Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Nya skatter slår mot kommunernas klimatarbete

Huvudinnehåll

DEBATT Pernilla Winnhed och Erik Thornström skriver i Dagens Samhälle 171101: Idag presenteras en statlig utredning med förslag på tre olika skatter på förbränning, som enligt direktiven ska bidra till ”en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering… och regeringens ambition om att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer”. Utredningen visar tydligt att skatteförslagen inte bidrar till att nå miljömålen. Förslagen får snarast motsatt effekt och innebär dessutom stora negativa ekonomiska konsekvenser för Sveriges energiföretag, kommuner och industrier.

Utredningen som presenteras har utrett tre av regeringen på förhand utpekade åtgärder; skatt på avfallsförbränning, en kväveoxidskatt samt koldioxidskatt på el- och värmeproduktion inom EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS).

Skatterna innebär var för sig stora ökade kostnader och sammantaget miljarder kronor i ökat skattetryck för de berörda branscherna. Enbart för fjärrvärmebranschen skulle det innebära en ökning med över en miljard kronor. Varje år. Pengar som behövs för investeringar för att vidta just utsläppsminskande åtgärder.

För många kommuner får förslagen negativa miljömässiga och ekonomiska konsekvenser. Kan fjärrvärmen inte vara ett konkurrenskraftigt alternativ på värmemarknaden på grund av för höga kostnader finns det risk för att ambitiösa, lokala klimat- och miljömål inte kan nås. Och i de fall fjärrvärmeföretaget är i kommunal ägo kommer den kommunala ekonomin att påverkas negativt.

Dessutom påskyndas en avveckling av kraftvärme med i storleksordningen 1 500 MW, vilket kommer att förvärra en redan ansträngd effektbalans kalla vinterdagar, när nya pålagor gör investeringar i kraftvärme svåra att räkna hem.

Energiföretagen Sverige välkomnar ambitionen att nå en mer cirkulär ekonomi med ökad materialåtervinning. Men skatt på avfallsförbränning kommer inte att leda i den riktningen. Det har tidigare utredningar visat och det gör även denna. För att öka materialåtervinningen krävs åtgärder högre upp i avfallshierarkin och tidigare i produkternas livscykel.

Utredningen lägger förslag på hur en skatt på kväveoxid kan utformas, utan att ta ställning till om den är mer effektiv än dagens kväveoxidavgift. Vi är starkt kritiska till förslagen som ändå presenteras, och till den bristande konsekvensanalysen. Enligt vår beräkning skulle Sveriges totala utsläpp av kväveoxider minska med ca 1,2 procent om skatteförslaget införs, till en kostnad av ca 1100 kr per kilo. Detta är närmast att betrakta som slöseri.

Den tredje skatten är en koldioxidskatt för el- och värmeproduktion inom EU ETS. Utredningens slutsats är att det inte behövs något nationellt kompletterande styrmedel, och vi instämmer. Tyvärr har regeringen i budgetpropositionen för 2018 valt att föregripa utredningen och föreslå ett återinförande av koldioxidskatt för kraftvärme inom EU ETS.

Sammantaget kan vi konstatera att de olika skatteförslagen är konkurrenssnedvridande och kostnadsdrivande, med små eller inga av de önskade miljöeffekterna. Detta visar också utredningen. Förslagen ger snarare motsatt effekt då svensk energi- och industriproduktion, med låga utsläpp, riskerar att ersättas av produktion i andra länder med betydligt sämre miljövärden.

Vi uppmanar regeringen att inte gå vidare med skatteförslagen. Blir de verklighet blir både den blocköverskridande Energikommissionens bedömning att "en konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och minskad elanvändning i uppvärmningen är förutsättningar för att klara den förnybara el- och värmeförsörjningen under kalla vinterdagar" och kommunernas klimatambitioner svåra att förverkliga.

Pernilla Winnhed, vd, och Erik Thornström, ansvarig skatter och styrmedel, Energiföretagen Sverige

Läs artikeln hos Dagens Samhälle.