Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Klimatpåverkan och växthusgaser

Huvudinnehåll

Sverige har relativt sett låga utsläpp av växthusgaser, och de har minskat radikalt sedan början av 1970-talet. Detta beror till stor del på att vi byggde ut kärnkraften och minskade vår oljeanvändning. Sverige har, trots stor användning av el och värme, låga utsläpp i jämförelse med andra industriländer. Men klimatfrågan är global och det brådskar med åtgärder för att kraftigt minska de totala utsläppen i världen. Något inte minst det klimatavtal som tecknades i Paris, december 2015, visar.

En del gaser i jordens atmosfär har en förmåga att släppa igenom solens strålar och samtidigt absorbera den värmestrålning som jorden avger. Denna så kallade växthuseffekt är ett naturligt fenomen. Tack vare den är jordens medeltemperatur plus 15 grader och inte minus 18 grader, vilket vore fallet om värmen inte kunde stanna kvar i atmosfären.

De ökade mänskliga utsläppen av växthusgaser leder dock till en förändring av atmosfärens kemiska sammansättning som påverkar dess strålningsbalans.

Det finns både naturliga och naturfrämmande växthusgaser, som alla har olika stark påverkan på klimatet. Uppmärksamheten har framförallt riktats mot koldioxid eftersom halten koldioxid i atmosfären har ökat kraftigt.

Före industrialiseringen var koldioxidhalten i atmosfären cirka 280 ppm (parts per million = 1 miljondel). Sedan dess har den stigit till cirka 395 ppm och är på väg mot 400 ppm. Under år 2014 uppmättes för första gången halter på över 400 ppm på norra halvklotet. Förbränning av fossila bränslen som olja, gas och kol samt avskogning är de huvudsakliga orsakerna till att koldioxidhalten i atmosfären ökar.

Sverige har relativt sett låga utsläpp av växthusgaser, 54 Mton år 2014 (Megaton = miljoner ton) CO2-ekvivalenter (klimatpåverkande gaser omräknade till CO2), medan utsläppen i början av 1970-talet var över 100 Mton per år. Skillnaden förklaras främst i att el från kärnkraft minskat oljeanvändningen drastiskt. Sverige har, med sina cirka 4,6 ton koldioxid per capita och år, låga utsläpp i jämförelse med andra industriländer. Genomsnittet i OECD är cirka 9,9 ton per capita och år. Klimatfrågan är global och måste lösas på den nivån. De svenska utsläppen av koldioxidekvivalenter är 0,2 procent av de årliga utsläppen i världen.

Globala klimatavtal

År 1992 undertecknades ramkonventionen om klimatförändringar som sedan ledde fram till Kyotoprotokollet år 1997. Kyotoprotokollets åtagandeperiod löpte mellan åren 2008 och 2012. Under år 2015 kom världens länder överens om ett nytt globalt klimatavtal i Paris. Avtalet öppnas för ratificering den 22 april 2016.

EU enades i slutet av år 2008 om nya mål för klimatpolitiken. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 procent mellan åren 1990 och 2020. I de sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandel ska utsläppen minska med 10 procent mellan åren 2005 och 2020 i hela EU och i Sverige ska motsvarande utsläpp minska med 17 procent. Riksdagen satte upp ett nationellt mål att utsläppen i den icke-handlande sektorn (främst transporter, jordbruk, bostäder och lokaler) ska minska med 40 procent mellan åren 1990 och 2020. I de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandel ska utsläppen minska med 21 procent mellan åren 2005 och 2020. I oktober 2014 beslutade Europeiska rådet om ett nytt klimatmål för EU till år 2030, nämligen att utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent mellan åren 1990 och 2030. Samtidigt beslutades att andelen förnybar energi ska uppgå till 27 procent år 2030 och energieffektiviseringen ska vara 27 procent till år 2030.

Svenska utsläpp

Av de svenska koldioxidutsläppen kom ungefär 2,0 miljoner ton från elproduktion år 2014. Detta innebär att utsläppen per producerad kWh blev så låga som 13 g/kWh, en siffra som historiskt sett i genomsnitt har legat på 20 g/kWh. Detta motsvarar cirka 4,5 procent av de totala utsläppen av koldioxid.

Utsläppen varierar kraftigt med väderlek och tillrinning i vattenmagasinen. Koldioxidutsläppen ökade kraftigt år 2010 till stor del som en följd av den kalla vintern och den besvärliga driftsituationen i kärnkraftverken, för att år 2011 återigen minska. Internationellt sett är koldioxidutsläppen från svensk elproduktion mycket låga.

År 2013 var genomsnittet i OECD 432 g CO2 per producerad kWh el. I EU var motsvarande siffra 337 g CO2. Sverige har internationellt sett bland de lägsta utsläppen från elproduktion tillsammans med Norge och Island.

Även utsläpp av metan och lustgas förekommer från elproduktion. Utsläppen av metan från elproduktion svarade år 2014 för cirka 0,02 procent av Sveriges totala utsläpp och av lustgas för cirka 0,01 procent.

Utöver de växthusgaser som släpps ut vid produktion av el uppkommer utsläpp av växthusgasen SF6 vid läckage från elnätsanläggningar. År 2014 var den totala mängden SF6 i elnätsanläggningar 115 423 kg. Läckaget från dessa beräknades år 2014 till 394 kg eller ca 0,34 procent av den totala användningen. Läckaget har minskat men den totala användningen av SF6 har ökat på grund av omfattande utbyggnad och reinvesteringar i elnäten.