Hållbar bioenergi behövs för att klara klimatmålen

Publicerat av: Eva Rydegran ·

Biobränslen från skog, mark, och andra verksamheter utgör merparten av den förnybara energin i Sverige. Skogsbaserade biobränslen, i form av rester från andra verksamheter, utgör cirka 40 procent av den tillförda energin till produktion av fjärrvärme, och el från kraftvärme. För att bioenergi ska vara hållbar måste negativa effekter på miljö och människor undvikas och utsläppen av växthusgaser och föroreningar minimeras. Uttaget av bioråvara från skogen förutsätter att skogsbruket bedrivs på ett långsiktigt hållbart sätt. Det innebär bland annat att uttaget ur skogen inte får överstiga tillväxten, att återplantering säkerställs och att nödvändig hänsyn tas för att värna den biologiska mångfalden.

Energiföretagen Sveriges anser att:


Bioenergi har en viktig roll i ett hållbart, klimatneutralt och resurseffektivt samhälle
 

  • Hållbar bioenergi behövs för att klara klimatmålen. Produkter och energi från den svenska skogen har stor betydelse för att Sverige ska nå sina mål för klimat- och förnybart och fasa ut fossila produkter och bränslen. 
  • Det finns ibland en konflikt mellan klimatmål och mål för biologisk mångfald. Uttagen från skog och mark måste ske på en hållbar nivå och med hänsyn till klimatmål, den biologiska mångfalden och andra miljömål. Skogens naturliga produktions- och regenerationsförmåga måste bibehållas och deras ekosystemtjänster inte långsiktigt skadas.
  • Ur ett klimatperspektiv är det bättre att använda rester från skogen till bioenergi, än att låta dessa förmultna och ge utsläpp av växthusgaser utan att energin tillvaratas. Detta gäller upp till en uttagsnivå som inte riskerar uppfyllandet av att andra miljömål.
  • Den biomassa från skogen som i Sverige används som bioenergi inom fjärrvärmen är, och bör vara, rester från andra verksamheter eller skadat virke, det som ingen annan vill använda. Huruvida andra sektorer kan förädla rester från skogen till andra produkter och värden bör avgöras av marknaden.
  • Då det finns tillgängligt bör lokala eller regionala restprodukter användas som biobränslen. I andra hand är det rimligt att importera biobränslen som uppfyller nationella krav och EU:s hållbarhetskriterier (enligt 2018/2001/EU Renewable Energy Directive), samt då transporter sker på ett klimat- och miljöeffektivt sätt.
  • Tillvaratagande av biobränslen för energiproduktion sker idag på ett hållbart sätt och på en hållbar nivå i Sverige. De biobränslen som används inom fjärr- och kraftvärmeproduktion med hög resurseffektivitet behöver värnas i internationella sammanhang, främst inom EU.
  • Energiföretagens medlemmar följer, säkerställer och uppmuntrar våra leverantörer att följa de författningar som styr skogsbruket i Sverige, inom EU och internationellt. Det gäller bland annat Skogsvårdslagen, Miljöbalken, Artskyddsförordningen, Timmerförordningen, hållbarhetskriterier för biobränslen (enligt 2018/2001/EU Renewable Energy Directive) samt Skogsstyrelsens regler och rekommendationer för skogsbränsleuttag och kompensationsåtgärder.
  • Energiföretagen Sverige står självklart bakom de miljömål för skogen som är reglerade i regeringens proposition 1992/93:226, och är måna om att skogsbruket tar den hänsyn som krävs för att målen ska uppfyllas, d v s ”att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att växt‐ och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas”.   
  • De internationella certifieringssystemen för hållbar skogsproduktion är viktiga verktyg för att uppfylla de ställda kraven i lagstiftningen i Sverige och EU. Tillsyn och kontroll av dessa behöver vara väl fungerande. 
  • Energiföretagen Sverige bejakar att Sverige inför hållbarhetskriterier även för fasta och gasformiga biobränslen som ett led i genomförandet av EU:s förnybartdirektiv under 2021. Vi motsätter oss dock en revidering av hållbarhetskriterierna i den översyn som planeras av Förnybartdirektivet (2018/2001/EU Renewable Energy Directive) eftersom det är för tidigt att utvärdera dessa regler som ännu inte införts.
  • EU-kommissionen bör föra statistik över avverkning och användning av biomassa inom olika branscher, för att därigenom kunna kartlägga syfte och mängder.

Biokraftvärmen är en viktig möjliggörare för klimatet 

  • Kraftvärmen är ett resurs- och energieffektivt sätt att använda bioenergi och har potential att bli en kolsänka för Sverige, genom Bio-CCS. 
  • Förbränning av biomassa är en förutsättning för att skapa storskaliga kolsänkor. Genom kopplingen till fjärr- och kraftvärme finns möjlighet att göra detta på ett energi- och resurseffektivt sätt. För att förverkliga potentialen som kolsänka behöver en rad åtgärder genomföras, se Energiföretagens position för Bio-CCS.  

Bioenergins förutsättningar behöver förbättras 

  • För att bibehålla fjärr- och kraftvärmens roll som möjliggörare för klimatet, det cirkulära samhället och energisystemet, behöver den befintliga kraftvärmen värnas och få bättre förutsättningar, se Energiföretagens 12-punktslista för kraftvärmen.
  • Bioenergin i fjärr- och kraftvärmen behöver värnas och utfasningen av de fossila oljorna för värmeproduktion underlättas, se Energiföretagens 12-punktslista för kraftvärmen (punkt 3).
  • Bioenergi, som är hållbart framställd (enligt 2018/2001/EU Renewable Energy Directive) är ett långsiktigt hållbart energislag och behöver definieras som ett sådant inom initiativ kring hållbar finans, till exempel EU:s taxonomi.

Bakgrund - Hållbar bioenergi behövs för att klara klimatmålen

Biobränslen i fjärrvärmen driver inte avverkningen - de är rester från andra verksamheter

I fjärrvärmen tas rester från skogen och andra biobaserade verksamheter tillvara för energiproduktion som enbart fjärrvärme, eller som både el och fjärrvärme i kraftvärmeverk. Fjärrvärme står för drygt hälften av all uppvärmning i Sverige, cirka 60 TWh, och i kraftvärmeverken produceras cirka 9 procent av den totala elproduktionen i landet. 

Den största delen av de skogsbränslen som används till fjärrvärme består av spån och bark (45%), som blir över vid till exempel sågning följt av grot (grenar och toppar) (38%) och skogsflis/kross. Det här är rester som blir över från skogs- och träindustrin, från exempelvis sågning av trävaror. Även brännved, som är skadat virke, till exempel efter bränder, stormar eller skadedjursangrepp, blir fjärrvärme och el. För det mesta sker hanteringen lokalt, efter lokala förutsättningar, vilket gör att långa transporter ofta inte behövs. Även avfallsklassade rester med biologiskt ursprung från hushåll och verksamheter, såsom returträflis, det vill säga uttjänta träprodukter, utgör idag en växande andel bioenergi till produktion av el och fjärrvärme.

Vissa rester från livsmedelsindustrin och storkök används till produktion av biooljor av olika slag. Många fjärrvärmeföretag använder numera dessa biooljor, i stället för som tidigare fossil eldningsolja, för produktion i de spetspannor som enbart behövs när det är riktigt kallt ute, eller i reservpannor. Det är en win-win-situation där livsmedelsindustrin får avsättning för sina rester och fjärrvärmeföretagen kan fasa ut de sista fossila bränslena på ett resurseffektivt sätt.

Även biogas används som spetslast i fjärrvärmen där det finns tillgång till gasinfrastruktur. Detta är ett effektivt sätt att ersätta fossila bränslen med avfallsbaserad förnybar energi. 

Bioenergin behövs för att nå klimatmålen – men biodiversitet och andra miljömål behöver värnas 

Vi har goda förutsättningar för en cirkulär och fossilfri ekonomi i Sverige

Sverige har stora tillgångar på biomassa tack vare våra omfattande skogsarealer och Sveriges långsiktiga strategi som har ökat skogens produktionsförmåga under de senaste 100 åren. Skogsindustrin är en viktig ekonomisk drivkraft i landet och en viktig exportindustri. Biomassa finns även i form av rester från jordbruket och livsmedelsindustrin. Skogen och skogsbruket tillsammans med fossilfri el är avgörande delar i svensk klimatstrategi. Produkter och energi från den svenska skogen har stor betydelse för att Sverige ska nå sina klimatmål och fasa ut fossila produkter och bränslen. Redan idag bidrar skogen med förnybara alternativ. När man använder förnybar i stället för fossil råvara, minskar utsläppen, det blir en så kallad substitutionseffekt.

I Sverige har vi också god tillgång till teknisk spetskompetens och industriell infrastruktur vilket ger utmärkta förutsättningar att utveckla en cirkulär och biobaserad ekonomi i världsklass. Biobaserade produkter och bioenergi kan ersätta fossila alternativ i många tillämpningar; förutom vad som beskrivs här gäller det inte minst plast, textil och byggprodukter. Korslimmat trä kan till exempel ersätta stål och betong i byggsektorn, vilket förutom att det kraftigt minskar koldioxidutsläppen under byggfasen också ger ökad kolinlagring via materialet. När biobaserade material sedan blivit gamla och uttjänta kan de återanvändas en sista gång som energi, och därmed åter igen ersätta fossila alternativ.

Fjärr- och kraftvärmen gör effektiv bioenergi av resterna från andra verksamheter

Fjärr- och kraftvärmen har en viktig roll i biomassans värdekedja genom att på ett resurs- och energieffektivt sätt ta vara på energin i resterna och tillhandahålla förnybar el och fjärrvärme till samhället. Genom tillvaratagande av rester från skogsbruk, skogsindustri, träindustri och livsmedelsindustri, bidrar bioenergin genom fjärr- och kraftvärmen till det cirkulära samhället. Bioenergi från skog, jordbruk och restavfall gör också en stor klimatnytta i den svenska fjärrvärmen och i energisystemet. Tack vare konvertering till fjärrvärme och el har Sveriges klimatutsläpp från bostäder och lokaler minskat från 9,3 till 0,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter mellan 1990 och 2019[1].  Om man beaktar den sammanlagda effekten av att fjärrvärmen har ersatt fossila bränslen med rester från skogliga verksamheter och avfall från hushåll och verksamheter är den totala reduktionen av klimatutsläpp 13 miljoner ton.

Hänsyn till biologisk mångfald och andra miljömål behöver tas – askan en viktig resurs

Energiföretagen Sverige följer utvecklingen inom skogsbruket. Det pågår sedan lång tid tillbaka en utveckling av nya och mer hållbara metoder i det svenska skogsbruket baserade på omfattande forskning. Denna kunskapsutveckling kommer att fortsätta. Med stöd i den forskning och metodutveckling som sker tror vi oss kunna bidra till att hållbara biobränslen kan fortsätta vara en viktig del av Sveriges energisystem. Storskaligt nyttjande har påverkan som kan vara negativ och utmaningen för oss alla är att minimera riskerna för detta. Nödvändig hänsyn till mark, vatten och biologisk mångfald måste tas. Långsiktigt ansvar för näringsrecirkulation genom askåterföring är exempel på ett område där vi som bransch kan bidra till hållbarhet.

Det mesta av resterna från skogsbruk i form av grenar och toppar blir kvar i skogen, vilket gynnar djurlivet och den biologiska mångfalden. Enligt Skogsstyrelsen[2] ses inga tydliga långsiktigt negativa effekter av ett väl planerat uttag av grot i kombination med askåterföring. Återföring av aska från förbränningen kan minska effekterna av att näring tas ut och att pH-balansen i marken förändras. Idag återförs cirka 30 procent av askan från skogsbränslen i fjärrvärmen[3].

Fjärr- och kraftvärmen kan bli en kolsänka genom bioenergin

Genom att vi använder bioenergi i Sverige, både inom fjärrvärmen och skogsindustrin, finns det goda möjligheter till bio-CCS, infångning och lagring av biogen koldioxid, som då blir negativa utsläpp och därmed en kolsänka. Detta kommer att bli betydelsefullt i framtiden och pekas ut i den Klimatpolitiska vägvalsutredningen, ”Vägen till en klimatpositiv framtid” (SOU 2020:4), som något vi behöver genomföra för att nå klimatmålen i Sverige. Det är därför viktigt att värna bioenergin som möjliggör detta. Regeringen har också gett i uppdrag till Energimyndigheten att ta fram förslag till den närmare utformningen av de styrmedel som behövs för att förverkliga bio-CCS-investeringar.

Biobränslen är klimatneutrala

Vid förmultning av biomassa bildas koldioxid och metan. Vid förbränning bildas koldioxid, oavsett om det sker genom naturliga skogsbränder, som är vanligare då skogen inte brukas, eller i ett värmeverk eller kraftvärmeverk där energin tas tillvara som fjärrvärme och el vid förbränningen.

När skogen, eller andra grödor, växer tar de upp koldioxid. Upptag och utsläpp tar på så sätt ut varandra och därför räknas dessa bränslen som förnybara och koldioxidutsläppen räknas som noll. Det förutsätter dock att det totala uttaget från skog och mark inte överstiger tillväxten. I Sverige har skogen under lång tid haft en kontinuerlig nettotillväxt. De årliga avverkningarna understiger den årliga tillväxten och tillväxten i Sveriges skogar bedöms fram till 2050 kunna öka med 20 procent jämfört med idag[4].  Avverkningar sker av andra skäl än för att göra biobränslen.

I klimatrapporteringens sektor "Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk" (Land Use, Land-Use Change and Forestry - LULUCF), rapporteras kolförrådsförändringarna för varje marktyp samt avverkade träprodukter. Enligt Naturvårdsverket är nettoupptaget av växthusgaser inom markanvändningssektorn fortsatt stabilt på en hög nivå[5].  Under perioden 1990–2019 har nettoupptaget i genomsnitt uppgått till knappt 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Som jämförelse kan nämnas att de totala svenska utsläppen 2019 var 50,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter.[6]

Ökad konkurrens om biomassa är att vänta – men användningen inom fjärr- och kraftvärme ökar inte

Den stora omställningen för att nå klimatmålen, där en av nycklarna är övergången från fossilt till biobaserat, gör att en ökad konkurrens om biomassa är att vänta. Det i sin tur medför en oro för om biomassan kommer att räcka till alla behov, och för att ekvationen ska gå ihop utan att skada den biologiska mångfalden.

Biobränslen inom fjärrvärmesektorn kommer att fortsätta vara rester från andra verksamheter. Om man tittar specifikt på grot kan, enligt en rapport från Energimyndigheten[7], uttaget öka utan att äventyra vare sig skogens produktionsförmåga eller den biologiska mångfalden.

Trots en ökning av produktionen av fjärrvärme och el och en utfasning av fossila bränslen, har inte användningen av skogsbränslen inom fjärrvärmen ökat de senaste 10 åren. Detta beror på energieffektivisering i bebyggelsen, ökad energiåtervinning av avfall och ökat tillvaratagande av spillvärme i fjärrvärmesystemen. En ökning av användningen av skogsbränslen inom fjärrvärmeproduktionen framåt är heller inte att vänta.

Den svenska situationen skiljer sig från de flesta andra länder 

Produktion, uttag och användning av bioenergi är inte jämförbara mellan länder, varken inom EU eller internationellt. Hur tillgången ser ut, hur bruk av skog eller mark går till, vilken bioenergi som används, hur och med vilken energieffektivitet det sker har stor betydelse.

I de flesta andra länder i Europa har man en helt annan situation än i Sverige när det gäller tillgång på skogsråvara. De flesta har också mycket fossila bränslen kvar i sin energiproduktion. Dessutom vill man i flera länder ersätta elproduktion i ineffektiva kolpannor med biobränslen vilket innebär att stora mängder krävs för omställningen. Därför hörs röster i Europa som ifrågasätter användandet av biomassa till energiproduktion. Samtidigt har skogsarealen ökat i hela Europa under de senaste 60 åren och representerar idag mer än 42 procent av EU:s landarea[8].

Även i Sverige finns det röster som ifrågasätter biobränslen. Bland annat anges att träd avverkas för att bli biobränslen och att dessa inte är klimatneutrala. Detta stämmer inte - Energiföretagen Sveriges statistik visar att fjärrvärmebranschen använder rester från andra verksamheter, något annat skulle heller inte vara ekonomiskt gångbart. Att använda grot för energiproduktion med efterföljande återföring av träaska utgör ett bättre alternativ än att lämna all grot att förmultna i skogen och skapa utsläpp av koldioxid och även metan, som är en betydligt potentare växthusgas. Men det förutsätter att en del grot blir kvar i skogen för att möjliggöra skogens regenerationsförmåga och för att bibehålla och öka den biologiska mångfalden i skogen. Det är centralt med kunskap om den svenska situationen jämfört med den i de flesta andra länder och att diskussionen om bioenergi från skogen har sin utgångpunkt i vetenskapliga grunder. 

[1] Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-uppvarmning-av-bostader-och-lokaler/ 
[2] Skogsstyrelsen, rapport 2019/13 Regler och rekommendationer för skogsbränsleuttag och kompensationsåtgärder
[3] Askor i Sverige 2012, statistik utförd av SCB på uppdrag av svenska Energiaskor
[4] https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om-oss/publikationer/2019/rapport-2019-24-skogsskotsel-med-nya-mojligheter.pdf
[5] https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-och-upptag-fran-markanvandning/
[6] Naturvårdsverket: https://www.naturvardsverket.se/klimatutslapp
[7] Energimyndigheten, rapport ER 2018:02 ”Miljöpåverkan av skogsbränsleuttag”
[8] https://ec.europa.eu/environment/forests/index_en.htm

 

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Raziyeh Khodayari

Raziyeh Khodayari

Ansvarig miljö, hållbarhet, energitillförsel och energiaskor
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 27 13
E-post: raziyeh.khodayari@energiforetagen.se

Lina Enskog Broman

Lina Enskog Broman

Ansvarig kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 27 16
E-post: lina.enskog.broman@energiforetagen.se