Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Utbyggnaden av förnybart måste vara långsiktigt hållbar

Huvudinnehåll

DEBATT artikel av Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige, publicerad på Second Opinion 2 februari 2017.

Elcertifikatpriserna har sjunkit kraftigt och många producenter gör stora förluster. Prisfallet har lett till krav på snabba politiska ingrepp i elcertifikatmarknaden för att begränsa förlusterna. Samtidigt har Sverige ett överkott av el och marknadspriserna signalerar att investeringar i ny elproduktion inte behövs just nu. Energiföretagen Sverige föreslår därför långsiktiga åtgärder för att förbättra elcertifikatmarknadens funktion och stärka investerarnas förtroende. Vi uppmanar politiker att inte fatta förhastade kortsiktiga beslut och att ge Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur systemet kan bli mer robust.

Prisfallet på elcertifikaten pressar marknadens aktörer hårt, och att åtgärder efterfrågas för att rädda systemet är förståeligt. Flera åtgärder har föreslagits, som en ambitionshöjning av systemet till 2020 för att få upp priset, en stoppmekanism till 2020 och därmed en uppdelning av det befintliga och nya systemet till 2030, liksom en framtung kvotkurva för det nya målet på 18 TWh till 2030 som styr mot en snabb utbyggnad. Andra mekanismer för att skydda dem som investerat tidigt i systemet och olika marknadsförbättrande åtgärder, som tätare tekniska justeringar av kvotkurvan, har också förts fram.

Energiföretagen uppmanar politikerna att inte vidta kortsiktiga akutåtgärder utan istället satsa på att få till ett långsiktigt robust system. Ett akut stopp i systemet skapar oförutsägbara regler för de aktörer som är i byggprocessen av nya anläggningar och det skulle också skapa en risk för stora prissvängningar. Vidare skulle en ambitionsökning före 2020 gå stick i stäv med energiöverenskommelsen.

Låga marknadspriser på el signalerar att investeringar i ny elproduktion inte behövs nu. Elcertifikatsystemet måste kunna ta hänsyn till energisystemets behov. Det snabba prisfallet på elcertifikatmarknaden är en i grunden korrekt marknadssignal eftersom målet till 2020 bedöms vara uppnått tre år i förtid, samtidigt som detaljerna kring förlängningen av systemet med ytterligare 18 TWh till 2030 ännu inte är kända.

Det finns heller inte någon tydlig idé om hur elcertifikatsystemet kan avslutas. Med de regler som gäller i dag kan nya anläggningar få komma in i stödsystemet, trots att måldatumet och målnivån för systemet är passerat. Energiföretagen har pekat på risken för kollaps i systemet till följd av detta, vilket vi nu ser tydliga tecken på.

Systemets långsiktiga förtroende behöver alltså stärkas. Energiföretagen har tidigare lyft fram tre olika sätt att förlänga elcertifikatsystemet bortom 2020 i enlighet med energiöverenskommelsen:

A) En ny kvotkurva för perioden 2020 till 2045 adderas till den svenska kvotkurvan som för 2030 har ett kvotkrav på 18 TWh utöver kvoten i det befintliga elcertifikatsystemet, i enlighet med det som Energimyndigheten föreslagit. Det är en enkel justering av elcertifikatsystemet som kan genomföras snabbt även om det finns nackdelar och risker: Sverige hjälper till att avsluta det norska systemet och svenska kunder får betala. Ett överträffande av målet kan inte hanteras genom höjd kvotplikt eftersom det i praktiken innebär en ambitionshöjning som inte är förenligt med energiöverenskommelsen. Avslutningen av det svenska systemet är fortfarande oklar.

B) Det existerande systemet avslutas efter 2020 enligt gällande beslut och Sverige kompletterar med ett nytt separat system för det nya målet till 2030. Sverige och Norge har ett problem med avslutning av det gemensamma systemet, där obalans mellan utfärdade elcertifikat och kvotkurvan kan få priserna att gå mot noll, alternativt bli extremt höga. I ett nytt svenskt certifikatsystem blir likviditeten initialt mycket låg, vilket är ett problem för marknaden.

C) En utformning av elcertifikatsystemet med en ny prissättningsmekanism som baseras på ett anbuds/auktionsbaserat system. En ny svensk kvotkurva skulle kunna ligga till grund för årliga auktioner. Detta system har bäst förutsättningar att anpassas till förändringar i omvärlden och ta hänsyn till elmarknadens behov. Problemet med att avsluta det befintliga elcertifikatsystemet kvarstår dock.

Det utredningsuppdrag som Energimyndigheten fick för en tid sedan från regeringen om elcertifikatsystemets förlängning till 2030 var väldigt snävt och myndigheten hade dessutom väldigt kort tid på sig. Energiföretagen menar därför att de olika alternativen som står till buds inte har utretts tillräckligt. Energimyndigheten bör därför ges ett bredare uppdrag i syfte att skapa ett långsiktigt robust system bortom 2020 och ta fram konkreta lagstiftningsförslag för en rad av de åtgärder som vi listar nedan.

Dessa åtgärder föreslår Energiföretagen för att förbättra marknadens funktion och stärka det långsiktiga förtroendet inom ramen för det redan befintliga systemet:

  • Förbättrad transparens. Det är mycket viktigt att information om vad som sker i marknaden är så transparent som möjligt och tillgänglig för alla typer av aktörer. Vi stödjer Energimyndighetens förslag om att förbättra informationen på marknaden. En rutin for att informera Energimyndigheten om byggstart av projekt bör införas i samband med kontrollstationen.
  • Baktung kvotkurva. Sverige har idag ett elöverskott som förväntas öka med den ökade ambitionen i elcertifikatsystemet på 18 TWh till 2030. En baktung kvotkurva ger oss bättre förutsättningar att hålla överskottet på en hanterbar nivå. En baktung kvotkurva är också enligt Energimyndighetens beräkningar billigast för konsumenterna.
  • Tydlig stoppregel till 2030. Energiföretagen stödjer Energimyndighetens förslag om en stoppregel i systemet till år 2030. Energimyndigheten bör utreda om en stoppregel för tilldelning av elcertifikat ska vara tidsrelaterad eller snarare vara kopplad till måluppfyllelsen, där tilldelningen av elcertifikat till nya anläggningar stoppas när målet är uppfyllt oavsett om det sker före eller efter år 2030.
  • Inga elcertifikat vid negativa priser. Negativa priser signalerar att det inte finns någon efterfrågan på el och stöd bör därför inte utgå under dessa timmar.
  • Lägg tekniska kvotjusteringar i förordningen om elcertifikat. Framtida tekniska kvotjusteringar bör kunna ske utan ändring i lagen. Kvotjusteringar bör hanteras i förordningen om elcertifikat och därmed hanteras direkt av regeringen.
  • Gör tekniska justeringar varje år. Tekniska justeringar av kvotkurvan bör göras varje år, men få genomslag i kvotkurvan först tre år senare. Hela justeringen kan då läggas på ett enskilt år.
  • Satsa på FoU. På sikt bör subventionerna till förnybar el fasas ut. Det är därför viktigt att tillräckligt med medel avsätts från statens sida till energiforskningen.

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige