Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Elavbrott

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

Huvudinnehåll

Elavbrott kan inträffa, även om elnätsföretagen gjort rejäla arbetsinsatser för att minska riskerna genom ombyggnader av elnäten. Vid elavbrott på över 12 timmar har kunden rätt till ersättning.

Sedan millennieskiftet har över 50 000 km elnät grävts ner för att minska risken för elavbrott, till exempel när det stormar. Men elavbrott inträffar trots allt och ungefär hälften av alla elkunder drabbas av elavbrott under ett normalt år. Oftast sker elavbrotten när kraftiga vindar slår till. Den svenska medelkunden hade år 2015 elavbrott på i storleksordningen 118 minuter under hela året. År 2014 var motsvarande siffra 84 minuter.

Ellagen skärptes den 1 januari 2006 efter stormen Gudrun, som härjade 2005. Då utformades den så kallade 24-timmarsgränsen, med ett funktionskrav på elnätet som säger att inga elavbrott får vara längre än 24 timmar. År 2011 trädde detta i kraft i Ellagen. Redan från år 2006 började dock avbrottsersättning betalas ut till kunder som drabbats av elavbrott på över 12 timmar.

Principen är att drabbad kund efter 12 timmar får en ersättning som motsvarar 12,5 procent av den årliga elnätskostnaden – dock minst 900 kronor. För längre elavbrott följer avbrottsersättningen en trappa med ökad ersättning för varje tolvtimmarsperiod. Hos Konsumenternas energimarknadsbyrå finns information om ersättningen.

Svenska kraftnät styr och övervakar elsystemet

Myndigheten Svenska kraftnät har så kallat systemansvar för el i Sverige. Det innebär ett övergripande ansvar att upprätthålla den kortsiktiga balansen mellan produktion och användning av el. Om elsystemet inte är i balans finns risk för störningar och elavbrott. Svenska kraftnät styr och övervakar Sveriges elsystem dygnet runt i sina kontrollrum. Aktuell effektsituation och driftläge övervakas hela tiden.

Vid driftstörningar i elsystemet, oplanerade händelser som gör att kraftstationer eller ledningar plötsligt kopplas bort från nätet, behöver Svenska kraftnät snabbt ge signal om att starta produktion för att upprätthålla balans mellan produktion och elanvändning eller för att avlasta stamnätet. Det finns särskilda kraftverk (produktionsreserver) som kan starta vid sådana händelser.

Det finns risk för effektbrist i elsystemet när efterfrågan på el blir mycket hög, till exempel vid sträng kyla, samtidigt som produktionen och importen inte räcker till för att tillföra den el som behövs. Svenska kraftnät ansvarar för en effektreserv som ska minska risken för en situation med effektbrist.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, erbjuder också nyttig information vid skarpt läge. Myndigheten har en krisberedskap för samhällsviktig verksamhet med information om el. Här beskrivs till exempel Styrel som är ett planeringssystem för prioritering av samhällsviktiga elanvändare vid en planerad eller plötsligt uppkommen kortvarig elbrist i Sverige. Energimyndigheten ansvarar för genomförandet och Svenska kraftnät är den myndighet som får besluta om frånkoppling av el vid en sådan situation.

Abrottsrapportering för elnätsföretag

Från 1 januari 2008 ska uppgifter om alla långvariga och omfattande elavbrott rapporteras till Energimarknadsinspektionen, Ei.

Enligt föreskrifterna ska uppgifter om följande händelser rapporteras till  Ei senast 14 dagar efter att störningen avhjälpts:

  • Avbrott som varar längre än 24 timmar och berör fler än 1 000 abonnenter eller mer än 25 procent av ett elnätsföretags uttagspunkter.
  • Avbrott som varar längre än 12 timmar och berör fler än 10 000 abonnenter  eller mer än 50 procent av ett elnätsföretags uttagspunkter.
  • Avbrott som varar längre än 2 timmar och berör fler än 100 000  abonnenter.

Från och med den 1 januari 2011 ska dessutom alla elnätsföretag en gång per år rapportera både korta avbrott (upp till 3 minuter) och långa avbrott (längre än 3 minuter) som inträffat under föregående år. Denna rapportering ska ske på  kundnivå.

Rapportering till Ei görs här