Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Dammsäkerhet

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

Huvudinnehåll

Energiföretagen Sverige tar fram anvisningar, riktlinjer, rekommendationer och utbildningar i syfte att stödja medlemsföretagens dammsäkerhetsarbete. Vattenkraftsägarna är och har varit drivande, även internationellt, när det gäller att värna om och utveckla dammsäkerheten. Bland annat görs omfattande investeringar för att säkerställa att dammarna klarar höga flöden såväl i dagens som i framtidens klimat.

Säkra dammar är en mycket viktig fråga eftersom ett dammhaveri kan få stora konsekvenser i form av omfattande skador på egendom och i värsta fall även människors liv. En viktig del i branschens dammsäkerhetsarbete är de riktlinjer med tillhörande vägledningar RIDAS som kontinuerligt utvecklas.  Den senaste revideringen omfattar nya kapitel 1, 2 och 3, och benämns RIDAS 2016. Denna revidering är gjord framför allt för att harmonisera med förändrad lagstiftning. Lagstiftningen kommer att kompletteras med ytterligare föreskrifter och vägledningar, varför RIDAS kommer att genomgå fler revideringar inom de närmsta åren. RIDAS 2012 kvarstår under en övergångstid, beroende på när beslut fattas om berörda dammars dammsäkerhetsklass i enlighet med lagstiftningen.

Dammägare har ett mycket långt gående juridiskt ansvar. Miljöbalken kompletterades under 2014 med ett särskilt kapitel om dammsäkerhet. Den nya lagstiftningen innebär att vissa dammar får en dammsäkerhetsklass beslutad vilken i sin tur innebär krav på konsekvensutredningar med mera. Syftet är att klassificera dammarna utifrån möjliga konsekvenser för samhället vid ett eventuellt haveri. Detta ligger i linje med branschens riktlinjer, RIDAS. Läs mer om dammsäkerhet och myndigheternas arbete på Svenska kraftnäts webb.

Den som har ansvaret att underhålla en damm, oftast är det dammägaren, ska utarbeta och följa rutiner för så kallad egenkontroll. Här utgör branschens riktlinjer en stor del i det arbetet. Dessutom ska bästa möjliga teknik användas för att undvika skador. Dammägaren har det yttersta ansvaret för dammsäkerheten.

Dammsäkerhetsarbetet bedrivs konsekvensstyrt. Det innebär att kraven på säkerhetsinsatser och åtgärder ställs i relation till bedömda konsekvenser i händelse av dammbrott och att resurser används där de ger störst säkerhetsnytta.

Exempelvis görs kontroll av dammens tillstånd, till exempel fördjupade inspektioner och dammsäkerhetsutvärderingar, oftare på en damm där konsekvenserna av ett dammbrott är stora.

Av landets runt 11 000 dammar är knappt hälften kopplade till vattenkraftsverksamhet. Av dessa bedöms omkring 200 leda till mycket stora konsekvenser vid ett dammbrott.

De flesta av landets stora dammar, liksom delar av de mindre dammarna, tillhör företag som är medlemmar i Energiföretagen Sverige. Det handlar om så kallade kraftverks- och regleringsdammar.

Tillsammans med Svenska kraftnät och SveMin har vi tagit fram Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar. Riktlinjerna är avsedda för kraftindustrins och gruvindustrins dammar men används även av andra aktörer vid exempelvis kartläggning av översvämningsrisker och dimensionering av skyddsvallar för bebyggelse och infrastruktur.

Genom Energiforsk deltar elbranschen i forsknings- och utvecklingsprojekt. Energiföretagen Sverige är också aktiva inom ICOLD och då framförallt genom den svenska organisationen, SwedCOLD.

Energiföretagen Sverige erbjuder också kurser och utbildningar inom dammsäkerhet.

Kontakta mig om du vill veta mer

Gun Åhrling-Rundström

Gun Åhrling-Rundström

Ansvarig vattenkraft
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 28 12
E-post: gun.ahrling-rundstrom@energiforetagen.se