Regeringens kraftvärmeskatter riskerar storstädernas tillväxt och omställning

I vårändringsbudgeten finns de tidigare aviserade förslagen om en åttadubbling av koldioxidskatten och en tredubbling av energiskatten, för kraftvärmeanläggningar inom EU:s utsläppshandelssystem EU ETS, med. Skatterna ska införas med bara några månaders framförhållning.

– Vi är mycket förvånade över att regeringen driver igenom detta trots våra varningar för konsekvenserna för elförsörjningen i Sveriges storstäder. Vi kommer få en akut kapacitetsbrist i elförsörjningen vid en snabbavveckling av kraftvärmeverken som nu blir olönsamma att driva vidare Det känns faktiskt ansvarslöst. Förslaget riskerar både tillväxt och omställning, säger Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige.

Kraftvärme är ett effektivt sätt att lokalt producera el och värme samtidigt. Den lokala elproduktionen är särskilt viktig när kapaciteten i elnäten är ansträngd, vilket den är i just storstäderna. Den otillräckliga elnäts- och elöverföringskapaciteten från stamnätet riskerar både omställning och tillväxt, när ökad elektrifiering och nya områden måste vänta på elnätsutbyggnad som ligger flera år framåt i tiden. Idag återstår mindre än 5 procent fossila bränslen i kraftvärmen. De ska enligt tidigare planer fasas ut helt i Stockholm år 2022, i Malmö 2025 och i Göteborg 2030.

Energibranschen har vid flera tillfällen pekat på konsekvenserna av att införa så stora kostnadsökningar utan framförhållning, och utan möjlighet för branschen att ställa om på ett tryggt sätt. Den ”gröna skatteväxlingen” ska skynda på omställningen till ett hållbart samhälle och minska utsläppen av växthusgaser, istället blir effekterna de motsatta.

Elförsörjningen i våra storstäder kommer att gå från ansträngd till akut hotad och utsläppen kommer att öka när el behöver importeras från andra länder med fossilbaserad elproduktion. I praktiken blir dessutom de nu beräknade skatteintäkterna huvudsakligen "luftpengar" eftersom regeringen inte har tagit hänsyn till att branschen kommer att  behöva genomföra driftsoptimeringar i de berörda fjärrvärmesystemen.

– Det finns redan långt gångna planer för att ställa om. Planerna kräver stora investeringar och omfattas av tillståndsprocesser av olika slag, vilket gör att de inte kan genomföras snabbare. Resultatet blir istället nedläggning av lokal elproduktion, som är särskilt viktig eftersom elnätskapaciteten på just dessa orter redan är hårt ansträngd, avslutar Pernilla Winnhed.

Plus i vårändringsbudgeten

Det finns även positiva delar i vårbudgeten, som bland annat ett nytt stöd för minusutsläpp, ytterligare medel för utbyggnad av laddinfrastruktur och återinfört ladda-hemmastöd. Dock hotas även utbyggnaden av laddinfrastrukturen när lokal elproduktion försvinner i storstäderna. Det är också bra att det aviseras en översyn av det återstartade investeringsstödet för hyresbostäder där Energiföretagen har framfört att energikravens utformning behöver bli teknikneutrala.

Mer information:
Annika Johannesson, kommunikationsansvarig, 0734-25 25 64, annika.johannesson@energiforetagen.se