Plus för satsning på elektrifiering och bio-CCS, minus för höjd avfallsförbränningsskatt

Regeringen presenterade den 20 september budgetpropositionen för 2022 med en rad budgetsatsningar på bl.a. energi och klimat. Regeringen pekar ut en framgångsrik elektrifiering som avgörande för att nå klimatmålen till år 2045 och hänvisar till scenarier som visar på en dubblad elanvändning till 2045.

- Det är välkommet att regeringen tillför medel för genomförande av den kommande elektrifieringsstrategin men också för att korta tiderna för tillståndsärenden för bland annat elnätsutbyggnad. En halvering av ledtiderna för tillstånd är en nödvändighet om elektrifieringen av industri och transporter ska kunna klaras i den takt som behövs för att nå klimatmålen.

Satsningen på stöd till bio-CCS är också positiv, men är för liten för att nå de skalfördelar som finns i att bygga större anläggningar, kommenterar Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige.

Erik Thornström fortsätter:

- Det är dock mycket beklagligt att regeringen väljer att föreslå en kraftig uppräkning över tid av avfallsförbrännings­skatten utan att invänta vare sig Skatteverkets kommande utvärdering av skatten som ska presenteras i oktober eller den pågående statliga utredningen om undantag från skatten.

Några av de större budgetförslagen på energi- och klimatområdet

Anslag för driftsstöd för bio-CCS

Regeringen föreslår att ett nytt anslag för att finansiera ett driftsstöd för bio-CCS införs med en första omvänd auktion 2022. Sammantaget tillförs 6 miljarder kronor, men budgettekniskt tillförs endast 10 miljoner kronor per år till anslaget för per för förberedelsearbetet hos Energimyndigheten men med bemyndigande om att ingå utgiftsåtaganden om upp till 6 mdkr för perioden 2026-2040, och man skriver tydligt att det är en femtonårig driftsstödsperiod som är planen.

Genomförande av kommande elektrifieringsstrategin tillförs medel

Medel föreslås avsättas för genomförande av regeringens kommande elektrifieringsstrategi som väntas presenteras i höst.  Medel på 20 miljoner kronor tillförs 2022 och 35 miljoner kronor 2023 respektive 2024. Bland annat avser regeringen att inrätta ett elektrifieringsråd för att stödja genomförandet av elektrifieringsstrategin.

Energimarknadsinspektionen får utökade anslag för att korta tillståndstider

Energimarknadsinspektionen föreslås få utökade anslag på 40 miljoner kronor 2022 och 35 miljoner kronor 2023 respektive 2024. Ambitionen med satsningen är att halvera ledtiderna för tillståndsprocesser för elnät och säkerställa en utvecklad elmarknad.

Länsstyrelserna tillförs medel för att stödja energiomställning

För att stärka genomförandet av klimat- och energiomställningen på lokal och regional nivå tillförs länsstyrelserna 80 miljoner kronor 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget ökas med 60 miljoner kronor per år. Syftet är att länsstyrelserna effektivt ska kunna bidra i att genomföra den klimatpolitiska handlingsplanen, den nationella vindkraftsstrategin och elektrifieringsstrategin på regional och lokal nivå.

Utökade satsningar på Klimatklivet

Anslaget för klimatinvesteringar inom det så kallade Klimatklivet utökas med ca 800 miljoner kronor 2022, 1,95 miljarder kronor 2023 och ca 3,15 miljarder kronor 2024 i nya medel.

Industriklivet utökas

För att stärka möjligheten till stora investeringar under Industriklivet för att minska industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser föreslår regeringen att anslaget ökas med 217 miljoner kronor 2022. För 2023 beräknas anslaget ökas med 162 miljoner kronor och fr.o.m. 2024 beräknas anslaget ökas med 165 miljoner kronor.

Energisteget för energieffektivisering i industrin återinförs

Regeringen föreslår att 100 miljoner kronor årligen satsas 2022- 2026 för att återuppta tidigare stödinsatser till energieffektivisering inom industrin, det så kallade Energisteget. Satsningen innebär ett investerings- och projekteringsstöd till industriföretag för att främja genomförande av åtgärder i energikartläggningar.

Nytt stöd till biogas föreslås

För att öka produktionen av biogas och stärka producenternas konkurrenskraft föreslår regeringen en satsning på 1,9 miljarder kronor under 2022–2024 inom anslaget för energiteknik. Regeringen föreslår att 500 miljoner kronor avsätts för år 2022 och för åren 2023 och 2024 föreslås 700 miljoner kronor per år tillföras. Satsningen föreslås fortsätta till 2040, med en kontrollstation 2024.

Anslaget för elberedskap höjs

Anslaget för elberedskap föreslås höjas med 88 miljoner kronor per år fr.o.m. 2022. Regeringens förstärkning för elberedskap syftar till att energisektorn bättre ska kunna förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. Det inkluderar t.ex. områdena skydd och robusthet, reparationsberedskap, ö-drift, ledningsförmåga, cybersäkerhet och samband. Ökade medel ger även stärkt förmåga att vägleda sektorn med planering för åtgärder före och under höjd beredskap.

Elsäkerhetsverkets anslag höjs för arbete med EMC

Elsäkerhetsverket föreslås tillföras 3 miljoner kronor 2022 och 4 miljoner kronor per år fr.o.m. 2023 för arbete med elektromagnetisk kompatibilitet (EMC).

Höjd avfallsförbränningsskatt

Regeringen aviserar att skatten på avfallsförbränning förutom den årliga omräkningen utifrån konsumentprisindex (KPI) även ska räknas om med beaktande av BNP-utvecklingen genom ett tillägg med två procentenheter till KPI-utvecklingen. Skattehöjningen planeras genomföras fr.o.m. 2023 och innebär därmed att den årliga uppräkningen av avfallsförbränningsskatten kan väntas bli ca 4 procent per år fr.o.m. 2023.