Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Trånga elnät hindrar tillväxt och klimatomställning

Publicerat av: Eva Rydegran ·

Huvudinnehåll

DEBATT SvD 181126. Sverige växer. Befolkningsökning, tillväxt och behovet av att snabbt minska koldioxidutsläppen ställer nya krav på elnäten. Men det har blivit för trångt i näten. De riskerar att bli en flaskhals som hindrar både klimatomställning och tillväxt. Den samhällsekonomiska förlusten kan stiga upp till 150 miljarder per år till år 2030 om inte kapacitetsbristen åtgärdas. Därför måste ellagen ses över, tillståndsprocesserna för elnäten kortas och elnätskapaciteten komma in tidigt i planeringen vid utbyggnad av bostäder, infrastruktur och industrier.

Elnäten ska räcka till nya bostäder, vindkraftverk, solceller, elbilar, datahallar, batterifabriker och nya eldrivna processer i industrin. El produceras visserligen i tillräcklig mängd inom Sverige, eller kan importeras, men elnäten har inte kapacitet att föra elen vidare dit den behövs.

För Svenska kraftnät som har hand om det svenska stamnätet är kapacitetsbrist en av de viktigaste frågorna. Upp emot 100 miljarder kronor ska satsas på riksnivå till år 2040 för att modernisera elnätet. Svenska kraftnät för till exempel dialog med 26 kommuner om att säkra Stockholms framtida behov av el. Först år 2027 beräknas Stockholm få ytterligare kapacitet. Inte ens idag går det alltså att ta för givet att det finns utrymme i elnäten.

Flera svenska städer vittnar om samma problem. När batteritillverkaren Northvolt ville bygga en ny fabrik i Sverige föll alternativet att förlägga den i Västerås bort. Bland annat på grund av otillräcklig elnätskapacitet - ingen samhällsekonomisk förlust för Sverige, men ett exempel på att regioners tillväxtplaner kan gå om intet. I Oxelösund ansöker SSAB om en kraftigare elledning för att ersätta kol med el i stålproduktionen, en tillståndsprocess som kan ta över tio år. År 2016 släppte stålverket i Oxelösund ut 1,5 miljoner ton koldioxid, motsvarande 3 procent av Sveriges totala utsläpp. Ny elbaserad teknik är ett inslag på SSAB:s väg mot målet att vara fossilfria år 2045.

Energiföretagen Sverige har låtit teknikkonsulten Pöyry uppskatta ekonomiska konsekvenser av att inte genomföra anslutningar till elnätet. Pöyry räknar med att befolkningen ökar med 10 procent till år 2030. Ett grundläggande faktum är att det tar tid att bygga nya elnät. Ledtiderna för många nätinvesteringar kan överstiga 15 år. Pöyry har matchat ledtiderna för att bygga ledningar och transformatorer med accepterad väntetid hos intressenter som kan vilja ansluta sig till elnätet.

Resultatet är tydligt. Datacenter kan bara vänta i upp till två år, vilket innebär att inga ledningar hinner bli klara i tid. På den tiden hinner bara ny transformatorkapacitet byggas. Regionnätsledningar kan byggas på fem år vilket accepteras av viss industri och vindkraft. Bara bostäder, laddinfrastruktur och vad som i rapporten kallas ”tålmodig vindkraft” har tid att vänta på större förstärkningar i elnätet.

De ekonomiska konsekvenserna av att svenska elnätsföretag tvingas neka nyanslutningar kan bli stora. Den årliga samhällsekonomiska förlusten kan uppgå till närmare 150 miljarder kronor år 2030. Redan idag bedöms samhällsförlusterna på grund av kapacitetsbrist i elnätet uppgå till cirka 80 miljarder kronor per år.

Då kapacitetsbristen i näten riskerar att hindra politiska ambitioner om klimatomställning och tillväxt, måste nästa regering ta sig an utmaningen och vidta åtgärder tidigt i mandatperioden:

  • Det krävs ändringar i lagar och regelverk, ellagen behöver ses över. Elnätsföretag ska till exempel tillåtas att upphandla lokalt och regionalt producerad el, upphandla minskad elanvändning hos större elanvändare, och även tillåtas äga energilager för ökad nätstabilitet.
  • Tillståndsprocesser måste snabbas upp, både vad gäller koncession och miljötillstånd. Inled blocköverskridande samtal med utgångspunkten att åtminstone halvera tiden för tillstånd, givetvis med hänsyn till demokratiska grundprinciper.
  • Den pågående nätkoncessionsutredningen måste ges tillräcklig tid och eventuellt utökade direktiv med tydligare fokus på förslag som underlättar hanteringen av kapacitetsbegränsningarna i näten.
  • Ge Svenska kraftnät direktiv som resulterar i investeringskalkyler som tar hänsyn till de bredare samhällsekonomiska konsekvenserna av utebliven omställning och tillväxt.

För att lösa utmaningarna krävs dialog mellan berörda aktörer, på flera fronter. Vi ser gärna att den nya regeringen tidigt kallar till rundabordssamtal för att diskutera frågan och hitta lösningar. Där står vi till förfogande för att bidra med erfarenheter och konkreta förslag till åtgärder.

Catharina Elmsäter-Svärd, vd Sveriges Byggindustrier

Tomas Sokolnicki, investeringsrådgivare Business Sweden & Data Centers by Sweden

Anders Teljebäck, kommunstyrelsens ordförande Västerås stad

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige

Patrik Öhlund, vd Node Pole

Här finns artikeln på SvD Näringsliv

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Anna Odenbrand Linder

Anna Odenbrand Linder

Ansvarig elnätsfrågor
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 26 37
E-post: anna.odenbrand.linder@energiforetagen.se