Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Stöd till förnybart måste ta hänsyn till marknadens behov

Huvudinnehåll

Energiföretagen Sverige bejakar en utveckling mot ett allt mer förnybart kraftsystem samtidigt som vi i grunden tror på en elmarknad där marknadens prissignal, kompletterat med signaler från EU:s marknad för utsläppsrätter är det som bäst ger signaler om när behov av ytterligare investeringar behövs.

Energiföretagen Sveriges främsta fokus är att värna om hela energisystemet och att det kan drivas på ett ansvarsfullt sätt med minimal miljöpåverkan, hög leveranssäkerhet och på ett ekonomiskt uthålligt sätt, ur såväl samhällets som företagens perspektiv. Därför måste diskussionen om stödsystem till förnybar el och en eventuell utformning av stödsystem ta hänsyn till kraftsystemets behov.

Den partiöverskridande Energiöverenskommelsen träffades i juni 2016. Energiföretagen Sverige välkomnar att vi får långsiktiga spelregler för energibranschen.

Enligt överenskommelsen ska Sverige genom elcertifikatsystemet öka andelen förnybar elproduktion med 18 TWh till 2030. Samtidigt signalerar elmarknadens låga priser att investeringar i ny elproduktion inte behövs just nu.. Idag går det heller inte att räkna hem en investering utan subventioner. Däremot kan effektsituationen behöva hanteras framöver, bland annat med tanke på utfasningen av befintlig kärnkraft.

Energiföretagen Sverige anser att:

Utbyggnaden av förnybar elproduktion är en viktig del av lösningen på klimatproblemet. Det är viktigt att marknadens prissignaler når fram till marknadens aktörer, vilket de inte helt och hållet gör när det finns inslag av subventioner. På sikt är det därför viktigt att fasa ut subventionerna. Samtidigt måste EU ETS stärkas.

Vidare är det viktigt att resurser läggs på forskning och utveckling som ett sätt att minska kostnaderna för klimatpolitiken och för att ta sig an de utmaningar som kraftsystemet står inför. Vad gäller stöd till forskning, utveckling, innovation och demonstration finns det potential för ett utvecklat samarbete mellan akademi och näringsliv. Det finns också en potential att utveckla nya instrument för att ta innovationer från forskning till marknad. Det är viktigt att den nationella innovationspolitiken på ett tydligt sätt förhåller sig till den globala utvecklingen samt utnyttjar de komparativa fördelar som finns inom landet.

Hur politiken kan bidra på nationell nivå:

  • Stödsystemet för förnybar energi bör ta hänsyn till marknadens behov. Kvotkurvan bör utformas så att den blir baktung i den bemärkelsen att efterfrågan på elcertifikat blir låg i början av perioden och hög i slutet av perioden.
  • Inget stöd bör ges vid negativa priser.
  • Överlappande styrmedel bör inte förekomma. Flera parallella stödsystem bör inte kunna nyttjas samtidigt.
  • En stoppregel för 2030-målet måste utredas
  • Tilldelningsperioden för elcertifikat fortsatt bör vara 15 år
  • Vi stödjer att framtida tekniska kvotjusteringar ska kunna ske utan ändring i lagen.
  • Tekniska justeringar av kvotkurvan bör göras varje år, men få genomslag i kvotkurvan först tre år senare. Hela justeringen kan då läggas på ett enskilt år.
  • Det är viktigt att tillräckligt med medel avsätts från statens sida på energiforskningen.

Hur politiken kan bidra på EU-nivå:

  • Skärp statstödsreglerna
  • Skärp EU-ETS