Kandidat till nya DSO enheten: Annika Viklund, Vattenfall

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

I vår korta intervjuserie med kandidater till styrelsen för nya DSO enheten för elnätsföretag i Bryssel är turen kommen till Vattenfalls chef för distribution, Annika Viklund. Hon kandiderar till en plats i mellanklassen, företag med mellan 100 000 och en miljon kunder.

DSO-enhetens medlemmar ska på en stämma välja en styrelse på 27 personer, i tre storlekskategorier elnätsföretag. Inom varje kategori ska medlemsföretagen rösta fram sina 9 representanter.

Tre svenska kandidater till styrelsen finns. Annika Viklund, vd för Vattenfall Eldistribution i kategorin mellanstora företag. Erik Brandsma, vd för Jämtkraft och Jonas Kellberg, vd för Nacka Energi i kategorin små företag. Vi har intervjuat Annika Viklund om hennes kandidatur här.

Varför är du intresserad av att sitta med i styrelsen för DSO enheten och vad kan du tillföra?

– Jag har varit engagerad i det europeiska samarbetet i Bryssel sedan 2015 i Eurelectric DSO Committee (numera Distribution & Market Facilitation Committee). Jag är också med i styrelsen sedan 2015 för EDSO for Smart Grids, en annan av de fyra Brysselbaserade elnätsorganisationerna. Jag har därför redan idag ett nära samarbete med arbetsgrupper och organisationer i Bryssel, och Vattenfall har ett starkt engagemang, med kontor i Bryssel.

Frågorna är välbekanta, och mitt kontaktnät med andra europeiska elnätsbolag är också stort, det är en bra utgångspunkt. Dagligen ansvarar jag för Vattenfalls svenska, tyska och engelska eldistribution vilket ger mig flera perspektiv på elnätsfrågorna. Det har gett god kunskap om allt från nätreglering och marknadsmodeller till aktuella frågor kring nätkapacitet samt smart gridutveckling på operativ och strategisk nivå.

Vad tycker du är viktiga utmaningar för elnätsföretagen framöver och vad är väsentligt att ha ögonen på för DSO enheten?

– Att sätta fokus på hur elnäten ska vara den möjliggörare som behövs i framtidens energisystem, rollen som nätbolag blir allt viktigare. Vi vill och behöver vara möjliggörare av ett fossilfritt system och stödja den elektrifiering och klimatomställning som pågår. Därför behöver elnätsföretagens roll göras tydligare och ges rätt förutsättningar. Det behövs ett nära samarbete inom enheten för att lyckas.

För enheten ser jag viktiga utvecklingsfrågor kring nätkoder, samarbetet mellan TSO/DSO och att arbeta vidare inom data management och säkerhet. Såväl stora som små bolags aspekter måste representeras och föras fram. Vi behöver också sätta en effektiv samverkansorganisation på plats inom Sverige för att skapa transparens kring prioriterade frågor.

Varför är det viktigt att så många elnätsföretag som möjligt i Sverige går med i DSO enheten?

– Det är angeläget att Sverige deltar aktivt i DSO enheten redan från början och får igång arbetet inom expertgrupperna, då många elnätsfrågor är av högsta vikt för oss även inom de svenska elnätsföretagen (DSO-erna). Vi måste säkerställa att organisationen implementeras och att elnätsföretagen får en stark röst i Bryssel såsom stamnätsbolagen har sin enhet, ENTSO-E.

Redan idag ser vi att en övervägande majoritet av all ny nationell reglering som berör svenska elnätsföretag härstammar från ett EU-beslut eller EU-regelverk. Att Bryssel och EU blir allt viktigare för den svenska elmarknad är tydligt, inte minst när en DSO enhet ska skapas. Genom DSO enheten har EU-kommissionen en förhoppning att effektivisera och förbättra arbetet och styrningen av elnätsfrågor – det är där de viktiga besluten tas som påverkar oss svenska elnätsföretag.

Om du fick peka ut en enda av alla områden kring elnäten som den viktigaste, vilken skulle det vara?

– Elnätets roll i energiomställningen och de förutsättningar vi har att vara en möjliggörare! När vi pratar om energiomställning är fokus nästan enbart på hur vi ska ställa om vår industri och transportsektor till fossilfritt. Därtill diskuterar vi produktionskällor för framtiden där det konstateras att vår elkonsumtion ökar kraftigt i Sverige, från dagens 140 TWh/år till 190–200 TWh.

Det intressanta är att ingen, eller åtminstone väldigt få, reflekterar över att om vår elanvändning ska öka med cirka 40 procent så behövs även betydligt mycket mera elnät inom alla spänningsområden (från stamnät till lokalnät). Lägg till att det med dagens tillståndsprocesser tar 10–12 år att bygga stora kraftledningar och att energiomställningen ”ska vara klar” inom 25 år – så har vi en ekvation som är svår att få ihop. Elnäten är en central del av energiomställningen, då krävs rätt förutsättningar för elnäten för att lyckas.

Något mer du vill säga?

– Som Årets Kraftkvinna 2019 tycker jag att det vore bra att både kraftmän och kraftkvinnor tar plats i den nya enheten. Mångfald behövs – vad avser representation från olika länder, olika storlekar på elnätsföretag och att både män och kvinnor tar plats. Det blir helt enkelt bättre så!

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Henrik Wingfors

Henrik Wingfors

Enhetschef
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 26 73
E-post: henrik.wingfors@energiforetagen.se