Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Vi vill se konkreta förslag för att stärka kraftvärmen

Publicerat av: Annika Johannesson ·

Huvudinnehåll

DEBATT, i Altinget 180626: Allt i vårt moderna samhälle är uppbyggt i trygg förvissning om att vi ska ha konstant tillgång till el. Det har vi i princip idag. Ska vi fortsätta att ha det, måste vi utveckla vårt energisystem. Här spelar kraftvärmen, med samtidig produktion av el och värme, en allt viktigare roll. Detta lyfts fram både i Energikommissionens slutbetänkande och i den energipolitiska propositionen. Ändå saknas konkreta förslag för att stärka kraftvärmen. Istället ser vi åtgärder som går i motsatt riktning och som på sikt undergräver stabiliteten i energisystemet. Nu krävs politisk handling!

Det talas en del om hur vi ska säkra elförsörjningen i Sverige och hur viktigt det är med väderoberoende energikällor som komplement till vind- och solkraft. Allra viktigast är att klara effektbehovet; att vi klarar att producera lika mycket el som vi använder, varje sekund. Här har kraftvärmen en viktig funktion. Det uppmärksammade Energikommissionen och regeringen lyfte det i den energipolitiska propositionen om den långsiktiga politiken som ska förverkliga Energikommissionens förslag.

Kraftvärme är samtidig produktion av el och värme, som gör att man får ut extra mycket energi från bränslet som används. En relativt stor andel av den svenska elen kommer från kraftvärme, cirka 10 procent. Ungefär i samma storleksordning som vindkraft. Fördelen med kraftvärme är att den producerar el när den behövs som mest. Det är just det som är så viktigt för vår energiförsörjning - att kraftvärmen ger pålitlig energi under alla förhållanden. När vi behöver el och värme som mest på vintern när det är mörkt och kallt, levererar kraftvärmeverken bådadera. De ger dessutom lokalt producerad el och hjälper därmed till med att säkra eltillförseln i städerna.

Mycket kraftvärme riskerar att gå förlorad

Vattenkraft, tillsammans med kärnkraft och kraftvärme är idag planerbar kraft i den svenska elförsörjningen. Inom kort fasas ytterligare ett par kärnkraftsreaktorer ut och då behöver vi ha mer planerbar kraft från de båda andra kraftslagen. Vattenkraften kan effektiviseras och det finns stor potential att öka kraftvärmen i Sverige.

Tyvärr är läget det omvända. Många av dagens större kraftvärmeverk kommer snart att falla för åldersstrecket och verkar inte ersättas av nya. Istället byggs anläggningar som enbart producerar värme. Anledningen är att det är svårt att få investeringen att gå ihop när elpriserna är låga och man inte får betalt för de systemtjänster som är nödvändiga för att elsystemet ska fungera, och dessutom fjärrvärmen hotas av nya skatter. Konsekvensen blir mindre väderoberoende el, istället för mer.

I regeringens energipolitiska proposition uttalades bland annat att ”En konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och effektiv elanvändning i uppvärmningen är förutsättningar för att klara den framtida el- och värmeförsörjningen under kalla vinterdagar. Det är angeläget att möjligheten till högeffektiv elproduktion utnyttjas i bränslebaserad fjärrvärmeproduktion (läs kraftvärme). ”

Politiska åtgärder krävs

Alla politiker är positiva till kraftvärme. Ska vi få en konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och mer effektiv elanvändning i uppvärmningen krävs politisk vilja och åtgärder för att förverkliga ambitionerna.

Vi har därför bildat Kraftvärmeuppropet, samlat i åtta förslag för att säkra kraftvärmen. Nu och för framtiden:

  1. Ta fram en strategi för kraftvärme och fjärrvärme utifrån uttalade ambitioner i regeringens energipolitiska proposition (2017/18:228)
  2. Värna kraft- och fjärrvärmens konkurrenskraft genom att undvika ytterligare skatter och pålagor
  3. Säkerställ teknikneutrala regelverk och styrmedel som en generell grundregel
  4. Ge marknadsmässig ersättning för systemtjänster för elsystemet
  5. Uppmuntra användningen av ny kraftvärmeteknik i små fjärrvärmesystem
  6. Förtydliga kraftvärmens roll i krisberedskapen som lokal elproduktions- och ö-driftsresurs
  7. Renodla styrmedlen – anpassa styrmedlen så att de bidrar till att klara effektutmaningen i elsystemet
  8. Utveckla kraftvärmens roll som en flexibel resurs i energisystemet när andelen volatil sol- och vindkraft ökar och avveckling av kärnkraftsreaktorer sker

Som sagt, Energiöverenskommelsen framhåller vikten av en konkurrenskraftig fjärr- och kraftvärmesektor men konkreta förslag saknas ännu. Nu undrar vi: Hur har regeringen och de övriga partierna som undertecknat Energiöverenskommelsen tänkt att gå vidare?

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige
Gustav Melin, vd Svebio

Läs hela artikeln i Altinget.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Erik Thornström

Erik Thornström

Ansvarig skatter och styrmedel - resurseffektivitet och energianvändning
Enhet: Politik och kommunikation
Telefon: 08-677 27 08
E-post: erik.thornstrom@energiforetagen.se