Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Vindkraft

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

Huvudinnehåll

Sverige har goda förutsättningar för vindkraft, inte minst eftersom vi har en lång kust där vindarna är starka. Vindkraften har vuxit kraftigt de senaste åren och levererar nu ungefär 10 procent av den el vi använder i Sverige.

Förr i tiden var det vanligt att ta vara på vindens energi. I Sverige var väderkvarnar en vanlig syn runt om i landet, och vid förra sekelskiftet fanns det cirka 2 000 väderkvarnar bara på Öland. Från 1800-talet tog ångkraften över och väderkvarnarna är idag tagna ur drift sedan länge, och en del av vår kulturhistoria som värnas av många. Nu är vindkraften tillbaka, men i en helt annan form. Det beror på att vindkraften är förnybar och en av lösningarna när det gäller att ersätta fossila bränslen för elproduktion och minska utsläpp av klimatgaser.

Antalet vindkraftverk i världen har ökat mycket snabbt de senaste åren och utan dem hade utsläppen av klimatgaser från elproduktion varit större. Enligt Global Wind Energy Council fanns 433 GW (Gigawatt = miljoner kilowatt) vindkraft installerade i slutet av år 2015 och en prognos på att cirka 500 GW skulle finnas i slutet av 2016. Som jämförelse var den svenska vindkrafteffekten 6 GW i slutet av år 2015 och hela den svenska effekten, alla kraftslag inräknade, knappt 40 GW.

En allt större del av svensk elproduktion

För tio år sedan fanns bara några hundra vindkraftverk i Sverige, i början av år 2017 är de fler än 3 300 stycken. Det finns vindkraftverk i stora delar av Sverige, framförallt längs kusterna och på andra ställen med bra vind, och det byggs ofta flera vindkraftverk tillsammans i en ”vindkraftspark”. Sveriges största vindkraftspark heter Lillgrund och ligger till havs, en bit söder om Öresundsbron. Den har 48 vindkraftverk med en sammanlagd årsproduktion på cirka 330 gigawattimmar, GWh, vilket är ungefär lika mycket som ett medelstort vattenkraftverk.

Vindkraften har på några år gått från att stå för en obetydlig del av elproduktionen till att producera mer än tio procent av den el vi använder i Sverige. Och det kommer mer, inte minst eftersom det bestämts att stödet till förnybara energikällor ska öka.

Tyskland och Spanien är de länder som använder mest vindkraft i Europa, räknat i installerad effekt. Vindkraften i dessa länder utgör en tredjedel respektive en sjättedel av vindkraften i Europa. Den globala ledaren är Kina, som har över en tredjedel av världens installerade vindkraftskapacitet. I Danmark kommer 40 procent av all elproduktion från vindkraft, vilket är den högsta andelen i världen.

Vindkraftens miljöpåverkan

Vindkraften ger inga utsläpp till naturen under drift och lämnar inget miljöfarligt avfall efter sig. Marken kan dessutom lätt återställas. Vindkraftens miljöfrågor handlar mer om negativa effekter på landskapsbilden. Den kan påverka naturvärden på andra sätt – exempelvis fågellivet – och valet av plats är därför viktigt. När en plats väljs för att bygga vindkraft ska påverkan på både naturvärden och upplevelsevärden för friluftslivet vägas in liksom givetvis påverkan på omkringliggande bostäder.

En möjlighet är att anlägga vindkraftverk till havs, där det blåser oftare och vinden är starkare. Det är dock dyrare att bygga och underhålla vindkraft till havs än på land.

Större och effektivare

Tekniken för vindkraftverk har utvecklats snabbt, med högre torn och större, effektivare turbiner. Genom att göra vindkraftverken större kan de producera betydligt mer el trots att bladen roterar långsammare än på små verk.

En utmaning med vindkraften är att vinden varierar. När det inte blåser måste elen komma någon annanstans ifrån. Sverige har unika förutsättningar att klara det utan att använda kraftverk med fossila bränslen, eftersom vi har mycket vattenkraft. Vattenkraften är reglerbar och vattnet kan lagras i dammar och användas för elproduktion vid tidpunkter när det inte blåser.

Vindkraften har sedan år 2003 fått ekonomiskt stöd genom systemet med elcertifikat och det har möjliggjort den snabba utbyggnaden. Elcertifikatsystemet innebär att den som använder en kilowattimme el betalar några ören till den som investerat i vindkraft, eller annan förnybar energi. Numera har kostnaderna för att bygga vindkraftverk minskat. Utbyggnaden av vindkraft avmattades något under 2016 eftersom den varit större än vad elcertifikatsmarknaden efterfrågat.

Det tar i genomsnitt över två och ett halvt år att få tillstånd att anlägga ett vindkraftverk, bland annat för att utreda påverkan på miljön. Energimyndigheten jobbar för att den tiden ska kortas till ett halvår.

 

Visste du att det blåser mer under den kalla delen av året. Vindkraften producerar därför som bäst när elen behövs som mest.

Kontakta mig om du vill veta mer

Gunnar Fredriksson

Ansvarig förnybar el och elfordon
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 26 22
E-post: gunnar.fredriksson@energiforetagen.se