Rubrik och ingress till innehållet på sidan

EU:s klimatmål borde skärpas

Huvudinnehåll

Debattartikel publicerad hos Altinget 160905: EU-kommissionen har nu lagt fram ett förslag på hur EU:s klimatmål om minskade utsläpp med 40 procent till år 2030 ska uppnås. Men det är ett mål som inte tar höjd för Parisavtalets strävan om en global temperaturökning på max 1,5 grader, skriver Energiföretagens vd Pernilla Winnhed, som anser att EU:s klimatmål borde skärpas.

Den 22 april i år skrev över 170 länder under det klimatavtal som de tidigare enats om i Paris i slutet av förra året vid COP21. Avtalet innehåller ett långsiktigt mål om att hålla den globala temperaturökningen nere till maximalt 2 grader, med sikte på att understiga 1,5 graders global temperaturökning.

EU:s klimatmål är sedan tidigare att minska utsläppen med 80–95 procent till år 2050 och för år 2030 finns ett mål på minus 40 procent jämfört med år 1990. Det sistnämnda målet baseras på en färdplan inom EU utifrån en global temperaturökning på max 2 grader.

Parisavtal borde skärpa EU-målen

Mot bakgrund av den nya målsättningen i Parisavtalet borde EU skärpa sitt klimatmål. Det innebär att målsättningarna både i den handlande och icke-handlande sektorn måste ses över. Frågan är aktuell eftersom en översyn av utsläppshandelssystemet (EU ETS) just nu pågår och att EU-kommissionen den 20 juli presenterade ett förslag till fördelning av det EU-gemensamma målet i den icke-handlande sektorn (transporter, bostäder, jordbruk med mera).

För den icke-handlande sektorn får Sverige, tillsammans med Luxemburg, det tuffaste målet av EU-länderna. Men Miljömålsberedningen presenterade i juni ett ännu tuffare mål för Sverige. EU-kommissionens nya förslag ser därmed ut att inte få någon större betydelse för svenska aktörer. Energiföretagen Sverige anser att EU:s utsläppshandelssystem behöver skärpas så att utsläppsminskningstakten i systemet höjs till 2,6 procent per år istället för EU- kommissionens tidigare takt på 2,2 procent. På motsvarande sätt behöver utsläppsmålsättningen för den icke-handlande sektorn ses över.

Inför översyn vart femte år

Energiföretagen anser också att både utsläppshandelssystemet och regleringen av utsläpp i den icke-handlande sektorn behöver anpassas till Parisavtalets 5-åriga översynsplan. Översynen syftar bland annat till att stämma av hur världens samlade åtaganden för utsläppsminskningar ligger till i förhållande till den globala temperaturökningen. I direktivförslaget som reglerar den icke-handlande sektorn finns en översynsklausul, men den är ganska övergipande. I utsläppshandelsdirektivet saknas en sådan klausul.

Svenska el- och fjärrvärmeföretag arbetar varje dag med nya projekt och investeringar som bidrar till ett mer koldioxidsnålt och miljöanpassat energisystem. Nyligen invigdes Fortums nya bioeldade kraftvärmeverk i Värtahamnen i Stockholm. I Västerås kraftvärmeverk har Mälarenergi målet att till 100 procent använda återvunna och förnybara bränslen år 2020. Vattenfalls mål i Uppsala är en koldioxidneutral värmeproduktion år 2030.

Enbart dessa tre projekt innebär tillsammans minskade utsläpp med över 600 000 ton koldioxid per år och en utfasning av bränslen som kol, torv och olja. I anläggningarna produceras dessutom el och värme med låga koldioxidutsläpp som kan bidra till att minska utsläppen i andra sektorer, som bostäder och transporter.

EU måste gå i takt med globala mål

Energiföretagen Sveriges medlemmar har ambitionen att bidra än mer framöver till våra nationella, europeiska och globala miljömål. Vi ser stora möjligheter i till exempel elektrifiering av transporter och industri, och att ta till vara mer spillvärme i fjärrvärmeverksamhet. Men en viktig förutsättning för att vårt bidrag ska få verklig effekt, är att våra politiker ser till att EU-regelverket är i linje med de globala målsättningarna. Alla dessa ambitioner rimmar med en skärpning av EU:s klimatmål.

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige

Läs artikeln på Altingets webbplats.