Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Energikraven i Boverkets byggregler

Huvudinnehåll

Energiföretagen Sverige anser att energikraven i Boverkets byggregler bör ändras så att man utgår från använd energi, istället för köpt energi. Dagens regler är inte teknikneutrala och uppmuntrar inte till bästa möjliga energiprestanda när nya hus byggs. Byggreglerna borde istället styra byggnadens prestanda och inte vilken uppvärmningsform som används. Dagens utformning motverkar ambitionen i den blocköverskridande energiöverenskommelsen och även EU:s och Sveriges klimatmål.

För att få bygga nya hus i Sverige måste man följa Boverkets byggregler, BBR, som ställer krav på tekniska egenskapskrav - allt från brandsäkerhet och buller till energianvändning. De krav som ställs på byggnadens energiprestanda beräknas idag utifrån mängden köpt (levererad) energi.

Reglerna medför att om en värmepump används för uppvärmning så kan man bygga billigare hus, med sämre klimatskal och mindre effektiv ventilation, än om fjärrvärme används. Detta eftersom en värmepump producerar värme på plats och användaren behöver  bara köpa el för drift av pumpen, medan om fjärrvärme används så köps all värme direkt. Värmepumpen får dock inte producera värme åt fler hus, för då räknas det som köpt värme och huset får sämre energiklassning. Samma gäller om värmepumpen finns i fjärrvärmenätet.

Om värmepumpar ersätter fjärrvärme - i de områden där fjärrvärme finns tillgänglig - så ökar mängden el som används för uppvärmning, och möjligheterna att värma med sådant som annars skulle gått till spillo minskar (exempelvis skogsrester och avfall).Dessutom minskar möjligheten att producera el med kraftvärme (el och värmeproduktion i samma anläggning). Mest uppvärmning behövs på vintern när det är kallt, och då är även elpriserna normalt sett som högst. Ökad användning av el för uppvärmning innebär alltså högre pris- och användningstoppar samtidigt som det innebär minskade möjligheter att hantera effektproblematiken.

I energiöverenskommelsen som tecknades i juni 2016 kan man läsa att fjärrvärmen spelar en viktig roll, framför allt för att säkra att det finns el och värme till alla - även när behovet är som störst:

Dessutom; EU-direktivet (2101/31/EU) om byggnaders energiprestanda ställer krav på nya byggnader senast 2021 ska vara så kallade nära-noll-energibyggnader (NNE). Energiföretagen menar att det är angeläget att den svenska definitionen av nära-noll-energibyggnader får en teknikneutral utformning och anser att de nya energikraven ska utgå från den faktiskt använda energin(nettoenergi) istället för köpt energi. Detta är också något som den statliga Miljömålsberedningen förordar i sitt förslag till svensk klimat- och luftvårdsstrategi som presenterades i juni 2016 (SOU 2016:47).

Energiföretagen Sverige anser att:

Energiföretagen Sverige håller med om att det är viktigt att hitta lösningar på hur vi effektiviserar uppvärmningen för att minska energianvändningen, framför allt eftersom uppvärmning och varmvatten står för ungefär 60 procent av energianvändningen i bostads- och servicesektorn, vilken i sin tur gör av med ungefär 40 procent av Sveriges totala energianvändning.

Samtidigt är det viktigt att de energieffektiviserande åtgärder som görs i ett hus bidrar till att spara energiresurser när man ser till helheten. En lösning som lokalt ser bra ut för miljön kan innebära att den snarare motverkar Sveriges och EU:s målsättning att hushålla med våra resurser och minska utsläppen. Boverkets byggregler med begreppet ”köpt energi” är ett sådant exempel:

  • När energianvändningen ska minska är det viktigt att byggnadens energibehov minskar, till exempel genom isolering eller tätare fönster. Istället har Boverkets byggregler för nybyggnation fokus på hur många köpta kilowattimmar den enskilda byggnaden använder och hur man ska minska dem.
  • Dagens regelverk missgynnar fjärrvärme och andra gemensamma lösningar. Det riskerar att öka både elanvändningen och effektbehovet kalla dagar. Dessutom missar vi möjligheten att ta tillvara energi som annars går till spillo. Detta bidrar inte till att Sveriges totala energianvändning minskar.
  • Dagens byggregler kan leda till minskad kraftvärmeproduktion (samtidig el- och värmeproduktion). Det innebär att denna elproduktion behöver ersättas av andra energislag som kräver större resursutnyttjande, samt att mindre fjärrvärme innebär sämre förutsättningar att använda industriell spillvärme.
  • Konstruktionen av energikraven i BBR ger inlåsningseffekter, Vi menar att valet av uppvärmning ska avgöras av den som värmer fastigheten och inte av den som bygger fastigheten. Det är viktigt att fastighetsägaren själv kan välja uppvärmningsform utifrån det som passar bäst i det enskilda fallet och över tid. Både pris och miljöprestanda för olika uppvärmningsformer kommer att förändras under byggnadens livslängd.
  • Effekterna av energikraven i byggreglerna förstärks dessutom av de investeringsstöd som införts under 2016 för energirenovering av bostäder (SFS 2016:837) och för byggnation av hyres- och studentbostäder (SFS 2016:880). Stöden förstärker de negativa effekterna av energikraven i Boverkets byggregler (med utgångspunkt i köpt energi och inte faktiskt använd energi). Investeringsstödets utformning innebär -  tvärtemot de energipolitiska intentionerna - att effektbehovet kalla vinterdagar riskerar att öka genom en ökad andel individuella uppvärmningslösningar.
  • Byggreglerna ska vara teknikneutrala mellan olika uppvärmningsalternativ.

Hur politiken kan bidra:

  • I Energikommissionens energipolitiska uppgörelse i juni 2016 uttalas bland annat behovet av att modifiera regelverk så att de är anpassade till effektutmaningen. Det är därmed viktigt att se över både befintliga och kommande energieffektiviserings¬åtgärder så att de styr mot åtgärder som minskar effektbehovet för bland annat uppvärmning vintertid.
  • Energiföretagen är inte eniga om Boverkets förslag till svensk definition av nära-nollenergibyggnader från juni 2015,med föreslagen systemgräns med fortsatt utgångspunkt i "köpt energi". Vi förordar i stället en systemgräns som utgår från byggnadens klimatskal utifrån använd energi (nettoenergi).  Vi är också starkt kritiska till förslaget om att vissa typer av egenproducerad förnybar energi, så kallad "fritt flödande energi" inte ska räknas in i byggnadens energiprestandakrav.
  • Om regeringen trots allt väljer att gå vidare med dagens energikrav (systemgräns) utifrån  "köpt energi" tillstyrker vi förslaget om en viktningsfaktor på 2,5 för elbaserad uppvärmning. Vi anser att det är angeläget att regeringen snarast möjligt fattar beslut om den aviserade kompletteringen av plan- och byggförordningen (PBF) för att fastställa den svenska definitionen av nära-nollenergibyggnader så att berörda aktörer får en rimlig framförhållning i att anpassa sig till nya energikrav.
  • När parametrarna i nuvarande konstruktion av byggregler ska ses över, behöver egenskapskraven och de två olika kraven på köpt energi vara formulerade så att man strävar mot teknikneutralitet.
  • I den revidering som ska ske av EU:s energieffektiviseringsdirektiv är det viktigt att kraven på effektivare slutanvändning av energi till 2030 inkluderar all använd energi i byggnader. Energiproduktionsanläggningar så som solenergianläggningar vid en byggnad ska inte räknas som energibesparingsåtgärder.