Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Viktiga perspektiv uteblir med snäv diskussion kring cirkulär ekonomi

Publicerat av: Annika Johannesson ·

Huvudinnehåll

DEBATT i Aktuell Hållbarhet 170629: Idag handlar mycket av diskussionen kring cirkulär ekonomi främst om produkter, återbruk och materialåtervinning – inte resursflöden och energiåtervinning. Det gör att viktiga perspektiv och åtgärder för att skapa verklig resurseffektivitet inte beaktas, skriver Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige, tillsammans med vd:arna för Avfall Sverige, Energigas Sverige och Svenskt Vatten.

I Sverige har vi arbetat cirkulärt länge, inte minst med det lokala kretsloppet. Men arbetet med den cirkulära ekonomin behöver utvecklas vidare. För det krävs ett antal åtgärder: Vi måste fasa ut det farliga avfallet, vi måste nå konkurrens på lika villkor på värmemarknaden, vi måste värdera hela biogasens miljönytta och vi måste sätta mål för återföring av fosfor och kväve från avfall och avlopp till åkermarken.

Sverige har kommit långt i arbetet med att sluta kretsloppen. Produkter och material återanvänds och återvinns. Restprodukter och avfall tas tillvara för att ges nytt värde i de effektiva energisystem som finns för avfall, avlopp, biogas, vatten och fjärrvärme på olika nivåer, där offentliga och privata aktörer samverkar.

I dag sätts kretsloppsbegreppet i ett delvis nytt sammanhang med ökat fokus på att utveckla marknader och stärka ekonomin. Cirkulär ekonomi har blivit ett nyckelbegrepp i miljö- och energiarbetet.

Åtgärder för att främja en cirkulär ekonomi prioriteras inom EU. Frågan belyses i en aktuell utredning, i regeringens samverkansprogram och i flera andra sammanhang. Det är angeläget. Men i dag handlar mycket av diskussionen om cirkulär ekonomi främst om produkter, återbruk och materialåtervinning – inte resursflöden och energiåtervinning. Det gör att viktiga perspektiv och åtgärder för att skapa verklig resurseffektivitet inte beaktas.

Vi representerar fyra branschorganisationer som alla arbetar med det lokala kretsloppet – cirkulär ekonomi i praktiken. Här ger vi några exempel:

  • Återvinning och återbruk, där avfall omvandlas till nya material och energi, har blivit en symbol för hushållens bidrag till miljöarbetet. Vi måste vara rädda om detta stora folkliga engagemang genom att uppmuntra och underlätta för medborgarna att göra rätt val.
  • Matavfall och restprodukter från hushåll och industrier tas om hand och blir biogas. Det är ett klimatsmart bränsle som bidrar till minskad klimatpåverkan, bättre luftkvalitet och dessutom återför värdefulla näringsämnen till jordbruket i form av biogödsel. Detta möjliggör samtidigt ökad produktion av ekologisk mat.
  • Fjärrvärmen står för hälften av all uppvärmning i Sverige och merparten av den kommer från återvunnen energi, främst från skogen. Avfall som inte återvunnits på andra sätt står i dag för en femtedel av fjärrvärmen och ger samtidigt en hel del el.
  • Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel. Vad som hamnar i vattnets kretslopp från jordbruk, tätorter och industri påverkar både miljön och vår framtida vattenkvalitet. Vi behöver bättre skydd för våra dricksvattentäkter. Genom att återföra och cirkulera mull och näringsämnen på ett säkert sätt – där avloppsslam blir biogas och gödningsmedel – kan kretsloppet slutas.

Alla dessa delar av det lokala kretsloppet är en del av hållbar infrastruktur. Den är osynlig för de flesta, men absolut nödvändig för att skapa ett klimat- och resurseffektivt samhälle. Om den inte fanns skulle det snart märkas i form av växande sopberg, försämrad luft, förorenat vatten och ökade klimatutsläpp. Så ser det ut i många miljonstäder runt om i världen där svensk energi- och miljöteknik i dag efterfrågas för att lösa flera miljöproblem samtidigt.

Sverige inspirerar inom cirkulär ekonomi, men även hos oss finns det mer att göra. För att utveckla den cirkulära ekonomin krävs ett antal åtgärder som bör prioriteras på nationell nivå:

  • Fasa ut farligt avfall: Ju mer vi tar tillvara, desto viktigare blir det att se till att farliga ämnen fasas ur kretsloppet. Inför ett system för spårbarhet av farligt avfall. Genomför Naturvårdsverkets förslag på att registrera farligt avfall för att garantera spårbarhet.
  • Konkurrens på lika villkor: Regelverk, som Boverkets byggregler, och förslag om införande av nya skatter på kväveoxid, koldioxid och avfallsförbränning snedvrider konkurrensen på värmemarknaden och missgynnar fjärrvärmen. Regelverken måste främja konkurrens på lika villkor, så att fjärrvärmen även fortsatt kan ta vara på energi som blir över.
  • Värdera biogasens hela miljönytta: Anpassa regelverk och styrmedel så att biogasens totala miljönytta värderas. Ett exempel är biogödseln, som ersätter fossil mineralgödsel och dessutom bidrar till minskad övergödning. Ökad efterfrågan på ekologisk mat kräver ökad tillgång på biogödsel, vilket förutsätter ökad biogasproduktion.
  • Återför näringsämnen: Genomför Naturvårdsverkets förslag om skärpta krav, bland annat för utsläpp av metaller, för att underlätta spridning av avloppsslam som gödningsmedel inom jordbruket. Det bidrar till att uppnå miljömålet om återföring av näringsämnen.

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige

Weine Wiqvist, vd Avfall Sverige

Maria Malmkvist, vd Energigas Sverige

Anna Linusson, vd Svenskt Vatten

Läs artikeln på Aktuell Hållbarhets webbplats.