Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Avskaffa kommunvetot mot vindkraft

Publicerat av: Eva Rydegran ·

Huvudinnehåll

DEBATT i DI 171202 : Det svenska elsystemet är till 98 procent fossilfritt, men kommande decennier kommer många av våra elproducerande anläggningar att falla för åldersstrecket och behöva ersättas. Att det är med ny fossilfri kraft är självklart om vi ska nå klimatmålen. Här spelar vindkraften en mycket viktig roll men det kräver stora investeringar. Det kommunala vetot mot vindkraft är en bromskloss som fördyrar, försvårar och försenar uppfyllelsen av klimatmålet.

Sverige har idag ett elsystem i världsklass med 98 procent fossilfri elproduktion. Men i takt med att gamla anläggningar, framförallt kärnkraft, fasas ut måste de ersättas med ny fossilfri elproduktion. Sverige har också ett mål att vara nettoexportör av el och därmed tränga undan fossil elproduktion i våra grannländer. Här kommer vindkraften att spela en avgörande roll eftersom det är ett av de billigaste kraftslagen och därför kommer att stå för en stor del av den tillkommande elproduktionen. 

Sedan 2009 har kommunerna haft en form av beslutsrätt som bara gäller vindkraft; kommunal tillstyrkan i miljöbalken, populärt kallat ”det kommunala vetot”. Tidigare prövades vindkraftsprojekt enligt både miljöbalken och plan- och bygglagen. Denna dubbelprövning ersattes genom en tillståndsprövning mot enbart miljöbalken men med ett tillägg om krav på en kommunal tillstyrkan.  Syftet med förändringen var att förenkla processen och förkorta handläggningstiderna. Resultatet har blivit det motsatta. Vetot är rättsosäkert, ineffektivt och innebär oförutsägbarhet för alla parter; för grannar som kan ha synpunkter på etableringen, för markägaren och för vindkraftsprojektören. Många företag har lidit stor skada då miljonsatsningar blivit värdelösa när kommunerna byter uppfattning och säger nej i ett sent skede.

Eftersom kommunen genom vetot har en oinskränkt rätt att bestämma om en vindkraftsetablering uppkommer inte sällan en diskussion om ekonomisk ersättning, så kallad bygdepeng, som en kompensation för det intrång som vindkraften innebär. Många vindkraftsbolag betalar – utan kommunens inblandning - frivilligt ut bygdepeng genom avtal med lokala föreningar, men det förekommer också att kommuner i sin myndighetsutövning ställer krav på ersättning för att fatta beslut om tillstyrkan vilket självklart är oacceptabelt och ställer många vindkraftaktörer inför en mycket olustig situation.

Problemen kring vetot är kända sedan länge. I vägledning om kommunal tillstyrkan från 2014 anger Energimyndigheten, Naturvårdsverket och SKL (Sveriges kommuner och landsting) att kommunens beslut bör motiveras och komma tidigt. Kommunens översiktsplan pekas ut som ett viktigt instrument. Tidigare i år föreslog Naturvårdsverket och Energimyndigheten att det kommunala vetot upphävs. Myndigheterna konstaterar att miljöprövningen är fullgod även utan veto.

I en debattartikel ställer sig elva advokater från ledande advokatbyråer bakom myndigheternas förslag och påpekar att kommunen kommer att ha fortsatt stort inflytande över lokaliseringen när vetot tas bort. Kommunen har en självklar roll som samtalspartner innan den lagstadgade samrådsprocessen, där man är sakägare. Till det kommer kommunens starka ställning som remissinstans i tillståndsprövningen och att kommunen kan styra lokalisering av vindkraft genom sin översiktsplanering.

Om den pågående klimatförändringen ska bromsas krävs omfattande investeringar i fossilfria tekniker i samtliga samhällssektorer. Inom ramen för Energiöverenskommelsen från 2016 beslutades om ett mål på 18 TWh ny förnybar elproduktion till år 2030. Det motsvarar cirka 55 miljarder kronor i investeringar, varav cirka 45 miljarder förväntas satsas på vindkraft. För att företag, skogs- och lantbrukare ska våga satsa 45 miljarder måste tillståndsprocessen präglas av samma rättssäkerhet och förutsägbarhet som gäller för andra tillståndspliktiga verksamheter. Det gör den inte idag.

Regelverket måste ändras och vi uppmanar regeringen att skyndsamt gå vidare med myndigheternas förslag. Bevarandet av det kommunala vetot sker på bekostnad av ett effektivt klimatarbete, näringslivsutveckling och rättssäkerhet.

 

Johan Söderström, vd ABB Sverige

Palle Borgström, förbundsordförande LRF (Lantbrukarnas Riksförbund)

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige

Svante Hagman, Senior Vice President NCC  

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Anton Steen

Anton Steen

Politisk samordnare
Enhet: Politik och kommunikation
Telefon: 08-677 26 38
E-post: anton.steen@energiforetagen.se