Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Konkurrensneutrala, marknadsbaserade och ändamålsenliga styrmedel

Huvudinnehåll

Energiföretagen Sverige anser att EU:s utsläppshandelssystem, EU-ETS, ska vara det främsta styrmedlet i den handlande sektorn. Klimatpolitiken riskerar annars att urholkas och den tänkta effekten utebli. Överlappande styrmedel bör undvikas. Konkurrensneutrala, harmoniserade, marknadsbaserade och ändamålsenliga styrmedel är det vi önskar. Fiskala skatter ska tas ut i konsumentledet och styrande skatter i producentledet. Subventioner bör fasas ut på sikt.

Den svenska styrmedelsfloran är långt ifrån teknikneutral och inte heller neutral avseende olika aktörer på marknaden:

  • Kraftvärmens och fjärrvärmens konkurrenskraft är hotad. Vi ser redan idag exempel på att kraftvärmens konkurrenskraft är försvagad till följd av låga elpriser på marknaden. Fler nya anläggningar byggs som rena värmeproduktionsanläggningar istället för kraftvärme.
  • Ytterligare beskattning av el- och värmeanläggningar utreds för närvarande av den svenska  regeringen. Det gäller koldioxidutsläpp, kväveoxidutsläpp och avfallsförbränning. Dessutom finns ett förslag om att fastighetstaxera värme. Värme-och kraftvärmeanläggningar inklusive avfallsförbränning ingår redan i utsläppshandelssystemet.
  • Tilltron till utsläppshandelssystemet är låg eftersom priserna på marknaden har sjunkit kraftigt under den finansiella krisen i EU. Allt fler länder väljer därför att införa nationella klimatpolitiska styrmedel i den handlande sektorn (finns redan i Storbritannien och är på gång i Frankrike) - vilket innebär att priset i utsläppshandelssystemet marginaliseras ytterligare.
  • Solenergi omfattas i dagsläget av flera olika stödsystem. Det är i dag möjligt att erhålla investeringsstöd, elcertifikat samt skattenedsättning om man innehar en solcellsanläggning och i synnerhet om man är mikroproducent.
  • Det råder en mycket positiv kraftbalans i Sverige och Norden. Priserna på marknaden är relativt låga, vilket är en signal om att nya investeringar inte behövs i dagsläget. Samtidigt spär det svensk-norska elcertifikatsystemet och andra nationella subventioner till kraftproduktion på den rådande överskottssituationen ytterligare. Produktionen som omfattas av nationella stödsystem utgör en väsentlig del av marknaden och marknadspåverkan blir därmed stor. Elcertifikatsystemet har som syfte att tillföra marknaden förnybar el.
  • I dagsläget är dock tillgången på energi inte ett problem - däremot kan tillgång på effekt bli en utmaning på sikt, där en stark värmesektor, liksom en fortsatt stabil elproduktion från vattenkraft en viktig del av lösningen.

Energiföretagen Sverige anser att:

  • EU:s utsläppshandelsystem bör vara det primära styrmedlet för att minska utsläppen av koldioxid i den handlande sektorn. Andra styrmedel för att påverka utsläppen bör i första hand fokusera på den icke-handlande sektorn.
  • Avfallsförbränningsanläggningar och de allra minsta värmeanläggningarna bör däremot inte omfattas av utsläppshandelssystemet eftersom avfallsförbränningsanläggningar inte är inkluderade i systemet i andra länder och för de minsta anläggningarna blir systemet för administrativt tungt.
  • Att öka den fiskala beskattningen av kraftvärme minskar dess konkurrenskraft på elmarknaden och minskar därmed kraftvärmens potential att bidra till effekt i energisystemet (exempelvis vintertid). En ökad beskattning strider även mot EU:s ambitioner i energieffektiviseringsdirektivet (2012/27/EU) att öka användningen av kraftvärme som en energi- och miljöeffektiv produktionsform.
  • Styrmedel ska ha redovisade syften, riktas direkt mot det som ska styras, samt beakta energisystemperspektivet. Skatter av fiskal karaktär men som motiveras utifrån mijösynpunkt bör inte införas. Styrmedel ska vara teknikneutrala och stabila och styra mot de samhällsekonomiska och miljömässiga målen, samt vara enkla att administrera för alla berörda.
  • Fiskala skatter ska vara konkurrensneutrala. Vidare ska de tas ut i konsumentledet och styrande skatter ska tas ut i producentledet - om det är energiproduktionen som ska påverkas.
  • På en gemensam marknad måste styrmedel harmoniserasför att inte snedvrida marknaden. Harmonisering bör ske på nordisk, EU eller global nivå beroende på marknad och beroende på vilket problem styrmedlet avser att lösa.
  • Dubbla styrmedel ska undvikas eftersom de bland annat innebär att politikens effekt minskar. Dubbla styrmedel inom den handlande sektorn kommer enbart att innebära ökade kostnader för svenska anläggningar utan att det påverkar utsläppen totalt sett inom EU.
  • Subventioner av redan mogen teknik för kraftproduktion urholkar marknadens prissignal och bör fasas ut på sikt - medan stöd till forskning och utveckling av omogen el- och värmeproduktionsteknik dock bör fortsätta och utökas.
  • Övergång till nya regelverk ska ske successivt för att ge tid till anpassning. 

Hur den svenska politiken kan bidra:

  • Låt elcertifikatsystemet ta hänsyn till marknadens behov och fasa på sikt ut subventioner.
  • Inför inga ytterligare stödsystem för enskilda kraftslag. Satsa på forskning och demonstration istället.
  • Inför inte skatt på avfallsförbränning.
  • Inför inte skatt på kväveoxidutsläpp och koldioxidutsläpp för kraftvärmeanläggningar inom EU-ETS.
  • Exkludera  avfallsförbränningsanläggningar från EU-ETS.
  • Inför konkurrensneutrala energibeskattningsregler för värme- och kylleveranser till industri och datorhallar.
  • Öppna för kompensation till elintensiv industri för indirekta effekter av utsläppshandeln.
  • Öka inte den fiskala fastighetsbeskattningen på kraftvärme, slopa fastighetsbeskattning av tilldelning av elcertifikat samt höj kalkylräntan i fastighetstaxeringen för att spegla de avsevärda risker som finns i elproduktionsverksamhet och inför tätare taxeringsintervall till vart tredje år.

Vad som kan göras på EU-nivå:

  • Värna de gemensamma styrmedel som finns inom EU i klimatpolitiken och urholka inte systemet med nationella styrmedel.
  • Verka för ett beslut om skärpning av EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s utsläppshandelsdirektiv inför nästa handelsperiod.  Det kan t ex innebär högre  utsläppsminskningstakt, förändring av utformningen av marknadsstabilitetsreserven, regelbunden översyn av ambitionsnivå i klimatpolitiken i linje med Parisöverenskommelsen m.m.
  • Verka för utfasning av stödsystem för förnybar energi på sikt i hela EU och skärpta krav på under vilka förutsättningar stöd får ges och på ytterligare marknadsanpassning av stöden.
  • EU:s energiskattedirektiv bör ses över i syfte att bli mer harmoniserat med EU:s energi- och klimatpolitiska målsättningar.
  • Verka för en skärpning av EU:s klimatmål i ljuset av det nya klimatavtalet.