Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Värna hållbara energisystem som fjärrvärme

Huvudinnehåll

Debattartikel, publicerad i NSD 170310: Sverige har ett av världens bästa energisystem, med låg klimat- och miljöpåverkan. En förklaring till framgången är effektiv samverkan mellan el och fjärrvärme, för att få ut mesta möjliga av den tillförda energin. Nu hotas framgångssagan genom ett antal utredningar och regelverk kring fjärrvärmen, som saknar helhetssyn på energisystemet.

Fjärrvärme och eldrivna värmepumpar, har nästan helt ersatt fossila bränslen i uppvärmnings­sektorn, vilket är det största bidraget till att Sverige har nått klimatmålen. Mycket av fjärrvärmen görs i kraftvärmeverk, där el och värme görs samtidigt, för att få ut mesta möjliga av energin. Vintertid, när väderoberoende kraft behövs som bäst producerar också kraftvärmeverken som mest el eftersom det samtidigt är stor efterfrågan på fjärrvärme.

Kraftvärmen bidrog med ungefär tio procent av den svenska elen förra året. Den är alltså en betydelsefull del av energisystemet, och betydelsen ökar, i takt med att mer väderberoende energi kommer in i systemet eftersom kraftvärmen ger stadig och reglerbar elproduktion även när det är vindstilla och mörkt. Fjärrvärmen tar också vara på energi som ingen annan del av energisystemet kan nyttja, som spill från skogen, spillvärme från industrier och energin ur avfall som inte återvunnits på annat sätt.

En förutsättning för detta är förstås en efterfrågan på fjärrvärme. Idag är det inga problem, fjärrvärme är en efterfrågad uppvärmning, bekväm, bekymmersfri och med låg klimatpåverkan. Samtidigt är konkurrensen på värmemarknaden hård. För att fortsatt vara prisvärd och därmed kunna fortsätta att bidra till effektivitet i energisystemet behöver fjärrvärmen teknikneutrala villkor. Så är det inte idag.

Främst på grund av energikraven i Boverkets byggregler som, med sitt fokus på köpt energi istället för använd energi, premierar enskild uppvärmning i byggnaden framför gemensamma lösningar som fjärrvärme. Men nu pågår också ett antal utredningar som var för sig skulle öka produktionskostnaderna rejält och därmed hota fjärrvärmens konkurrenskraft. Alla sammantaget riskerar att  bli svåra utmaningar för den i energisystemet så viktiga fjärrvärmen. Förutom Boverkets byggregler handlar det om flera olika förslag och utredningar, både nationellt och inom EU, exempelvis:

  • Den pågående utredningen om nya skatter för förbränningsanläggningar som gör el och värme. Motivet sägs vara att minska miljö- och klimatpåverkan men det är ytterst tveksamt om det leder till annat än ökade kostnader för fjärrvärmeproduktionen (och mer pengar till statskassan).
  • En utredning där Skatteverket föreslagit att värmedelen i kraftvärmeverken ska fastighetsbeskattas. Det skulle också öka kostnaderna för fjärrvärmeproduktionen  rejält. Regeringen har ännu inte tagit ställning till förslaget.
  • Inom EU diskuteras dessutom hållbarhetskriterier för fasta biobränslen. Landar de fel kan de hota vår svenska framgångssaga, där vi tar vara på spill från skogen i fjärrvärmen och får en stor del förnybar el "på köpet". EU föreslår även så kallad Third Party Access (TPA) i det nya förnybartdirektivet, vilket enligt tidigare undersökningar skulle riskera kostnadsökningar med 10-15 procent.

Jag vill uppmana våra beslutsfattare att titta på de totala konsekvenserna av alla de utredningar som nu hotar fjärrvärmen. Det finns höga förväntningar på fjärrvärmens bidrag till energisystemet, det har både Miljömålsberedningen och Energikommissionen lyft fram. Se då till att fjärrvärmen får de nödvändiga förutsättningarna, i form av likvärdiga villkor som andra uppvärmningsformer och en minskad regelbörda, snarare än ökad, så att den kan fortsätta att bidra till ett hållbart energisystem!

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige