Regeringen utarmar kraftvärmen och riskerar ökad effektbrist

De nya skatteförslagen medför ökade kostnader på mer än en miljard kronor per år. Det faktum att fjärr- och kraftvärmen redan missgynnas genom energikraven i Boverkets byggregler gör att det kommer att behövas åtgärdsförslag för att fjärr- och kraftvärmen ska kunna överleva på lång sikt.

De aktuella skatterna är:
1. Skatt på avfallsförbränning (egentligen energiåtervinning)
2. Tredubblad energiskatt på fossila bränslen för kraftvärme inom ETS
3. Åttadubbling av koldioxidskatten för fossila bränslen för kraftvärme inom ETS
4. Slopad fri tilldelning av utsläppsrätter till biobränslebaserad kraftvärme
5. Energimyndighetens förslag om att inte införa en volymbaserad stoppregel för elcertifikatsystemet

–Tittar man på alla de här förslagen sammanlagt så tar regeringen med stödpartierna bort alla morötter för investeringar i förnybart och går fram med piskan för företag som redan beslutat att fasa ut det fossila. Ibrahim Baylan sa innan valet att en av energipolitikens viktigaste uppgifter under denna mandatperiod var att ta ett helhetsgrepp för att värna fjärr- och kraftvärmens villkor. Var det verkligen det här han menade? undrar Pernilla Winnhed, vd på Energiföretagen Sverige.

Idag kommer mindre än fem procent av fjärrvärmen från fossila bränslen och fjärrvärmeföretagen har redan fattat ambitiösa beslut att fasa ut den sista andelen fossilt inom några få år, eller för några anläggningar så fort det är möjligt med hänsyn till leveranssäkerheten i fjärrvärme- och elsystemet. Det innebär att de höjda skatterna på fossila bränslen till största del blir fiskala straffskatter och därmed försämrar företagens möjligheter att investera. Kraftvärmeverken betalar dessutom redan för sina koldioxidutsläpp genom att de är anslutna till EU:s utsläppshandel ETS. Den nya koldioxidskatten innebär med andra ord en dubbelbeskattning.

Punkten om att återinföra en skatt på energiåtervinning av avfall avfärdades av både den offentliga utredningen som genomfördes 2017 och remissinstanserna eftersom den inte skulle få någon styrande effekt. Motståndet ligger främst i att en skatt på energiåtervinning inte har någon effekt på materialåtervinningen eftersom de energiföretag som återvinner energin ur avfallet inte kan påverka mängden eller sammansättningen på det avfall som kommer till anläggningarna.

Den slopade fria tilldelningen av utsläppsrätter till biobränslen och Energimyndighetens förslag att inte införa en volymbaserad stoppregel innebär därtill minskade intäkter på flera hundra miljoner kronor per år för branschen.   

Sammantaget riskerar förslagen att förvärra den redan akuta effektbristen i flera av Sveriges storstadsregioner genom att både öka elanvändningen, genom ökad användning av värmepumpar i fjärrvärmenäten, och minska elproduktionen i kraftvärmen eftersom lönsamheten utarmas. 

–Vi har redan små marginaler i det svenska elsystemet kalla vinterdagar. De här förslagen ökar risken för lokal effektbrist. En ökad elanvändning i värmesektorn ökar också importbehovet av el. Det finns en risk att den el vi då behöver täcks upp med fossil el från våra grannländer, säger Pernilla Winnhed.