Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Kärnkraft

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

Foto: OKG

Huvudinnehåll

Kärnkraften minskar i Sverige de närmaste åren men ökar globalt, framförallt i Asien. Kärnkraften är inte förnybar men inte heller fossil och en av fördelarna är att den bara ger upphov till minimala utsläpp av växthusgaser. Fjärde generationens kärnkraft är en ny teknik som det forskas mycket kring.

Olika länder har valt helt motsatta vägar för kärnkraftens framtid. I exempelvis Finland och Storbritannien byggs nu nya kärnkraftverk. I Tyskland och Schweiz bestämde politikerna efter olyckan i japanska Fukushima att kärnkraften ska avvecklas helt, men Schweiz röstade sedan nej till avveckling av kärnkraften i slutet av år 2016. Samtidigt byggs fler än 60 nya reaktorer runt om i världen.

Stabiliserar elsystemet – låga klimatutsläpp

Dagens kärnkraftverk drivs genom klyvning av atomkärnor, vanligen uran, vilket ger ifrån sig energi som värmer upp vatten till ånga under högt tryck. Ångan driver turbiner som producerar el. Turbinerna i kärnkraftverken är mycket stora, tunga och roterar väldigt snabbt, vilket stabiliserar hela det svenska elsystemet genom att de bidrar med så kallad svängmassa. Utan dem skulle risken för stora variationer i elnätets frekvens öka med risk att påverka känslig elektrisk utrustning.

Ett enda stort kärnkraftverk kan göra lika mycket el under ett år som närmare 1 000 moderna vindkraftverk. Kärnkraften orsakar bara marginella utsläpp av klimatgaser, i likhet med vattenkraft, vind- och solkraft. Ur ett livscykelperspektiv är kärnkraften en av de former av elproduktion som har lägst koldioxidutsläpp.

Den största delen av kärnkraftens miljöpåverkan sker vid framställningen av bränslet. Vid uranbrytning uppstår en lokal förändring av landskapet som vid vilken annan gruvbrytning som helst.

Utnyttjande av kärnkraft ställer mycket höga krav på säkerhetstänkande under drift. Dessutom ett ansvarstagande för det använda radioaktiva kärnbränslet som måste förvaras avskilt under mycket lång tid. Trots kärnkraftens goda klimategenskaper diskuteras den, framför allt när det gäller olycksrisker och hur man ska ta hand om kärnavfallet på ett säkert sätt.

Till skillnad mot vattenkraften lämpar sig inte kärnkraften för att snabbt ändra sin elproduktion. Kärnkraften är alltså svår att använda för att kompensera för variationerna i den väderberoende vind- och solkraften, eller förändringar i elanvändningen. Ungefär en gång om året stängs reaktorn av – oftast på sommaren – för att genomföra service, moderniseringar och för att fylla på med bränsle.

Tio svenska reaktorer blir snart sex

Kärnkraften har varit en het politisk fråga under många år, och efter en folkomröstning år 1980 beslöt riksdagen att kärnkraften skulle avvecklas senast år 2010. Men i början av 2000-talet svängde politiken och avvecklingsplanerna ströks. Det har lett till att kärnkraftsägarna investerat kraftfullt i moderniseringar, säkerhetshöjande åtgärder och prestandahöjningar i flera av kärnkraftverken, som gör att dessa ska kunna drivas till 2040-talet.

Sverige har tio kärnkraftsreaktorer i drift som producerar ungefär en tredjedel av den el som vi använder. De finns i Forsmark norr om Uppsala, Ringhals söder om Göteborg och i Oskarshamn. Anledningen till att de ligger vid kusterna är att de använder havsvatten som kylmedel.

De svenska kärnkraftverken byggdes under 1970- och 80-talen. Fyra av reaktorerna – två i Oskarshamn och två i Ringhals – läggs ner av ekonomiska skäl till år 2020, medan två reaktorer i Barsebäck i Skåne stängdes redan för drygt tio år sedan och ska nu rivas.

Säkerhet i fokus – utveckling av tekniken pågår

Säkerhetsfrågorna har högsta prioritet eftersom reaktorerna innehåller radioaktiva ämnen. Kraven på säkerhet i kärnkraftverk är höga eftersom en olycka skulle kunna få stora konsekvenser. Avfallet måste lagras i minst 100 000 år och i Forsmark förbereds för en förvaringsplats för avfallet, ett djupförvar för högaktivt avfall, 300–500 meter ner i berggrunden.

Utveckling pågår av fjärde generationens kärnkraft, som kan använda delar av den nuvarande kärnkraftens avfall som bränsle. Fjärde generationens kärnkraft är ett helt nytt koncept som också innefattar ett helt nytt säkerhetstänkande och nya regelverk. Andra utvecklingsvägar finns utöver fjärde generationens kärnkraft. Ett sätt att stärka säkerheten är att bygga självkylande reaktorer, men än så länge finns bara några få reaktorer med den lösningen. En annan pågående utveckling är att rektorerna blir mindre vilket minskar kostnaderna och gör att de lättare kan ansluta till elnäten.

Kärnkraften förväntas fortsatt spela en roll i såväl Sveriges som världens energiförsörjning, inte minst av klimatskäl.

Statistik från över 40 års kärnkraftsdrift i världen finns i IAEA:s Power Reactor Information System, PRIS.