Vanliga frågor

Hur mycket el en elbil drar beror på många faktorer, bl a bilens vikt, hastighet och trafikförhållanden (start & stopp). Dessutom spelar utomhustemperaturen in om bilen skall värmas med el eller kylas via luftkonditionering. Ofta anges elförbrukningen till ca 2 kWh/mil, men förbrukningen kan vara både högre och lägre beroende på bilmodell. Hur långt en elbil kan köra på en laddning bestäms av körförhållanden och av batteriets storlek. Det bilar som finns idag går mellan 10 och 20 mil på en laddning. Den dagliga körsträckan för våra personbilar är ofta ganska kort. Man brukar säga att körsträckan är kortare än 5 mil 70 – 80 % av den tid vi använder bilen.  Det betyder att elbilens begränsade körsträcka troligen mer än väl räcker till i de flesta situationer.
Laddhybriden är försedd med ett batteripaket (ca. 5-16 KWh) som kan laddas med el  från vägguttaget. Laddhybriden kan köra en kortare sträcka på enbart el, vanligen 2-8 mil. Förbränningsmotorn användas då bara vid långfärder, dvs. när batterikapaciteten inte längre räcker till eller laddningsmöjlighet saknas.

Om du laddar hemma, så beror priset per kWh på elnätsavgift och det elhandelsavtal som du har, tillsammans med skatterna på elen. Priset per kWh i Sverige varierar över tiden och mellan olika avtal och elhandlare. Generellt sett kostar det 2-3 kr per mil att köra en elbil om du laddar hemma. Den exakta kostnaden beror på hur mycket elmotorn förbrukar och ditt elavtal.

I framtiden kommer det att finnas offentliga laddstationer på en rad olika platser. Priset att ladda där kommer troligen att variera efter bl a läge och kunders betalningsvilja. Man kan också tänka sig att priset för laddning ingår i t.ex. parkeringsavgiften. Snabbladdning av batteriet på kort tid kommer troligen att vara dyrare ”per mil” än långsammare laddning.

Existerande infrastruktur, t.ex. jordade uttag på parkeringsplatser och garage, gör det möjligt att ladda billigt jämfört med länder som måste bygga ut en helt ny publik laddinfrastruktur. Erfarenheter visar att det är att se som en nödlösning och inte permanent lösning.

Laddningstiden bestäms framför allt av två faktorer. Lite förenklat – vilken säkring man har och om man laddar med 1-fas eller 3-fas. Sedan avgör givetvis batteriets storlek hur mycket energi som kan lagras. Vanliga vägguttag är i hemmet är normalt 1-fas 10 ampere säkring. Att ladda hemma över natten kommer att bli vanligt. Att ladda för ca 10 mils körning (20 kWh) tar ca 10 timmar. I tabellen nedan anges hur många mil som kan köras efter 1 timmes laddning beroende på säkring och om det är 1- eller 3-fas.

Trefasladdning på höga amperetal (över 25 A) är knappast aktuellt i hushåll och det finns få elfordon på marknaden som tar trefasladdning. Tabellerna är i dessa delar räkneexempel.

Det kan tyckas ta lång tid att ladda en elbil jämfört med att tanka en vanlig bil för samma körsträcka, men laddning är tänkt att ske medan bilen ändå står parkerad.

För dem som bor i villa så rekommenderar vi att man installerar en enklare laddbox eller laddutrustning i enlighet med standarden ”mode 3 typ 2” under förutsättning att fordonet man köper fungerar med denna standard.

För de som saknar tillgång till garage eller egen parkeringsplats med laddmöjlighet, oftast i stadsmiljö, kan det bli fråga om att sätta upp laddstolpar längs vissa gator eller på parkeringsplatser. I vissa fall kan det vara möjligt att ladda bilen medan man står parkerad på sin arbetsplatsparkering. (Det är troligt att sådan laddel måste förmånsbeskattas.)

En rimlig gissning är att vi kommer att ser mer av laddstationer t.ex. i parkeringshus, längs vissa gator, infartsparkeringar och vid stormarknader. Redan idag finns det offentliga laddstationer som en del av demonstrationsprojekt. Fler aktörer, utöver elbolag, visar intresse för att bygga laddstationer.

För s.k. snabbladdning (under 15 minuter) finns det ännu inte allmän tillgång till laddstationer i hela landet, men på några platser i storstäderna Stockholm, Malmö och Göteborg och t.ex. i Jämtland har man varit tidigt ute och satt upp snabbladdningsstationer.

Ett program för stöd till laddinfrastruktur administreras av Naturvårdsverket, det s.k. klimatklivet. Läs mer om detta.

Hela transportsektorn använder drygt 100 TWh årligen, varav personbilarna ca 45 TWh. Om alla personbilar i Sverige (ca 4,4 miljoner) ersattes med laddhybrider och elbilar, så skulle det krävas ca 13 TWh, alltså en avsevärd energieffektivisering. Hela årliga svenska elanvändningen uppgår till ca 140 TWh/år.

Det är inte sannolikt att ett sådant massivt teknikskifte sker de närmaste åren.

Utfasningen av den vanliga glödlampan spar cirka 2 TWh el årligen. Den elen räcker till ungefär 670 000 elfordons årliga körning.

(I räkneexemplet beräknas bilarna dra 2 kWh/mil och körs ca 1500 mil/år.)

Ja, det svenska elnätet är i grunden mycket väl utbyggt. Vid större utbyggnader av laddmöjligheter kan man dock behöva förstärka elnäten lokalt.

Med intelligent teknik kan på sikt också dygnsladdning styras att ske lite senare på kvällen och på natten när elanvändningen är lägre. På så vis kan överbelastning av elnätet i form av effekttoppar undvikas.

Innan du till vardags hemma i garaget börjar ladda din elbil, så bör du låta en fackman se över anläggningen, ledningarna och säkringarna. Oftast har inte det jordade uttaget i garaget använts annat än undantagsvis för att t.ex. dammsuga eller borra och det är en annan sak att belasta det varje natt med laddning av sin elbil. Erfarenheterna är att detta inte är lämpligt som en permanent lösning. Det går att använda ungefär som att det går att köra på ett reservhjul men det är inte lämpligt på längre sikt. Av den anledningen rekommenderar energibranschen standarden ”mode 3 typ 2”.

När du köper en elbil eller laddhybrid bör du kontrollera med återförsäljaren om det följer med vissa krav på laddning av just din modell. Det förekommer att en s.k. laddbox rekommenderas vilken alltså måste installeras innan du börjar ladda hemma i garaget.

Laddboxar bör följa den europeiska standard som den svenska elbranschen, svenska bilbranschen och ledande laddstationstillverkare överenskommit för användning i Sverige. Den kallas ”mode 3 typ 2” och har nummer IEC 61851-1

Den 1 juli 2012 infördes nya regler som förenklar för utbyggnad av laddstationer. Sammanfattningsvis så innebär de nya reglerna att en aktör kan ansluta en grupp laddstationer på ett och samma elabonnemang, t.ex. längs en gata eller på en fristående parkeringsplats. Antalet laddstationer begränsas av att detta endast får ske inom lågspänningsnätet (<1000V).

Det beror förstås på vindkraftsverkets storlek och bilarnas laddbehov.

I exemplet nedan utgår vi från att en personbil körs ca 1500 mil/år och drar 2 kWh/mil.

Ett vindkraftverk på 2 MW levererar ca 5 GWh/år. Ett vindkraftverk skulle därför kunna försörja ca 2000 elfordon årliga laddbehov. Det betyder att 600 000 elbilar skulle behöva ca 360 medelstora vindkraftverk för sitt årliga laddbehov.

Det går idag att bygga vindkraftverk på upp till 5 MW. Sexhundra stycken stora - 5 MW - havsbaserade vindkraftverk skulle i princip kunna försörja hel svenska personbilsflottan med el.

All energiproduktion innebär koldioxidutsläpp sett ur ett livscykelperspektiv.

Man kan resonera så här: Det finns stora skillnader mellan olika sätt att producera el och stora skillnader mellan olika länders elproduktion. I Norden är utsläppen av koldioxid i genomsnitt 100 g/kWh, medan motsvarande utsläpp i EU som helhet är drygt 400 g/kWh. Ny och effektivare teknik minskar successivt utsläppen från elproduktionen inom EU.
Som elkund kan du teckna s.k. produktspecifika elavtal (ursprungsmärkt el) och på så vis försäkra sig om att de köper el från en önskvärd energikälla, t.ex. förnybar el som innebär mycket låga utsläpp av koldioxid.

De koldioxidutsläpp som refereras till för elbilar är de utsläpp som sker vid produktionen av elen, när man väl kör bilen blir det inga utsläpp. När man pratar om utsläpp hos bensin- och dieselbilar är det dock just utsläppen vid körning som man refererar till.

Skillnaden i koldioxidutsläpp mellan en vanlig bensin- eller dieselbil och en bil som går på el varierar med andra ord. Med siffrorna ovan skulle utsläppen för eldrift landa mellan ca 20 – 80 g koldioxid/km om vi antar att elbilen drar 2 kWh/mil.

Det pågår ett aktivt samarbete mellan el- och fordonsbranschen för att ta fram en standard så att elbilarna kan laddas i alla länder. Även EU-kommissionen aktiv för att säkra att man ska kunna resa mellan olika länder utan problem med adaptrar. Här är alla parter angelägna om att komma överens. Speciella billaddningsuttag, användbara över i stort sett hela Europa är under introduktion och bedöms få stor spridning.

Det kan tänkas att motorvärmaruttag/-stolpar i många fall kan användas för laddning av elbilar, men vissa kan behöva byggas om för att passa. Jordfelsbrytare kan behöva installeras och kopplingsurfunktion förbikopplas. Svenska eluttag måste också vara barnsäkrade, t ex med petskydd, skyddslucka eller annat för att hindra åtkomst av spänningssatta delar.

Vanliga jordade stickproppar av hushållstyp (enligt lokal nationell standard) alternativt speciella billaddningsstickproppar kommer dock att kunna användas, eller båda typerna. Som framgått ovan visar erfarenheterna att ladda i ett vanligt jordat uttag fungerar som en reservlösning men inte är en bra permanent lösning.

Vi har mycket stränga krav på elsäkerhet i Sverige. Alla nya laddstationer och andra elinstallationer måste följa de gällande elsäkerhetskraven. Om vi använder installationerna som är avsedda för laddning är riskerna i princip obefintliga. Men det ställs också krav på oss själva att inte använda felaktig utrustning. Att t.ex. låta en ojordad sladd hänga ut genom fönstret och ner till elbilen, elcykeln eller elmopeden är självklart farligt.

Man bör vara medveten om att elbilsladdning ofta belastar eluttag och ledningar under längre tid och med högre ström än vad som är vanligt med hushållsapparater. Om det råder någon osäkerhet ifall befintlig elinstallations klarar elbilsladdning bör detta kontrolleras av behörig elektriker.

Laddning med mod 3 och med typ 2-kontakt (i enlighet med IEC 61851-1) är att se som en plattform som möjliggör olika funktioner men där vissa grundfunktioner alltid finns med. Grundfunktionerna är:

• Dedikerad EVSE (electric vehicle supply equipment = laddstation) permanent kopplad till växelspänningsnätet
• Spänningssättning av ladduttaget sker endast när fordonet är korrekt anslutet
• Ladduttaget görs spänningslöst direkt om anslutningen av någon anledning bryts under laddning
• Kontinuerlig övervakning av PE-ledaren (skyddsjord)
• Möjlighet till styrning av laddningsströmmen genom signalering (PWM) mellan l och fordon

När ladduttaget på laddstationen är av typ 2 kan bilar med olika fordonskontaktering (typ 1, 2 eller 3) laddas genom att ha en anpassad kabel med typ 2-kontakt mot laddstationen och antingen typ 1, typ 2 eller typ 3 mot fordonet. Typ 2 på fordonssidan är dock den standard som de europeiska bilarna kommer att följa framöver.
Vidare är det möjligt att dimensionera för 1, 2 eller 3-fas laddning med olika amperestyrka (exempelvis 10A, 16A eller 32A) och olika spänningsnivåer (230V eller 400V). Vad som är lämpligt beror på hur man tror eller vill att laddstationen ska användas. Om bilen ska stå parkerad endast en kort stund eller över natten påverkar bland andra faktorer valet av lämplig laddeffekt. Som exempel så ger laddning med 1-fas 16A och 230V en möjlig maximal effekt av ca 3,7 kW medan laddning med 3-fas och 32A ger ca 22 kW som mest, detta förutsatt att fordonet är anpassat för detta.