Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Elanvändning

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

Huvudinnehåll

I Sverige använder vi förhållandevis mycket el per person och år. Det beror på vårt nordliga läge med kalla vintrar kombinerat med en elintensiv basindustri. Vi använder cirka 15 000 kWh el per invånare och år, och ligger därmed högt internationell sett.

År 2017 använde Sverige preliminärt nästan 141 TWh el (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar).  Det var i stort sett lika mycket som användes året före. Sverige har relativt mycket elvärme, drygt 30 TWh totalt, varav två tredjedelar är beroende av temperaturen utomhus. Vid en jämförelse mellan olika år måste därför hänsyn tas till temperaturvariationer mellan åren. Ta del av mer information och energistatistik i Energiåret 2017

Elanvändningens utveckling hänger samman med tillväxten i samhället. Fram till och med år 1986 ökade elanvändningen snabbare än bruttonationalprodukten, BNP. Åren 1974 till 1986 berodde detta till stor del på ökad elvärmeanvändning. Sedan år 1993 har dock elanvändningen ökat i långsammare takt än BNP. Sverige har en stor andel elintensiv industri. Den totala elanvändningen är därför beroende av konjunkturläget i dessa branscher.

El har olika användningsområden:

  • Inom hushåll till exempel belysning, hushållsapparater, tv, datorer och ibland uppvärmning.
  • Inom den elintensiva industrin såsom papper & massa, järn & stål, kemiindustrin, aluminiumtillverkning och drift av gruvor.
  • Inom näringslivet i övrigt för produktion av varor, belysning, kylning, uppvärmning, datorer och annat.
  • Inom servicenäringen till skolor, sjukhus, vägbelysning och service som banker och handel.
  • Inom transporter, främst i form av spårbunden trafik.

Elanvändningen varierar i flera dimensioner

Det finns stora variationer i elanvändning mellan olika användningsområden. Störst är användningen inom industrin samt i bostads- och servicesektorn. Båda dessa områden har relativt sett en högre elanvändning än övriga områden.

Vidare varierar elanvändningen mellan olika delar av landet och mellan stad och landsbygd. Elanvändningen varierar också i tiden där det finns skillnader mellan olika år, mellan månader och veckor över året, mellan olika veckodagar samt under dygnets timmar.

Elanvändningen i framtiden

El får en alltmer central och viktig roll i framtiden för att minska samhällets utsläpp av koldioxid. Storleken på elanvändningen påverkas bland annat av fler eldrivna fordon som regelbundet ska laddas, av att industriprocesser som idag använder fossila bränslen istället elektrifieras, eller när ny elintensiv indsutri så som stora serverhallar etablerar sig i Sverige. Effektiva lösningar baserade på el ger i de flesta fall dessutom en betydande energieffektivisering. I ett elfordon minskar till exempel energianvändningen med upp till 60–70 procent.

Lagring av energi i olika former kan väntas bli vanligare. Det påverkar elbalansen så till vida att mer el än vad elanvändningen kräver vid ett visst tillfälle kan produceras och lagras. Syftet är sedan att utnyttja den lagrade elen i stunder när elanvändningen är hög - till exempel en kall vinterdag. Lagringen blir på så vis ett sätt att jämna ut toppar i elanvändningen.

Norden har tillgång till förnybara energiresurser och energikällor för att producera koldioxidneutral el. Det gör det billigare för EU att gå mot ett klimatneutralt samhälle genom export av el från Norden till EU. Sveriges och EU:s klimatambitioner måste gå hand i hand med utvecklingen i omvärlden. I december 2015 enades världens länder om ett nytt klimatavtal, där den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader. Avtalet trädde i kraft i november 2016 och ska börja gälla senast år 2020.