Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Elförsörjningen alltmer ansträngd – det behövs ett mål för leveranssäkerheten

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

Huvudinnehåll

DEBATT i Altinget, 180619: Sverige har ett elsystem i världsklass med en mycket hög leveranssäkerhet. Men under vissa tider på året är situationen mer ansträngd. Och värre blir det. Om inget görs riskerar elkunder, som till exempel industrier, redan inom ett par år att stundtals kopplas bort från sin elförsörjning kalla vinterdagar för att systemet inte ska få problem. Det är inte acceptabelt. Därför behövs ett mål för leveranssäkerheten i elsystemet.

Energiföretagens vd Pernilla Winnhed skriver på Altinget om behovet av ett mål för leveranssäkerhet.

Tillgången till el är en så självklar del av vår vardag och vårt samhälle att vi ofta tar den för given. Det bör vi kunna med tanke på att el används till snart sagt allt. Från det vardagliga och hushållsnära till samhällskritiska funktioner som sjukvård och transporter. För industrin – och Sveriges konkurrenskraft – är tillgång på el, dygnet runt, helt avgörande. Elanvändningen kommer sannolikt också att öka när el ersätter fossila bränslen i till exempel transportsektorn och i industriprocesser.

Samtidigt befinner sig energisystemet i förändring. Vi går från ett system där nästan all elproduktion sker centralt i stora kraftverk, till ett system där stor- och småskaliga lösningar ska samsas och där allt mer variabel kraft från vind och sol måste kunna balanseras. Utvecklingen drivs av både politiska beslut, en önskan från kunderna att bli mer delaktiga och av att vind- och solkraft blir allt mer konkurrenskraftiga tekniker.

Det förändrade energisystemet gör dock att vi inte längre kan ta vår höga leveranssäkerhet för given.

Svenska kraftnäts senaste prognos av den så kallade effektbalansen i det svenska elsystemet pekar på en mycket ansträngd situation redan för vintern 2020/21, framförallt i södra Sverige. Huvudförklaringen är att fyra av tio kärnkraftreaktorer samt att ett antal kraftvärmeverk läggs ned, på grund av bristande lönsamhet.

Vid en så kallad tioårsvinter bedömer Svenska kraftnät att underskottet blir så stort att elkunder riskerar att kopplas bort om inte ytterligare åtgärder vidtas. Att i ett modernt välfärdsland som Sverige ransonera tillgången på el är en oacceptabel lösning som skulle leda till stora samhällsekonomiska kostnader.

På sikt kan en kombination av innovationer som lagring av sol- och vindkraft, automatisk styrning av elanvändning eller ny planerbar elproduktion lösa effektutmaningen. Men där är vi inte riktigt än.

Effektreserven tillkom under andra förutsättningar

År 2003, i samband med nedläggningen av de två reaktorerna i Barsebäck, stiftades en tillfällig lag om en så kallad effektreserv, för att minska risken för effektbrist. Lagen har förlängts flera gånger då man från olika regeringars håll ansett att vi inte skulle klara oss utan reserver. Det har dessutom varit en förhållandevis billig försäkringspremie utan för stor påverkan på den konkurrensutsatta marknaden.

Men storleken på effektreserven är politiskt beslutad utifrån andra förutsättningar än dem vi står inför idag. Enligt förordningen får effektreserven inte uppgå till mer än 750 MW, samtidigt som Svenska kraftnäts prognoser visar på underskott på uppåt 3 000 MW inom ett par år vid en tioårsvinter. För södra Sverige kan underskottet bli uppemot 10 000 MW på grund av begränsningar i elnätens överföringskapacitet norrifrån, så kallade flaskhalsar.

Vi kan inte planera för en hundraprocentig leveranssäkerhet eftersom det skulle innebära en kostsam beredskap för en rad väldigt osannolika händelser. Men vi måste få ett regelverk på plats som är anpassat efter de utmaningarna vi står inför idag. Marknadens aktörer måste veta vad som gäller. Likt klimat- och förnybarhetsmål som har satt fart på investeringar är ett leveranssäkerhetsmål en viktig signal till marknaden. Detta är nödvändig information för att aktörerna ska fatta investeringsbeslut som adresserar just effektutmaningen vintertid och för att Svenska kraftnät ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt lagstiftningen.

Det är därför nödvändigt för våra politiker att ställa sig frågan; Hur stor får risken för ofrivillig bortkoppling av el vara? Och vad är samhället berett att betala för att undvika bortkoppling av el?

Av den nyligen reviderade ellagen i Danmark framgår att energiministern har det övergripande ansvaret för att fastslå en målsättning för leveranssäkerheten i elsystemet. Energiföretagen anser att Sverige bör följa efter och ser därför ett omedelbart behov av en översyn och anpassning av den tillfälliga lagen om effektreserv och den tillhörande förordningen. En nödvändig förutsättning för att kunna uppskatta volymen av en fortsatt effektreserv är en specificering av vad som är en acceptabel risk för ofrivillig bortkoppling av elkunder – ett mål för leveranssäkerheten.

Detta är inte den enda åtgärd som behöver göras för att säkra leveranssäkerheten och därmed Sveriges konkurrenskraft även i framtiden, men det är ett första viktigt steg för att sända rätt signaler till marknaden och något för Sveriges nästa regering att omedelbart initiera.

Pernilla Winnhed, Vd Energiföretagen Sverige