Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Elnätsregleringen

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

Huvudinnehåll

Reglering av elnätsföretagens intäkter innebär att företagen föreslår en intäktsram – det vill säga ett tak för hur stora intäkter företagen högst får ha under en fyraårsperiod. Senast den förste november, året innan intäktsramen ska gälla, lämnar tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen besked om storleken på den intäktsram de beslutat.

Elnätsföretagens intäktsramar för åren 2016–2019

I mars 2015 lämnade elnätsföretagen in begäran om intäktsram för åren 2016 till 2019, till Energimarknadsinspektionen (Ei). Inför denna period ändrades regelverket, där den största förändringen är att hänsyn nu tas till elnätets ålder när intäktsramarna beräknas. Tidigare gav alla fungerande anläggningar samma ersättning oberoende av deras ålder.

Ei:s beslut om intäktsramar överklagades av närmare hälften av elnätsföretagen till Förvaltningsrätten i Linköping. Främst på grund av att den ränta som används för att beräkna kapitalkostnaderna ansågs vara för låg. Förvaltningsrättens domar i december 2016, som till stor del gick elnätsföretagens väg, har överklagats till Kammarrätten av Ei och elnätsföretagen.

Intäktsramarna för perioden påverkas också av hur stor del av intäktsramarna för åren 2012–2015 som elnätsföretagen utnyttjade. De företag som inte nyttjade hela sin intäktsram får ta med sig den outnyttjade delen till perioden 2016–2019. Och på motsvarande sätt får de elnätsföretag som hade större intäkter än intäktsramen ett avdrag på intäktsramen 2016–2019.

Intäktsramarna för åren 2012–2015 fastställdes i slutet av 2016. Ei jämförde under början av år 2017 elnätsföretagens definitiva intäktsramar med intäkterna under åren 2012–2015, för att på så sätt kunna fastställa om intäktsramarna för 2016–2019 ska höjas eller sänkas och med hur mycket.

Ändringar inför perioden 2020–2023

Ei fick i uppdrag av regeringen att under 2017 föreslå förändringar i den nuvarande regleringsmodellen.

I oktober samma år lämnade Ei in sitt förslag till reglering av intäkter från elnätsverksamhet för perioden 2020–2023. Den föreslagna regleringen riktade in sig mot efterhandsreglering, där stora skillnader före respektive efter perioden kan förekomma. Förslaget skickades ut på remiss till i början av januari 2018. Under våren 2018 kom lagrådsremiss och Lagrådets yttrande, båda i mars, följda av regeringens proposition den 12 april.

Den 15 augusti 2018 presenterade regeringen en ny lagstiftning som innebär en kraftig minskning av elnätsföretagens intäkter för perioden 2020–2023, med en tillåten avkastning som skulle hamna på ungefär hälften av rådande räntenivå. Förordningen publicerades den 22 augusti 2018. Läs om den nya förordningen på Ei:s webbplats.

Förvaltningsrätten i Linköping gav elnätsföretagen rätt att föra underskotten från tillsynsperioden 2012–2015 vidare till tillsynsperioden 2020–2023 i domar publicerade i september 2018.

I slutet av juni 2018 kom också fyra domar i Förvaltningsrätten som gav Ei rätt angående omprövning av elnätsföretagens intäktsramar efter att några elnätsföretag överklagat Ei:s beslut om att få ytterligare ersättning för arbets- och materialkostnadspålägg. Domarna påverkar intäktsramarna för perioden 2012–2015.

Mer om regleringsmodellen

Energimarknadsinspektionens beslut om intäktsramar fattas på basis av elnätsföretagens beräknade prognoser om bland annat hur elnätet kommer att utvecklas under reglerperioden, vilka investerar som behöver göras och i vad. En omprövning av beslutet kan ske efter reglerperiodens slut, en­ligt samma beräk­ningsmetod men då på basis av verkliga siffror och inte elnätsföreta­gens prognoser.

Beräkningen av intäktsramen bygger på fyra delposter:

  • Kapitalkostnader: kostnader för tillgångar hos företaget som används i nätverksamheten, till exempel själva elnätet.
  • Löpande påverkbara kostnader: kostnader för ändamålsenlig och effektiv drift av nätverksamheten – till exempel driftkost­nader för anläggningar, mätning, över­vakning, rapportering, nätplanering, fordon och administrativa system.
  • Löpande opåverkbara kostnader: kost­nader för överliggande nät (till exempel regionnätet), skatter och myndighetsav­gifter.
  • Kvalitet: förbättring eller försämring av elkvaliteten medför tillägg respektive av­drag i elnätsföretagens intäktsram. Elkvaliteten handlar huvudsakligen  om hur många och långa elavbrott det blir.

Läs frågor & svar om elnätsavgift och elnätsreglering här.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Ronald Liljegren

Ronald Liljegren

Chefsjurist
Enhet: Medlemsdialog och juridik
Telefon: 08-677 26 50
E-post: ronald.liljegren@energiforetagen.se