Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Solkraft

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

Huvudinnehåll

Trots att Sverige ligger långt norrut har vi förvånansvärt bra lägen för solel. I norra Mellansverige finns anläggningar som producerar lika mycket, eller till och med mer räknat per år, än vissa anläggningar på kontinenten. Bättre möjligheter att lagra energi öppnar för ett ökat inslag av solceller i energisystemet.

För att vi ska kunna använda solenergi krävs förstås att solen skiner. Även om vi ibland kan tvivla på det under våra ofta regniga somrar, har Sverige många bra lägen för att fånga energin från solen för elproduktion i solceller. Intressant nog är en del av produktionen i norra Mellansverige som bäst i mars–april. Orsaken är främst att solcellerna kan utnyttja snöreflektioner och att solcellernas effektivitet är högre vid kyla. Detta är positivt eftersom vårfloden knappast kommit igång då, samtidigt som elbehovet är stort.

En tumregel är att varje installerad kilowatt, kW, solceller i Sverige årligen ger cirka 1 000 kilowattimmar, kWh, el och att detta behöver en yta på cirka 7 m2. Vid slutet av 2016 fanns det omkring 200 Megawatt, MW, (200 000 kW) solceller installerade i Sverige. De stod för knappt 0,2 procent av den svenska elen.

Det finns politiska ambitioner att öka produktionen och Energimyndigheten har tagit fram en solenergistrategi som räknar med att produktionen kan öka till mellan 7 och 14 TWh (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar).

Ljusenergi blir el

I solcellerna omvandlas ljusenergi direkt till el. Solcellerna utnyttjar ämnen, så kallade halvledare som kisel, som tar upp ljusets energi och omvandlar det till rörliga laddningar. Positiva och negativa laddningar drivs åt varsitt håll i solcellen, så att en elektrisk spänning uppstår mellan cellens fram- och baksida. Denna spänning utnyttjas för att producera el.

Forskningen blir allt mer intensiv och solceller får bättre verkningsgrader och görs av billigare material med mindre miljöpåverkan. De solceller som används i början av 2017 har en verkningsgrad på cirka 20 procent men i laboratorium har solceller testats med mer än dubbelt så hög verkningsgrad. En spännande materialgrupp är perovskiter, där forskningen startade på allvar så sent som 2013. Dessa solceller har redan uppnått ungefär samma verkningsgrad som motsvarande kiselbaserade solceller, som är vanligare på marknaden.

Sjunkande kostnader – flera stöd

Trots att kostnaderna för solceller har sjunkit med cirka 80 procent de senaste tio åren och fortsätter nedåt är det med dagens priser svårt att i Sverige räkna hem en investering på kort tid, även med de stöd som finns.

Förutom stödet genom elcertifikatsystemet, som omfattar även annan förnybar elproduktion, har solceller två särskilda stöd. Det ena är ett investeringsstöd på maximalt 20 procent (alternativt ROT-bidrag) och det andra ett skattebidrag på 60 öre för varje kilowattimme som matas in i det allmänna elnätet. Det finns även ett investeringsstöd för lagring av solel. Stödet är på högst 60 procent av kostnaderna för lagringssystemet och har ett takbelopp på 50 000 kronor.

I andra länder har det under år 2016 genomförts flera extremt billiga upphandlingar av solenergiprojekt. Ett exempel är det projekt i Chile som hösten 2016 upphandlades för cirka 26,4 öre/kWh, vilket kan jämföras med att anbuden för koleldad produktion i samma upphandling låg på cirka 48 öre/kWh. I Sverige är motsvarande siffra från cirka 50 öre/kWh till strax över en krona, beroende på placering och storlek på anläggningen.

Bättre lagringsteknik öppnar för mer solkraft

Trots den starka utvecklingen av både teknik och pris bedömer Energiföretagen Sverige att solceller knappast är ett storskaligt alternativ för Sverige, innan det finns möjligheter till bättre lagring av energi från sommarhalvåret till vintern. En av orsakerna är att en stor mängd solceller i systemet ger stor överproduktion på sommaren, vilket ger låga priser då. Det minskar intäkterna och därmed viljan och intresset för att investera. Samtidigt ger solen i nuläget mycket små tillskott när vi har ett extra stort behov av elenergi under den mörka och kalla vintern.

Eftersom produktionen från solceller från stund till stund kan variera mycket snabbt, förutom de regelbundna variationerna – dag/natt och sommar/vinter – ställer det krav på att det samtidigt finns balanserande krafter i elnäten. Därför är det till exempel viktigt att behålla eller helst öka vattenkraftens reglermöjligheter.

Energiföretagen Sverige följer utvecklingen av solkraft noga, trots att tekniken idag inte påverkar vårt elsystem mer än marginellt. I takt med att utbyggnaden blir större kommer också effekterna på kraftsystemet och kraven på elnätet öka, liksom nödvändigheten att kunna parera de svängningar i elproduktion som beror på variationer i hur solen lyser.