter med en installerad effekt för annan utrustning än kyl- och fläktanläggningar på minst 0,5 megawatt, benämnda datorhallar.

Energiföretagen stödjer detta förslag då det ger förutsättningar för ytterligare etableringar av datorhallar i Sverige och att dessa verksamheter sprids mer över landet.

Nedsättning energiskatt på el vid leverans av värme till datorhallar

Sedan tidigare gäller en lägre energiskattenivå om 0,5 öre per kilowattimme för el som förbrukas för framställning av värme och kyla för leverans till vissa ändamål, bl.a. industrins tillverkningsprocess. I promemorian föreslås att den lägre skattenivån även ska gälla när värme eller kyla framställs för leverans till datorhallar samt att även så kallad hjälpförbrukning av el ska omfattas av den lägre skattenivån vid leverans för de nedsättningsberättigande ändamålen. Förslagen syftar till att utjämna konkurrensskillnader på värmemarknaden.

Energiföretagen har sedan tidigare efterfrågat denna bestämmelse och välkomnar därför detta förslag. Det finns dock delar i förslaget som inskränker möjligheterna till nedsättning kraftigt vilket borde justeras.

Redovisningsskyldighetens inträde ändras för energiskatt på el

Regeringen föreslår att redovisningsskyldigheten för energiskatten på elektrisk kraft som redovisas i punktskattedeklaration ska inträda månaden efter det att skattskyldigheten inträder. Om fakturering sker mer sällan än månadsvis innebär det att kopplingen till affärsredovisningen slopas.

Energiföretagen Sverige menar att energiskatteredovisningen gällande elektrisk kraft (till skillnad från skatt på alkohol och tobak) är naturligt kopplad till faktureringen.

Energiföretagen anser att förslaget från regeringen kommer att leda till kraftigt ökade administrativa kostnader framförallt till följd av att fakturering av el ofta sker mer sällan än varje månad och förslaget innebär att elbolagen måste övergå till månadsfakturering.

Energiföretagen anser att skälen för att genomföra de föreslagna förändringarna inte är giltiga för elektrisk kraft utan är mer relevanta för andra punktskatter såsom alkohol och tobak.

Energiföretagen noterar att det är flera stora förändringar på gång gällande hantering av

energiskatt på el och elmarknadsmodell. Detta gör att tidpunkten för den föreslagna förändringen är illa vald.

Ny indexering av energiskatten

Med ny indexering av energiskatten på el kommer denna skatt att höjas med 0,6 öre/kWh jämfört med den nivå som gällde 1 juli 2017. Inklusive moms innebär det en höjning om 0,75 öre per kWh.