Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Snabba åtgärder krävs för fossilfri fordonsflotta 2030

Publicerat av: Eva Rydegran ·

Huvudinnehåll

Debattartikel, publicerad i GP 170322. År 2030 ska utsläppen från inrikes transporter ha minskat med 70 procent, enligt Miljömålsberedningens sjupartiöverenskommelse, som bygger på målet om en fossiloberoende fordonsflotta. Idag är 85 procent av bränslena i transportsektorn fossila; vi måste alltså ställa om radikalt på bara tretton år.

Transportsektorns omställning kan hämta inspiration från Sveriges el- och värmeproduktion, som nu är till 97 procent fossilfri. Den omställningen har tagit cirka 30 år. Så många år har vi inte på oss för att ställa om transporterna. Det betyder att åtgärder inom transportsektorn måste prioriteras om målet ska nås till 2030.

Tekniken för att klara omställningen på fordonssidan finns, och utvecklas, inte minst i form av en hel palett fossilfria drivmedel. Förutom el, är vätgas, biogas, biodiesel och etanol; från avfall, restprodukter och skogens och jordbrukets grödor, viktiga delar av omställningen. Samtidigt som klimatpåverkan kan minska med upp till 90 procent, minskar vi beroendet av importerad olja, bensin och diesel och skapar arbetstillfällen i Sverige. För att omställningen ska skjuta fart, behövs ett antal åtgärder som vi har identifierat i samverkan med våra respektive medlemmar och partners:

Bäst bränsle billigast

Bensin- och dieselbilar är fortfarande förstahandsval för de flesta bilköpare. Det beror på att det inte är tillräckligt fördelaktigt att välja den miljöbästa bilen. Privatpersoner och företag måste få veta att fossila bränslen i längden kommer att vara dyrare än de fossilfria motsvarigheterna. Att satsa på biobränslen innebär även stora investeringar för producenterna. De biobaserade drivmedlen måste därför få en långsiktigt säkrad spelplan. Ryckigheten för tillverkarna bidrar inte till en växande stabil efterfrågan.

Vad som behövs är stegvis höjda krav på andelen förnybart i bränslemixen och en accept från EU att Sverige får nå sina klimatmål genom att gynna dessa bränslen på det fossilas bekostnad. Här måste regeringen intensifiera arbetet på EU-nivå.

Lättare tanka och ladda
För att främja utbyggnaden av laddinfrastruktur bör laddel undantas från lagen om elcertifikat. Detta för att underlätta för små aktörer som exempelvis mackägare, bostadsrättsföreningar och andra att sätta upp laddare. Nu har regeringen glädjande nog i en lagrådsremiss föreslagit förenklingar som innebär just detta. Vi hoppas att övriga partier ställer sig bakom förslaget. Även tillståndsprövning för mackar och produktionsanläggningar för biodrivmedel bör underlättas och processen prioriteras, så att inte omställningen fördröjs. Dessutom bör regeringen gentemot EU slå fast att vi avser fortsätta gynna biodrivmedel för att nå målen om en fossiloberoende fordonsflotta.

Nya grepp för tunga transporter

Tillverkare av tunga fordon, bland annat Scania, lyfter fram möjligheten att stegvis byta ut fossila bränslen till flytande biobränslen. Men då krävs stabila förutsättningar för tillverkningen av de förnybara lösningarna. Elvägar, där tunga lastbilar kör längs existerande vägnätet på el, är billigare att bygga ut än ny järnväg. Detta bör beaktas när ny infrastruktur planeras.

Vi står inte bakom förslaget till kilometerskatt eller ”vägslitageavgift” som regeringen nyligen tagit avstånd ifrån. Ytterligare differentiering bör övervägas innan man går vidare med en sådan lösning, som olika avgifter mellan lastbilar som går på 100 procent fossil diesel och lastbilar som drivs med el, biodiesel, biogas eller ED95. Och varför samma avgift när en lastbil går mellan våra större städer, där järnvägen är utbyggd, som när den hämtar timmer i skogen, där det inte finns något alternativ till lastbilen?

Färdslagsfavorisering

Stimulansen till hur vi transporterar oss behöver justeras; det är inte rimligt att milersättning och reseavdrag är högst för resor i egen bil, lägre för resor med kollektivtrafik och obefintligt för gång, cykel och distansarbete. Att bilpooler har 25 procent moms medan taxi, limousine och helikopter har 6 procent är inte heller rimligt. Det bör också vara lika självklart att en arbetsgivare kan subventionera cykelinköp likväl som inköp av träningskort.

Planera hållbart

Med smart stadsplanering kan kommunerna främja hållbara transporter, exempelvis genom att stimulera byggbolag att satsa på laddplatser, tillgång till bilpool och närhet till kollektivtrafik. Riksdag och regering bör låta kommunerna själva få bestämma om de vill införa trängselavgifter och hur intäkterna ska användas, om miljözoner för personbilar där stadskärnan befrias från bensin- och dieselbilar, och om parkeringsplatser som reserveras för bilpools- och miljöbilar. Öppna hela verktygslådan för Sveriges kommuner!

Sju av riksdagens åtta partier står bakom att Sverige ska ha världens snabbaste omställning av transportsektorn. Vi har tretton år på oss. Nu är det dags att gå från stolt vision till konkret handling. Vi, våra medlemmar och samarbetspartners är gärna med och bidrar - vad tänker ni som är beslutsfattare i regering, riksdag och kommuner göra?

 

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige

Mattias Goldmann, vd tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet