Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Elproduktion

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

Huvudinnehåll

Den el som produceras i Sverige är till 98 procent fossilfri vilket innebär mycket låga klimatutsläpp. De olika kraftslagen samspelar med varandra på så vis att de som är oberoende av vädret, det vill säga vattenkraft, kärnkraft och biokraft balanserar de väderberoende kraftslagen som sol och vind.

I Sverige produceras totalt sett under ett år normalt mellan 140 och 150 TWh el (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar). Den största delen av elproduktionen kommer från kärnkraft som inte är förnybar men har mycket låga klimatutsläpp, till skillnad från produktion med fossila bränslen. Den förnybara elproduktionen består av vattenkraft, biobränsleeldade anläggningar, vindkraft och i växande omfattning solceller. De olika produktionsslagen har olika egenskaper och samverkar i vårt elsystem.

Fossila bränslen finns främst i några få kraftvärmeanläggningar men det finns även fossileldade anläggningar (kol, olja, naturgas) som en del av effektreserven. Totalt utgör den fossila delen av vår elproduktion bara någon procent.

Vattenkraft – en förnybar kraftkälla med stor reglerförmåga

Vattenkraften är förnybar och har ytterst låga utsläpp av klimatgaser. Den svarar för en stor andel av Sveriges totala elproduktion. Vattenkraften är planerbar och kan parera för svängningar i såväl annan kraftproduktion, som varierad elanvändning. Denna förmåga att anpassa produktionen är mycket värdefull för elsystemet. Vi säger att vattenkraften är reglerbar.

Vattenkraften använder vatten som bränsle. Vatten från regn och snö kan lagras i magasin och produktionen kan ske när efterfrågan på el är störst. Under vintern, när elanvändningen är hög, används vattnet och magasinen töms. När snön smälter på våren fylls magasinen igen. Dessutom fyller regn och snö magasinen kontinuerligt under året. Allt vatten kan dock inte lagras och därför produceras el i vattenkraften också under hela året.

Hur mycket el som vattenkraften kan producera beror på nederbörden. År med lite nederbörd, så kallade torrår, kan produktionen bli nedåt 50 TWh, medan våtår kan ge upp emot 80 TWh.

Kärnkraft – en stor del i vår elförsörjning

Kärnkraften har funnits sedan 1970-talet. I ett kärnkraftverk kan el produceras med mycket låga klimatutsläpp med uran som bränsle i reaktorerna. Det finns tio reaktorer på tre platser i Sverige; Forsmark i Uppland, Oskarshamn i Småland och Ringhals i Halland. Det använda bränslet tas om hand och mellanlagras i Oskarshamn. Ett slutförvar av detta bränsle och annat så kallat högaktivt avfall planeras att byggas nära Forsmark.

Kärnkraftverken producerar vid full effekt under större delen av året med undantag för produktionsuppehåll under sommaren för underhållsarbete och bränslebyte.

Sedan några år tillbaka har större ombyggnationer och moderniseringar skett vilket krävt längre produktionsstopp. Ombyggnaderna ska bland annat ge mer tillgänglig elproduktion. Kärnkraften producerar ett normalår mellan 60 och 65 TWh el.

Kraftvärme – kraft som följer ett värmebehov

I kraftvärmeverk produceras både el och värme, vilket är det effektivaste sättet att utnyttja energin i bränslet. Samtidigt producerar kraftvärmeverket el endast när värmen efterfrågas eftersom produktionen av el och värme sker samtidigt i samma process. Värmebehovet kan vara fjärrvärme under den kalla tiden på året, eller ett ångbehov inom industrin till exempel för torkning av papper. Kraftvärmeverken finns ofta i eller nära städer.

Kraftvärmen producerar normalt mellan 13 och 18 TWh el per år. Läs mer om kraftvärme här

Vindkraft – kompletterande förnybar kraft

Vindkraften är en förnybar kraftkälla med vinden som "bränsle". Vindkraftverk finns över hela landet och elproduktionen från vindkraft har ökat rejält de 15 senaste åren (undantaget år 2016) och ligger i början av år 2017 på cirka 16 TWh i årlig elproduktion.

Vinden är varierande i styrka och kan inte lagras. Vindkraften kan därmed inte garantera att el alltid produceras, vilket kan medföra viss risk när elanvändningen är hög. Vindkraften är därför beroende av ett annat, planerbart, produktionsslag, till exempel vattenkraft eller biokraft, som kan komplettera produktionen för att möta efterfrågan.

Elnätets frekvens signalerar obalans – effekt och energi behövs

Elproduktionen måste alltid och i varje ögonblick vara lika stor som elanvändningen. Annars finns risk för elavbrott. En del av vår elanvändning kan vid behov delvis täckas av elproduktion i ett grannland, via överföringsledningar och kablar mellan länderna. På motsvarande sätt kan en del av Sveriges elproduktion exporteras om den inte behövs för att hålla balansen i det svenska elsystemet.

Det är frekvensen i elnätet som signalerar om det är obalans i systemet. Sjunker frekvensen under 50 Hz så ökar vi elproduktionen, och tvärtom om frekvensen överstiger 50 Hz. För att hålla balansen i elsystemet måste elproduktionens effekt, som mäts i MW (Megawatt = tusen kilowatt) vara lika stor som effekten i elanvändningen. Elen måste produceras exakt samma sekund som den behövs.

För elsystemet räcker det dock inte att det finns kraftverk eller importerad el med tillräcklig effekt för stunden. Det måste också finnas bränsle (vatten, vind, uran, biobränslen etcetera) som räcker för att täcka det energibehov som elsystemet har över tiden.

Elanvändningen i Sverige är vanligen mellan 135 och 145 TWh.

Kontakta mig om du vill veta mer

Henrik Wingfors

Enhetschef
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 26 73
E-post: henrik.wingfors@energiforetagen.se