Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Vi behöver en strategi för fjärr- och kraftvärmens roll i energisystemet

Huvudinnehåll

De kommande åren riskerar uppemot 1 500 MW kraftvärme att fasas ut och ersättas med enbart hetvattenproduktion på grund av lönsamhetsproblem. Fjärr- och kraftvärmen har under den gångna mandatperioden ålagts en rad skatter och styrmedel som ensidigt försämrar konkurrenskraften gentemot andra tekniker. Resultatet blir en förvärrad effektbalans vintertid och att fjärrvärmens roll i den cirkulära ekonomi utarmas. Regeringen behöver ta ett samlat grepp om fjärr- och kraftvärmens roll i energisystemet och anpassa styrmedel och regelverk därefter.

Fjärrvärmen har många parallella samhällsnyttor. Den är en avgörande pusselbit i den cirkulära ekonomin genom att tillvarata resurser som annars går till spillo eller måste deponeras, fjärrvärmen avlastar elsystemet genom att ersätta elbaserad uppvärmning och när fjärrvärme och el produceras samtidigt i kraftvärmeanläggningar så sammanfaller också elproduktionen med när efterfrågan i elsystemet är som störst.

Regeringenframhåller i den energipolitiska inriktningspropositionen (prop. 2017/18:238) att genom ett effektivt utnyttjande av bl.a. bioenergi i kraftvärmen kan effektuttaget ökas. Och att ”en konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och effektiv elanvändning i uppvärmningen är förutsättningar för att klara den framtida el- och värmeförsörjningen under kalla vinterdagar”.

Men tvärtemot den politiska retoriken på området har det införts en rad beslut som ensidigt försämrar förutsättningarna för fjärr- och kraftvärmen. De närmaste åren kommer uppskattningsvis cirka 1 500 MW eleffekt i kraftvärmen att fasas ut. Kraftvärmeanläggningar kommer då till stor del att ersättas av anläggningar för enbart fjärrvärmeproduktion och kan alltså inte längre bidra till effektbalansen i elsystemet.  Det är därför nödvändigt att regeringen tar ett samlat grepp kring fjärr- och kraftvärmefrågorna.

Energiföretagen Sverige föreslår att:

  • Regeringen ger i uppdrag till berörda myndigheter att ta fram en sammanhållen strategi för fjärrvärme och kraftvärme utifrån den energipolitiska inriktningspropositionen och med beaktande av potentialbedömningarna som gjorts enligt EU:s energieffektiviseringsdirektiv.
  • Regeringen fattar beslut om en ändrad systemgräns för energikraven i Boverkets byggregler utifrån "använd energi" som ger teknikneutrala villkor för värmemarknadens aktörer. Detta skapar likvärdiga förutsättningar för fjärrvärme i förhållande byggnadsanknutna uppvärmningslösningar och ger underlag för högeffektiv kraftvärme.
  •  Regeringen inte genomför Förbränningsskatteutredningens förslag (SOU 2017:83) på avfallsförbrännings- respektive kväveoxidskatter. Förslagen leder inte till uppsatta miljömål utan skulle i praktiken bli fiskala och ytterligare undergräva fjärrvärmens och kraftvärmens konkurrenskraft.
  • Regeringen ska slopa den vid årsskiftet (2017/2018) införda koldioxidskatten för kraftvärme inom utsläppshandelssystemet (ETS). Dubbla styrmedel ger inte dubbel effekt utan blir i praktiken fiskala och drar undan investeringsmedel som krävs för att ställa om till förnybara bränslen. 

 Vill du veta mer? Kontakta Lina Enskog Broman