Varför är elpriserna så höga just nu?

Publicerat av: Julia Hörnell ·

Under 2022 har vi kunnat se stora skillnader i priser inom Sverige och en prisökning på fossila bränslen världen över som också kan kopplas till kriget i Ukraina. Här listar vi flera anledningar till varför de svenska elpriserna har varit höga under 2022.

Tre anledningar till de höga elpriserna

Vill du läsa fler anledningar till de höga elpriserna och fördjupa dig i dem? Scrolla då ner under filmen.

För att kunna ta del av detta video-material så behöver du godkänna användande av marknadsföringskakor. Klicka nedan för att ändra inställningarna för kakhantering.
Ändra inställningar

Fem anledningar till de höga elpriserna i Sverige

På flera håll i världen har prisökningar på el skett. Utvecklingen är likartad och den stora orsaken är prisutvecklingen på kol, olja och naturgas.

Naturgaspriset har stigit på grund av minskat utbud till följd av kriget i Ukraina. Redan under hösten 2020 var naturgaslagerna i Europa låga efter en lång och kylig vinter och begränsningar i utbudet av naturgas från framför allt Ryssland. Efter den ryska inmarschen i Ukraina minskade gasflödet ytterligare och priserna på naturgas närmast dubblerades.

Det har bidragit till att flera länder ökat användningen av övriga fossila bränslen som därmed också blivit dyrare. Minskad tillgång till naturgas har i sin tur medfört ökad efterfrågan på kol, vilket i sin tur medfört att kolpriserna stigit till rekordnivåer. Den högre efterfrågan på kol leder även till dyrare utsläppsrätter eftersom förbränningen av kol medför högre utsläpp av koldioxid jämfört med naturgas. De höga bränslepriserna har medfört höga elpriser i Europa och svängningarna i elpriset följer svängningar i priset på naturgas.

Sedan elområdena infördes i Sverige år 2011 har vi haft ett överskott på el i de två norra elområdena (Luleå och Sundsvall) och underskott på el i de båda södra elområdena (Stockholm och Malmö). Det har resulterat i prisskillnader mellan norra och södra Sverige på i genomsnitt cirka 5 öre per kWh historiskt sett.

Underskottet på el i söder har ökat sedan år 2016, då två reaktorer stängts i Oskarshamn (O2: 2016 och O1: 2017) och två i Ringhals (R2: 2019 och R1: 2020). Dessa stängningar har även resulterat i brist på så kallade stödtjänster som stabiliserar elsystemet, vilket i sin tur minskat överföringsförmågan av el mellan elområdena.

Sedan elområdena infördes 2011 har vi alltså haft elprisskillnader hela tiden inom landet. Men de små ökningar i skillnader som varit kan inte jämföras med den explosion som inträffat under år 2022.

Sverige är en del av den europeiska elmarknaden. Det innebär att elpriserna i Sverige påverkas av elpriserna i övriga Europa.

Marknadsaktörerna över hela Europa lämnar till de olika elbörserna i Europa sina köp- och säljbud per elområde och timme senast klockan 12.00 varje dag. Buden matas sedan in i en gemensam europeisk algoritm (Euphemia) som publicerar ett resultat varje dag före klockan 13.00. Där framgår pris i varje elområde och flödet mellan elområdena. Ingen bestämmer alltså om det råder export eller import mellan länder med angränsande elområden – utan det är en funktion av buden till marknaden.

Det råder ingen skillnad på handel mellan elområden inom Sverige och handel mellan till exempel Sveriges sydligaste elområde och ett land som Tyskland. Det viktiga här är att priset i ett elområde påverkas av buden i de områden som elområdet sitter ihop med, där också överföringskapaciteten påverkar. Om överföringskapaciteten vore oändlig skulle alla elområden ha samma pris.

Med start från 2016 har två kärnkraftsreaktorer stängts i Oskarshamn (O2: 2016 och O1: 2017) och två i Ringhals (R2: 2019 och R1: 2020). Med en allt större andel icke-planerbar elproduktion har kraftsystemet blivit känsligare för störningar såtillvida att mindre förändringar i efterfrågan eller produktionen får större inverkan på elpriserna.

Under 2022 har det varit långa perioder med lite elproduktion från vindkraften i Tyskland. När vindkraftsproduktionen är hög, reduceras behovet av övrig elproduktion och det betyder att bränsleprisernas påverkan på elpriset minskar. Men under perioder med lite vind täcks efterfrågan av elproduktion baserad på fossila bränslen och med höga elpriser som följd. Med lägre andel planerbar elproduktion ökar variationen i elpriserna.

I Norden och Sverige står vattenkraften för ungefär hälften av elproduktionen, varför tillgången till vatten är av stor betydelse för elpriset. Under 2022 har det funnits ett underskott i vattenmagasinen jämfört med det normala, detta innebär att en större andel av elbehovet behöver täckas av annan produktion inom Norden, men även genom import om det är billigare. Ju mindre tillgång till vattenkraft desto mer påverkas vi i Norden av de kontinentala elpriserna.